Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
26 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Sinnesfysiologi |
1. Signal. 2. Aktivering av sinnesreceptor. 3. Kontakt med afferent neuron. 4. Signal till CNS. |
|
|
3 olika sinnesreceptorer |
Sinnesreceptor är en transformator som översätter ett stimulus till en elektrisk signal. 1. Simpla receptorer: fria nervändar. 2. Komplexa neurala receptorer: nervändar inkapslade i bindväv. 3. Speciella sinnesreceptorer: frigör neurotransmittorer till sensoriska neuroner, vilket initierar en AP. Annan typ av cell binder till => receptorcell. |
|
|
1. Neuron med fria nervändar (dendriter) |
1. Stimulus: doft, smak, skada 2. En GP kallas generatorpotential (startar i dendriter). 3. Om GP tillräckligt stor startar en AP som leds via axonet. 4. Till axonterminalen som avger transmittorer. |
|
|
2. Neuron med inkapslade dendriter |
1. Stimulus 2. En GP kallas generatorpotential (startar i dendriter). 3. Om GP är tillräckligt stor startar en AP som leds via axonet. 4. Till axonterminalen som avger transmittorer. |
|
|
3. En sinnesreceptorcell som frisätter transmittorer till en neuron |
1. Stimulus 2. En GP kallas receptorpotential. 3. GP förmedlas till det sensoriska neuronet via utsöndrad transmittor som startar en AP i axonet. 4. Transmittor avges från axonterminalen. |
|
|
Klassificering av sinnesreceptor: 3. En sinnesreceptorcell som frisätter transmittorer till en neuron (=> typ av stimulus) |
- Mekanoreceptor: mekanisk stimulering (tryck). - Kemireceptor: kemisk stimulering (ligand). - Termoreceptor: olika temp.intervall (kyla/värme). - Fotoreceptor: ljus/fotoner. - Nociceptor: vävnadsskada, retande ämne (smärtreceptorer). - Proprioceptor: läge/position. |
|
|
Varje typ av en sinnesreceptor… |
… har ett specifikt stimulus som den är mest känslig för. • Ex: doft - luktreceptorer, blodets pH - pH-receptorer. - Platsen i hjärnan (slutdestination i CNS) avgör hur vi tolkar signalen. • AP når syncentrum => tolkas som ljus. ~ Fram tills mål endast samling AP. |
|
|
Signalvägar: tunga |
1. Tunga (kemoreceptor) 2. Hjärnstam 3. Thalamus 4. Centrum för smaksinne. 😊 Cell till cell kommunikation |
|
|
Somatosensoriska barken |
- Varje kroppsdel representeras i tillhörande yta i somatosensoriska barken. - Ytans storlek är proportionell mot känsligheten hos kroppsdelen. - Storlek på yta kan förändras. • Exempel på hjärnans plasticitet. |
|
|
Receptiva fält |
- Sinnesreceptorns receptiva fält är det fysiska fält som sinnesreceptor tar emot stimuleringar ifrån. - Många små receptiva fält ger en högre hos den upplevda stimulering. |
|
|
Receptiva fält: flera primära sensoriska neuron |
- Flera primära sensoriska neuron konvergerar. - Sensoriskt neuron upplevs stimuleringen med lägre upplösning (mindre detaljerat). |
|
|
Receptiva fält: överlappning mellan fält |
- Det är inte alltid som hjärnan kan urskilja information från varje enskild sinnesreceptors receptiva fält. Sekundärt receptivt fält: större sammanlagt receptivt fält. |
|
|
Lateral inhibering |
- Förstärker kontrasten mellan områden som stimulerats olika starkt. - Blir tydligt vart signalen sker. • Släcker ut svagare signaler => endast starkare leds fram. |
|
|
Hur förmedlas stimuleringens styrka och längd från sinnesreceptor till CNS? |
