Boss Ii Perioperativ Omvårdand

Front 1

Vad är syftet med en preoperativ bedömning?

Back 1

- Skall alltid finnas en plan till alla komplikationer.

Den preoperativa bedömningen ser till att eventuella komplikationer hittas

- För att kunna förhindra komplikationer

- Ta reda på hur anestesin kommer påverka patienten

- Kunna optimera patienten innan operation!

Front 2

Vad händer i kroppen både fysiologiskt och psykologiskt vid kirurgi och stress?

Back 2

Den fysiologiska stressresponens vid kirurgi får flera endokrina, metabola och inflammatoriska konsekvenser.

- Ökad puls och BT

- Ökat syre och energibehov

- Förhöjd blodglukos

- Ret. av natrium och vatten

- Ökad koagulationförmåga

- Inflammatoriska förändringar

Front 3

Vilka förberedelser för patienten gör sjuksköterskan på vårdavdelningen inför operation?

Back 3

- Förberedelse av huden (dubbeldusch, kontroll av hudkostym, dokumentera sår och rapportera)

- Borttagning av smycken, piercingar, smink och nagellack

- Renbäddad säng

- Rena kläder

- Skicka med prosteskopp

- Se till att operatörenssnittmarkerningar är kvar

- Id-märkning

- Tömma urinblåsan – ev.menstruationsskydd

- Tömma stomipåse – KAD

- Ev. Premedicinering

Front 4

Vad innebär PONV?

Back 4

Post operation nausea and vomiting

Front 5

Vilka patientkategorier har en ökad risk för att drabbas av PONV?

Back 5

- Kvinna i fertil ålder

- Åksjuka

- Övervikt

- Tidigare upplevelser av PONV

- Smärta – viktigt med god smärtlindring

- Dehydrering

- Ålder

- Typ av kirurgi (fortplantningsorganen och bröst)

Front 6

Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan göra för att motverka PONV?

Back 6

- Identifiera riskpatienter

- Sörja för god vätskebalans

- Åksjukearmband

- Profylaktisk antimietika

Front 7

Vad innebär ERAS (shorttrack surgery)?

Back 7

Ehanced recovery after surgery

- Optimerar patientens återhämning genom att tillföra preoperativ näringstillförsel kvällen innan för att öka upplevelsen av välmående efter operationen

Front 8

Vad innebär ASA-klassificering?

Back 8

Är en preoperativ riskbedömning och hur väl personen kan tåla det stress och trauma operationen innebär och därmed vilka försiktighetsmått som måste tas för att underlätta för denne.

Klassifikationen går mellan 1 – 6 , där 1 är frisk patient och 6 är organdonator.

Front 9

Vilka yrkeskategorier i det interprofessionella teamet träffar din patient inför operation?

Back 9

- Kirurg

- Sjuksköterska (på vårdavdelningen, operationssjuksköterska)

- Anestesiologsjuksköterska

- Anestesiolog

- Ev. Sjukgymnast

Front 10

Förklara begreppen analgesi/anestesi.

Back 10

Analgesi: Tillstånd karakteriserat av bortfall av smärtkänslighet.

Anestesi: Upphävande av förmåga att uppfatta/bedövning av sinnesintryck som smärta, tryck, värme,kyla och beröring.

Front 11

Generell anestesi

Back 11

- Påverkar hjärnan och hela kroppen.

- Kännetecknas av sömn, smärtfrihet, muskelavslappning och dämpade reflexer.

- Kan ges med hjälp av inhalation, intravenöst eller kombinerat

- Kontrollerad medvetslöshet

Front 12

Regional anestesi

Back 12

- Innebär begränsad eller lokal anestesi med hjälp av blockad av perifiera nerver eller ryggmärgen.

- Påverkar inte medvetandet

- Kan delas in i perifera blockader, centrala blockade och intravenös regionalanestesi.

Front 13

Vad innebär det att vara fastande inför en anestesi och varför är detta så viktigt?

Back 13

- Att vara fastande innebär att ingen fast föda skall ätas/drickas upptill 6 timmar innan anestesin.

- Klar dryck får drickas upp till 2 timmar innan anestesi.

- Det är viktigt eftersom det minskar risken för aspiration – vilken kan ge allvarliga lunginflammationer/kvävning.

Front 14

Vilka patientkategorier skall vara fastande minst sex timmar före anestesi (får alltså inte dricka klara drycker två timmar före anestesistart)?

