Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
32 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Yttre respiration: lung- och systematiska kretsloppet |
- Aerob metabolism hos kroppens cellers. • Förbrukar O2 och avger CO2. - Respirationen och cirkulationen möjliggör transporten av O2 och CO2 mellan atmosfär och celler. |
|
|
Yttre respiration: faktorer som spelar roll |
- Ventilation: luft in och ut (lufttrycksgradient). - Gas-utbyte mellan luft och blod (diffusion). - Transport i blodet (bulk flow; blodtrycksgradient). - Gasutbyte mellan blod och vävnadsceller (diffusion). |
|
|
Respirationsorgan: lungorna |
Ventilation: - Förflyttning av luft mellan den omgivande miljön och respirationsytan i lungorna. Drivande kraft: - Lufttrycksgradienten. Luft rör sig från ett område med högre lufttryck till ett område med lägre lufttryck. • Genom att förändra lungornas volym kan vi ändra lufttrycket i lungorna => Boyles lag! |
|
|
Lufttrycket i lungorna varierar med brösthålans volym |
Brösthålans volym ändras vid kontraktion/relaxation av andningsmusklerna (tvärstrimmig skelettmuskulatur). - Diafragma: mellangärdet, brösthålans volym ökar vid kontraktion. - Inre revbensmuskulatur: vid kontraktion pressas bröstkorgen ihop och brösthålans volym minskar. - Yttre revbensmuskulatur: vid kontraktion lyfts bröstkorgen och brösthålans volym ökar. - Nack-/magmuskler: hävandning (jobba mer). |
|
|
- Runt lungor. - 2st membran av elastisk bindväv. - Skapar förutsättningar för lungorna att följa rörelser hos brösthålans vägg. • Kan glida mot varandra men ej isär (membran). - Utrymme mellan membran är väster |
- Runt lungor. - 2st membran av elastisk bindväv. - Skapar förutsättningar för lungorna att följa rörelser hos brösthålans vägg. • Kan glida mot varandra men ej isär (membran). - Utrymme mellan membran är vätskefyllt => glider lätt mot varandra. |
|
|
Lungsäckar: yttre och inre membran + brösthålans volym |
- Yttre säckmembran: kantar brösthålans insida. - Inre säckmembran: täcker lungans utsida. - När brösthålans volym ändras följer lungsäckarna och lungorna med i rörelsen. |
|
|
Ändring av lungornas volym ändrar lufttrycket i lungornas alveoler |
Lungorna följer rörelserna hos diafragma och brösthålans inre vägg. 1. Respirationsmuskulatur kontraherar efter signal från andningscentrum i hjärnstammen. 2. Brösthålans (och lungornas) volym ökar. 3. Lufttryck i lungorna sjunker (längre än atmosfärtrycket). 4. Luft sugs ner i lungorna (lufttrycksgradient). 😊 Flöde av vätska/luft och tryckgradienter. |
|
Front (Term) |
Inandning: brösthålans volym ökar. Utandning: brösthålans volym minskar. |
|
|
Ventilation sammanfattning |
- Luft rör sig från ett område med högre lufttryck till ett område med lägre lufttryck. - En muskelpump skapar en lufttrycksgradient. - Resistens i luftvägarna kan motverka flöde av luft. - Förhållandet mellan tryck och volym enligt Boyles lag är grunden i ventilation. 😊 Flöden och tryckgradienter. |
|
|
Luftens väg |
1. Luftstrupe 2. Bronker. 3. Sekundär bronker (till var sin lunga). 4. Bronkioler. 5. Alveoler. |
|
|
Gasutbyte |
- Sker genom diffusion av respirationsytan. - Gasutbyte mellan luft och blod sker endast mellan luft i: • Respiratoriska bronkioler. • Alveoler. ~ … och det nätverk av kapillärer som omger strukturerna. |
|
|
Luftvägarnas ”dead space” |
- Saknar respirationsyta och har endast transport fram till respiratoriska bronkioler och alveoler. • 150 ml använd luft. • 350 ml ny luft. • Snorkling förlänger ”dead space”. |
|
|
Lokala kontrollmekanismer |
- Ventilationen av lungornas alveoler och blodflödet i de alveolära kapillärerna regleras tillsammans. - Normalt matchas perfusion av blod förbi alveolerna till alveolär ventilation för att maximera gasutbytet. |
|
|
Lokala kontrollmekanismer: vid dålig syresättning |
- Blodflödet genom de alveolära kapillärerna anpassas till den alveolära ventilationen. • Om alveoler syresätts dåligt (högt PCO2 och lågt PO2) kommer de lokala ateriolerna att dras samman. |
|
|