1. Ju kraftigare stimulering => desto fler sinnesreceptorer aktiveras. 2. Ju kraftigare stimulering => desto högre amplitud får GP => högre frekvens av AP => fler frisatta neurotransmittorer. |
|
|
Vissa sinnesreceptorer kan adapteras, anpassas till en ihållande stimulering |
Adaptation: sinnesreceptor vänjer sig vid stimulering och skickar ingen signal vidare. - Tonisk receptor: fortsätter signalera så länge stimuleringen finns (ex smärtreceptor). - Fasisk receptor: anpassas snabbt till konstant signalering och stänger av fortsatt signalering => adaptation (ex luktreceptorer) |
|
|
Somatiska sinnen |
Exempelvis känselreceptorer i huden. - Spridda på olika ställen med olika djup i huden. |
|
|
Primärt, sekundärt och teritärt neuron |
- Primärt och sekundärt neuron möts i ryggmärgen. - Sekundärt och teritärt neuron möts i thalamus. • Förnimmelser uppfattas i primary somatic sensory cortex (somatosensoriska barken?). |
|
|
Sinnesreceptorer för smärta |
- Reagerar på stimuleringar som kan orsaka/orsakat vävnadsskada. • Simuleringar kan vara kemiska, mekaniska eller termiska. - Smärtreceptorer finns i huden, leder, muskler, skelett samt i många inre organ men inte i CNS. |
|
|
Sinnesreceptorer för klåda |
- Aktivering av signalvägar från nocioceptor (sinnesreceptor för smärta) startar skyddande respons. - Klåda kommer från smärtreceptorer i huden. • Kan uppstå när de stimuleras av ex utslag eller insektsbett. |
|
|
Vad händer när smärtreceptorer stimuleras? |
- Skyddande ryggmärgsreflexer som drar undan den skadade kroppsdelen (omedvetet) innan vi ens känt smärtan. - En signal går vidare till hjärnans cortex (medveten smärta). - Signal går även till Limbiska systemet och hypothalamus. • Kan framkalla känslor, oro, rädsla, gråt, kallsvettningar, illamående och kräkningar. |
|
|
Temperatur: termoreceptorer |
- Termoreceptorer finns både i huden och inuti kroppen (inklusive CNS). • Köldreceptorer: känsligast för temperaturer som är lägre än kroppstemperaturen. • Värmereceptorer: känsligast för temperaturer högre än kroppstemperatur upp till 45 grader. ~ Ännu högre grader stimulerar smärtreceptorer. |
|
|
Kroppstemperatur |
- Däggdjur är jämnvarma, reglerar mellan 35,5-37,7 grader. - Muskelaktivitet samt metabolisk aktivitet producerar kroppsvärme. • Kan också påverkas av omgivningens temperatur. - I hypothalamus finns termostaten så lämplig temperatur. |
|
|
Vid högre kroppstemperatur än normalt |
- ANS: Sympatiska NS stimulerar svettkörtlar => utsöndrar svett över hud => kyler. - ANS: Sympatiskys NS öppnar/vidgar blodkärl => kyler. |
|
|
Vid lägre kroppstemperatur än normalt |
- ANS: Symaptiska NS drar ihop blodkärl => mindre värme läcker ut. - Brunt fett (hos vuxna?) bränns => höjer kroppstemp. - Somatiska motor neuron => vibrerar => höjer kroppstemp. |
|
|
Sinnesreceptorer hos specifika organ: ögat |
Öga => thalamus => syncentrum 1. Hornhinna: första ljus möter, bryter ljus. 2. Iris: reglerar pupillens storlek. 3. Linsen: bryter ljus, sitter fast med trådar i ciliarmuskeln => ackomadation (ändrar form på linsen). 4. Näthinna: finns sinnesreceptorer (fotoreceptorer - tappar och stavar). 5. Blinda fläcken: inga sinnesreceptorer. 6. Gula fläcken (fovea): skarpaste synen, plats för ljusfokusering vid direktseende. |
|
|
Synen: näthinnan (bild) |
Brunt = pigmentcell Lila = fotoreceptor (tapp) Gul = fotoreceptor (stav) Rosa/röd = bipolarcell (endast GP, kontakt med BLÅ) Blå = gangliecell (primärt sensoriskt neuron) |