Back 14

- Högt BMI

- Akut buk

- Diabetes mellitus

- Graviditet

- Osäkerhet om fast och försenad ventrikeltömning.

Front 15

Förklara varför patienter måste vara fastande även inför en SPA/EDA!

Back 15

För att personen skall kunna intuberas och försättas i narkos utan att riskera aspiration.

Front 16

Vad innebär det att en patient är intuberad?

Back 16

- Att man har säkrat fria luftvägar genom att lägga in en svalgtub/endotrakeltub

- Vilken som används, beror på om personen kan andas själv eller har försvagad eller ingen egen andningsförmåga.

Front 17

Vilken utrustning behövs för att kunna genomföra en intubation?

Back 17

- Endotrachealtub

- Laryngoskop

- Kuffspruta

- Ledare

- Häfta

- Magillstång

- Svalgtub

- Stetoskop

Front 18

Vilka olika inandningsgaser tillförs patienten i samband med narkos?

Back 18

- Syrgas och medicinskt renad luft.

- Tillika tillförs potenta anestesiläkemedel i gasform, t e x isofluran, sevofluran eller desfluran) om personen skall sövas med detta sätt.

Front 19

Vad är SPA? Hur skulle du informera en patient om denna metod?

Back 19

- Form av central nervblockad eller ryggbedövning. Används på patienter som skagenomgå kirurgi i nedre extremiteterna och andra mindre ingrepp i bäckenregionensamt vid kejsarsnitt.

- Lokalbedövning och patienten kan vara vaken.

- Injektion av lokanestetika in i spinalkanalen som blandas med likvor.

- Anslaget sker inom 3-5 minuter och håller i upp till 3-4 timmar

- Patienten får en motorisk och sensorisk blockad

Front 20

Vad är EDA? Hur skulle du informera en patient om denna metod?

Back 20

- Anestesin lägg i epiduralarummet

- Kan läggas som kateter och så ge effekt under så lång tid som önskas

- Långsammare anslag 15-30 minuter

- Inte helt motorisk blockad.

Front 21

Hur övervakas patienterna i samband med en anestesi?

Back 21

- Andning (Af, Saturation, Kapn)

- Cirkulation (BT, Puls, EKG)

- Kroppstemperatur

- Anestesidjup

Front 22

Redogör för hur en patient övervakas postoperativt, som varit sövd, intuberad och fått muskelrelaxation?

Back 22

Observerasutifrån:

– A = airway – fri luftväg

– B=breathing - ventilation

– C=circulation - cirkulation

– D=disability - medvetande

– E=exposure - exponering

Front 23

Vilka patienter är extrakänsliga för uppläggninggsrelaterade skador?

Back 23

- Undernärda

- Diabetes

- Lågt serumalbumin

- Låg kroppstemperatur

- Lågt BMI

- Över 70 års ålder

- Multisviktsjuk

Front 24

Vilka åtgärder kan anestesi och operationssjuksköterskan genomföra för att motverka tryckskador?

Back 24

- Se till att patienten inte utvecklar hypotermi

- Se till att det inte uppstår friktionsskador (dra inte i patienten)

Front 25

Vilka kontroller skall du som sjuksköterska göra postoperativt då din patient fått enepiduralbedövning och har en kvarliggande kateter epiduralt?

Back 25

- VAS- kontroll

- Blodtryck/Puls

- Bromage

- Sederingsgrad

- Andningsfrekvens

Front 26

Att motverka hypotermi är en viktig omvårdnadsåtgärd genom det perioperativa förloppet. Förklara varför det är viktigt och ge förslag på åtgärder för att motverka hypotermi.

Back 26

Hypotermi ökar kroppens stressrespons, ger sämre hemostas, nedsatt immunförsvar, långsammare nedbrytning av läkemedel och sämre läkning

- Varma täcken (ev. varmluftstäcke) och mössa.

- Varma vätskor och infusionsvärmare.

- Varm sal.

- Övertäckning av ytor utanför operationsområdet.

Front 27

Vad innebär det att ett instrument är sterilt?

Back 27

Att produkten har sannolikheten av närvaron av mikroorganismer mindre än 1 på 1000 000.

Front 28

Vilka kontroller gör operationssjuksköterskan på en steril förpackning?

Back 28

Att förpackningen är hel, torr och att utgångsdatumet inte har passerat.

