Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
28 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Wiggers diagram: allmänt |
- EKG: P, QRS, T. - Vänster förmak och kammare. • Kammare till aorta. - Behöver öppnas och stängas med elektrisk signal. |
|
|
Wiggers diagram: i början av systole |
- I början av systol behöver klaffar vara stängda. • Isovolumisk kammarkontraktion. - Kammar systol: vi har flöde. - I diastol fas är båda klaffar stängda. • Sedan öppnas klaffar förmak-kammare. ~ Påfyllning LVD (sen ventrikel diastol) 70% sista 30% förmakssystol. |
|
|
Wiggers diagram: vänstrakammarvolym |
- 65-135l. - E: kammare startar kontraktion => höjer tryck. - Mer volym när kammare öppnas vid F. |
|
|
Wiggers diagram: tryck i vänster förmak |
- I samband med förmak systol => lite tryck. - Isovolumisk kammarkontraktion: båda klaffar stänger => höjning av tryck vid kontraktion. - E: klaff öppnas => tryck minskar. - A: ”momenta”-klaff öppnas. - B: ”momenta”-klaff stängs. |
|
|
Dicrotic notch |
Klaff stängs och ger lite övertryck tillfälligt. |
|
|
Vänster kammartryck - volymförändringar under en hjärtcykel |
A: minsta volym, minsta tryck (diastol). B => C: bara höjning (EDV) av tryck => isovolumisk. C => D: kontraktion, höjning av tryck, minska volym till aorta => ESV. D => A: relaxation, minskning av tryck, samma volym. |
|
|
EDV vs ESV |
Skillnad i slagvolym. |
|
|
Vilka variabler är viktiga för att beskriva hjärtats pumpande aktivitet? |
- Hjärtfrekvens (puls/ slagfrekvens). - Stroke volume (slag-volym). - Cardiac output (hjärtats minutvolym). • Slagvolym x puls = cardiac output (HMV). |
|
|
Slagvolym och hjärtats minutvolym |
Slagvolym: - Mängden blod som pumpas genom ventrikeln under en kontraktion. Hjärtats minutvolym: - Volym blod som pumpas av en ventrikel (kammare) under en given tidsperiod. |
|
|
Puls |
- Styrs av ANS => PS (minskar) och S (ökar). |
|
|
Kronotropiska effekter |
- Ändrar puls. |
|
|
Var i hjärtat styrs ANS? |
- I SA-node i höger förmak. • Pacemakerceller styr takten. |
|
|
PS vs S (bild) |
Back (Definition) |
|
|
Inotropiska effekter (+bild puls) |
Ändrar slagvolym. - Drivs av EDV: högsta volym hos vänster kammare. • Fyller hjärta: mer sträckning => mer slagvolym. - Noradrenalin/adrenalin har intropsiska effekter (även kronotropiska). - EDV påverkas av veners återflöde, påverkas av: • Skelettmuskelpump. • Andningspump. • Sympatisk innervation. |
|
|
Blodkärl |
- Endotel: i alla blodkärl. - Elastin: sparande av energi mellan systol och diastol (gummiband). - Glatt muskulatur: muskel tonus och blodkärl kan ändra diameter genom sympatikus aktivitet (orsaka kontraktion). • Kapillärer: endast endotelceller. • Atrioler: störst möjlighet att ändra blodflöde i cirkulation. |
|
|
Påståenden 1 + 2 |
1. Blodet rinner om en tryckgradient (AP) föreligger. 2. Blod strömmar från områden med högre tryck till områden med lägre tryck. - Systoliska och diastoliska tryck: • Diastol ej till 0 pga aorta har elastin. • Allt blodflöde går ej till cirkulationen, sparar lite pga kontinuerligt blodflöde (i aorta ej vänster kammare). |
|
|
Stora och lilla kretsen |
- Elastin i aorta och venae Cava. • 70% vener. • 30% artärer (kontrollerar diameter och motstånd). - Vänster och höger hjärta: 5l/min => samma annars stannar på något ställe. |
|
|
Största skillnaden på lung- och systemiskcirkulation? |
- Tryck: lungtryck mycket mindre => längre motstånd. |
|
|
Kontroll och reglering av blodtryck |
- Kroppen känner av blodtryck och kan reglera detta genom modifiering av hjärtats minutvolym och motstånd i blodkärl. • Vill hålla BT konstant (120 över 80 => centrala BT). |
|
|
Om blodtryck inte är konstant? |
- Ansträngning (mer jobb) => hjärtmuskel kommer ändra form. - Högre BT => Blodpropp. |
|
|
Hjärtminutvolym |
- Puls och isotropiska effekter (slagvolym). |
|
|
Motstånd |
- Vasokontraktion (dra ihop). - Vasodilatation (expandera). |
|
|
Blodtryck beror på.. |
- Blodvolym: njurar. - Hjärminutvolym: puls och slagvolym. - Motstånd: diameter atrioler (vasokon/dila). - Fördelning av blod mellan vener och artärer: veners diameter. |
|
|
Olika organ |
- Olika omständigheter => mer/ mindre blod genom vasokontraktion eller Vasodilatation. Ex träning: - Vasodilatation till muskel => mindre motstånd => lägre puls (vilket kropp ej tillåter) => högre HMV (så blir blodtryck stabil). - Kan också kompensera genom vasokontraktion på andra ställen => totalt inget ändrat motstånd. |
|
|
Mekanismer som modifierar motstånd i arterioler |
1. Lokala faktorer. 2. Sympatikus aktivitet. 3. Hormoner. |
|
|
Kapillärer |
- Saknar glatt muskulatur och elastin => viktigt förnyat förbättra utbyte av gaser och nutrienter. • Pga högt blodtryck i kapillär kommer släppa ut vätska. • Mer förlust i början (32mmHg) än i slutet (15mmHg) detta pga osmotiskt tryck på 25mmHg. |
|
|
Lymfsystemet |
- Ca 3l blod/dag filtreras ut genom kapillärer och det returneras till cirkulationen via lymfatiska systemet. |
|
|
Baroreceptorer |
- Mekanoreceptor som indirekt känner av blodtryck genom att känna av sträckning i kärlväggen. • Halspulsådern. • Aortabågen. - Upp och ner har vi högre puls. |