Reglering av ventilation: bronkioler |
- Bronkiolernas diameter regleras främst av nivåerna av CO2 i utandningsluften. • CO2 ökar => vidgas bronkioler. • CO2 minskar => bronkioler dras ihop. |
|
|
Lungvolymer |
- Tidalvolym: 500ml (andning vila). - Total lungkapacitet. - Inandningskapacitet och utandningskapacitet. |
|
|
Respirationsytans area |
- Väggytan hos alla alveoler i lungorna (ca 500 miljoner hos en person). • Stor ytarea för diffusion (ca 75m2). • Tunna väggar (ett cellager). • Vätskefilm på insidan alveolväggen. • Omges av ett nät av alveolära kapillärer. |
|
|
Alveolära celler och surfaktant |
Alveolära celler: epitelceller - Typ 1 (gas-utbyte). - Typ 2 (utsöndrar surfaktant). Surfaktant: - Ämne som minskar ytspänningen hos vätskan som täcker insidan av alveolväggen. • Tack vara denna krävs mindre kraft för att vidga lungorna under ventilationen. |
|
|
Daltons lag |
Det totala trycket för en blandning av gaser är summan av trycken för de enskilda gaserna (partialtryck). |
|
|
Lungkretsloppet |
- Hjärtats högra kammare transporterar syrefattigt blod till lungartärerna. - Blodet transporteras vidare till alveolära kapillärer. - Mellan luften i alveolerna och blodet i de alveolära kapillärerna sker utbyte av respirationsgaser. - Partialtrycksgradienten för koldioxid och syre är drivkraft för diffusion. 😊 Flöden och tryckgradienter, diffusion. |
|
|
Lungcirkulationen: högt blodflöde |
- Lika stor blodvolym som i systemkretslopp (5l/min). - Färre blodkärl i lungkretsloppet. • Större diameter => högre blodflöde än systemkretslopp. - Lungorna får allt blod från H kammare (lika mkt pumpas ut i systemkretslopp V kammare). |
|
|
Lungcirkulationen: lågt blodtryck |
- Pga lägre resistent längs transportvägen => lägre blodtryck. • I lungkretsloppet (28/5mmHg vs 120/80 mmHg). - Lägre resistens pga: • Kortare sträcka av blodkärl. • Stor töjbarhet hos blodkärl samt större blodkärlsradie (än systemskretslopp). |
|
|
Flera faktorer påverkar PO2 i arteriellt blod |
PO2 i luften: - Sammansättning av inandningsluften. Alveolär ventilation: - Andningshastighet och andningsdjup. - Luftvägsmotstånd. - Lungkompabilitet. Gas-diffusion över respirationsyta: - Ytarea. - Diffusionsavstånd. • Barriärtjockhet. • Mängd vätska. Tillräckligt blodflöde: |
|
|
CO2 och O2 transport med blodet (bild) |
- Vener: från vävnad till lunga. • Lägre pH pga kolsyra (CO2 i vatten) sänker pH. 😊 Flöden och tryckgradienter. |
|
|
Transport av O2 i blodet |
- < 2% löst i blodplasman. - > 98% bundet till HB. |
|
|
Hemoglobin |
- Respiratoriskt pigment. - Reversibel reaktion med O2. • Hb + O2 <=> HbO2. 😊 Dissociationskonstanter/affinitet mellan protein och ligand. |
|
|
Massbalans: O2 och CO2 |
- Den mängd O2 som åtgår i metabolism måste tillföras via respirationen. - Den mängd CO2 som produceras i metabolismen måste avges eller förbrukas. |
|
|
Syres mättnadskänsla för hemoglobin |
- Hb mättas till 100% först vid PO2 650mmHg. - I vävnadskapillärerna (celler i vila) har Hb fortfarande en syremättnad på 75%. => Reservkapacitet/syrereserv bundet till Hb. |
|
|
Fysikaliska faktorer påverkar hemoglobins affinitet för syre |
- pH: om lågt lägre affinitet för syre. - Temperatur: om ökar påverkar mättnadskurva och släpper ifrån O2 (minskad affinitet). - CO2: lägre affinitet för O2 hos Hb. - Bi-/Difosfoglycerat: i glykolys, vid syrebrist mer BPG => sänker affinitet för O2 hos Hb. |
|
|
Transport av CO2 i blodet |
- 7% löst i blodplasman. - 23% bundet till Hb. - 70% som HC03- i blodplasma. |
|
|
Kontroll av ventilation: reflexkontroll av andningen |
- Perifiera sinnesreceptorceller i halsartärerna övervakar nivåer av CO2, O2 och pH-förändringar. - Mängden CO2 störts betydelse för reglering av ventilation. • När mängd CO2 i arteriellt blod stiger (dvs pH sjunker) förbi homeostatiskt riktvärde => andningsreflex. - CNS sinnesreceptorer övervakar pH i CSF förlängda märgen. • pH i CSF är proportionellt mot CO2 i arteriellt blod. |
|
|
Sammanfattande bild |
- Andning kan också påverkas viljemässigt (hosta..). |