Front 29

Vad innebär dubbeldusch och varför är det så viktigt för patienten?

Back 29

Dubbeldusch innebär tvättning av hela kroppen, två efterföljande gånger med klorhexidintvål. Dubbelduschen som helhet repeteras vanligen en gång kvällen innan operationen och en på morgonen av operationen.

Det är viktigt eftersom att patientens egna bakterieflora hen har på huden kan leda till infektioner i kirurgisåret.

Front 30

Ge förslag på operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsåtgärder.

Back 30

- Förebygga postoperativa infektioner genom BH- Förhindra hypotermi

- Bibehålla god positionering av patient – minska trycksår ock felluxation

Front 31

Vilka olika typer av förslutningsmaterial för huden finns det?

Back 31

- Suturer

- Agraffer

- Tejp (teristrip)

- Vävnadslim

Front 32

Ett operationssår kan sutureras på olika sätt, ge förslag på olika suturteknik.

Back 32

- Enstaka suturer – suturer med knut per loop

- Fortlöpande suturer –tråden löper genom hela såret, med en start och slutknut.

Front 33

Vilka kontroller gör du postoperativ på patient med sårdränage?

Back 33

- Att dränaget fungerar tillfredställande

- Att dränage hålls öppna

Front 34

Vad är skillnaden mellan aktivt och passivt dränage?

Back 34

- Ett aktivt dränage använder sig av undertryck för att suga ur vätskan.

- Ett passivt dränage använder inget undertryck utan vätskan transporteras genom dränaget medhjälp av tyngdkraft.

Front 35

Målet för postoperativ återhämtning är att patienten är stabil i vitala funktioner, adekvat smärtlindrad och återhämtad från anestesin eller nervblockad. Observationerna postoperativt kan göras utifrån A-E konceptet.

Airways (A)

Back 35

- Fria luftvägar

- Snarkande andning

Front 36

Målet för postoperativ återhämtning är att patienten är stabil i vitala funktioner, adekvat smärtlindrad och återhämtad från anestesin eller nervblockad. Observationerna postoperativt kan göras utifrån A-E konceptet.

Breathing (B)

Back 36

- Regelbundenhet

- AF, djup

- Hjälpmuskulatur

- Andningsljud

- Cyanos

- Pulsoximeter

Front 37

Målet för postoperativ återhämtning är att patienten är stabil i vitala funktioner, adekvat smärtlindrad och återhämtad från anestesin eller nervblockad. Observationerna postoperativt kan göras utifrån A-E konceptet.

Cirkulation(C)

Back 37

- Puls (regelbundenhet och fyllnad)

- EKG

- Blodtryck

- Perifer cirkulation

- Blödning

- Vätskeförlust

- Urinproduktion ( tecken på cirkulation)

- Temperatur!

Front 38

Målet för postoperativ återhämtning är att patienten är stabil i vitala funktioner, adekvat smärtlindrad och återhämtad från anestesin eller nervblockad. Observationerna postoperativt kan göras utifrån A-E konceptet.

Disability (D)

Back 38

- Väckbarhet

- Medvetande

- Oro/agiteterad

- Välbefinnande?

- Smärtlindring

- PONV?

Front 39

Målet för postoperativ återhämtning är att patienten är stabil i vitala funktioner, adekvat smärtlindrad och återhämtad från anestesin eller nervblockad. Observationerna postoperativt kan göras utifrån A-E konceptet.

Elimination(E)

Back 39

- Urinretention? Bladder scanner, KAD, Timdiures

- Diures?

- Tarmfunktion - paralytisk illeus, smärta, hård buk

Front 40

Vilka kriterier skall vara uppfyllda då patienten kan flyttas från den postoperativa avdelningen till vårdavdelningen?

Back 40

- Vara vaken/väckbar och vara orienterad tid, rum och personlig data

- Kunna lyfta huvudet och alla extremiteter

- Ha en saturation över 93%

- Blodtryck under 100

- Puls 50 – 100

- Temperatur under 38 ⁰C

- Tömt blåsan mindre än 6 timmar sist

- Skatta smärta under 3 på VAS

Front 41

Redogör för vilka postoperativa komplikationer som kan drabba den nyopererade patienten.

Back 41

- Hypovolemi

- Hypotoni

- Chock

- Blödning

- Arytmier

- Urinretention

- Atelaktaser

- Förstoppning

- Tarmvred

- Infektion

- LE/DVT (djup ventrombos)