Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
29 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Nervsystemets organisation |
CNS: Hjärna och ryggmärg. Info in och ut från organ behandlas och analyseras. PNS: In till CNS (afferenta/sensoriska neuron) och ut från CNS till organ (efferenta/motoriska neuron). - Sinnesreceptorer: Inte och yttre. - Tvärstrimmig skelettmuskulatur: Signal ut => muskelrörelser. ANS: Inre organ t.ex hjärtmuskelatur (autonoma neuron). - Parasympatiska NS: Puls ned. - Sympatiska NS: Puls upp. Enteriska NS: Kontrollerar mag- och tarmkanaler. |
|
|
Vävnadstyp - nervvävnad |
- Nervceller: retbara celler som kommunicerar med elektriska signaler. - Gliaceller: funktion som stödjer nervcellerna, bl.a isolera nervcellernas axoner med myelin. |
|
|
Nervcell (neuron) olika utseende |
- Sensorisk neuron. - Intern neuron. - Efferent neuron (PNS) • Dendrit: små utskott. • Axon: långt utskott. • Axonterminal: överför signal från en nervcell till annan. |
|
|
Nervcellers kontakt |
- Två nervceller har kontakt via en synaps, alltså där de möts. • Presynaptiskt neuron. • Postsynaptiskt neuron. |
|
|
Nervcellernas signaler |
- Startar i dendrit. - Mot axon vidare till axonterminal. - Kontakt med annan nervcells dendriter med synaptisk klyfta emellan. |
|
|
Nervceller kan stimuleras |
- Elektriska signaler ändrar membranpotential. • Beror på hur många jonkanaler som öppnas. 1. Dendriter: tar emot inkommande signal. En graderad potential startar (öppnar jonkanaler). 2. Axon: leder en elektrisk signal till axonterminalen. Signalen kallas aktionspotential. 3. Axonterminal: Aktionspotential frisätter neurotransmittor från neuronets ändterminal via exocytos. 😊 Transport av elektriska laddningar. |
|
|
Nervceller: jonkanaler och nervsystemets elektriska signaler |
Nervcellernas elektriska signaler uppstår när laddade partiklar förflyttar sig över nervcellens cellmembran via jonkanaler. - Läckagekanaler (alltid öppna jonkanaler). - Reglerande jonkanaler (kan öppnas och stängas). - Ligandjonkanaler. - Spänningsreglerande jonkanaler. |
|
|
Nervcellens elektriska förutsättningar |
- Flera olika typer av laddade partiklar är betydelsefulla för nervcellens signalering. - Pr- är negativt laddade ändar av membranbundna proteiner. Dessa kan inte ta sig ut ur cellen. • Insidan: K+ hög konc. • Utsidan: Na+ och Cl- hög konc. |
|
|
Membranpotential (mV) |
- Elektrisk spänning över nervcellens cellmembran. - Innebär skillnad i elektrisk laddning mellan cellmembranets in- och utsida. - Hos en nervcell i vila är MP -70mV => Vilomembranpotential. • Insidan av cellmembranet är 70mV mer negativt laddad än utsidan. |
|
|
Nervcellens vilomembranpotential: varför är den -70mV? |
- Nervcell i vila har öppna jonkanaler för K+ och för Na+. • Na+ diffunderar in med laddningsgradient och sin koncentrationsgradient. • K+ diffunderar ut med sin koncentrationsgradient. - Na+/K+-pumpen (3Na+ UT / 2K+ IN) bidrar till att upprätthålla ett underskott av positivt laddade partiklar på insidan av cellmembranet. |
|
|
Elektriska förutsättningar hos en ostimulerad nervcell |
Om reglerande jonkanaler i cellmembranet aktiveras (och öppnas) kan MP snabbt ändras och en elektrisk signal startar. |
|
|
Om ett cellmembran är polariserat… |
… innebär det att det finns en laddningskillnad mellan in- och utsida av cellmembranet. • Depolarisering: om natriumjonkanaler öppnas (diff. in +). • Repolarisering: återgår till vilopotential. • Hyperpolarisering: om kloridjonkanaler öppnas (diff. in -). ~ Om kaliumjonkanaler öppnas => diff. ut pga lägre konc utanför cellmembran => hyperpolarisering. |
|
|
Nervsystemets elektriska signaler: graderade potentialer |
1. Startar hos dendriter/nervcellskropp eller sinnesreceptorceller. 2. Amplituden varierar med stimuleringens styrka och längd. 3. Kan summeras på varandra. 4. Kan vara depolariserande eller hyperpolariserande. • Ju längre ifrån stimuleringen avtar signalen. 😊 Cell till cell kontakt. |
|
|
Graderande potentialer |
Vilken typ av jonkanaler aktiveras? - Oftast ligandberoende eller mekaniska jonkanaler. Den graderande potentialens amplitud minskar… … när avståndet ökar till den punkt där den graderade potentialen startade. • När potentialen når över retningströskeln (-55mV) förs signal vidare men inte annars. |
|
|
Aktionspotentialer |
- Leds längs axoner. - Kan starta om den graderade potentialen har tillräckligt hög amplitud när den når nervcellens retningströskel (-55mV, ett områdesnät nervcellskroppen övergår i axonet). • Aktiverar spänningsreglerande jonkanaler som för signalen vidare… |
|
|
Graderade potentialer: exitatorisk graderad potential |
- Flera signaler => EPSP. - Deploariserande. - Kan summeras på varandra. - Ändrar MP från -70mV till ett mer positivt värde. • Närmare retningströskeln -55mV och utlösandet av en AP. |
|
|
Graderande potentialer: inhiberande graderad potential |
- IPSP. - Hyperpolariserande. - Förändrar MP i riktning längre ifrån retningströskeln och utlösandet av en AP (från -70mV till mer negativ MP). |
|
|
Graderade potentialer kan summeras: spatial summation |
Stimuleringar från flera neuron samtidigt. • AP. |
|
|
Graderade potentialer kan summeras: temporal summation |
Upprepande stimuleringar från samma neuron. |
|
|
Nervsystemets elektriska signaler: aktionspotentialen |
- Leds längd axonmembranet. - Lyder under ”allt eller inget” lagen. - AP kan inte summeras på varandra. - Har en retningströskel. - Har en refraktärperiod (ej stimulerbara jonkanaler). - Varierar i frekvens (antal AP/ms) med stimuleringens styrka och längd. |
|
|
Aktionspotentialer: förlopp |
- Startar när spänningsreglerade jonkanaler i axonets cellmembran aktiverats. - Na+ och K+ deltar. - AP startar vid retningströskeln. • När GP är minst -55mV. |
|
|
Aktionspotentialen steg 1-9 |
1. Vilande MP. 2. Depolariserande stimulus. 3. Membran depolariseras till tröskel. Spänningsjonkanal Na+ och K+ börjar öppnas. 4. Snabbt inträdande Na+ depolariserar cellen. 5. Na+ kanaler stänger och långsamma K+ kanaler öppnar. 6. K+ förflyttar sig från inuti cell till extracellulära vätskan utanför. 7. K+ kanaler förblir öppna och ytterligare K+ lämnar cellen och hyperpolariserar den. 8. Spänningsjonkanaler K+ stänger. Färre K+ läcker ut ur cellen. 9. Cellen återgår till vilande jonpermabilitet och vilande MP. |
|
|
Aktionspotential: reglering |
- Na+-inträde under AP skapar en positiv återkopplingsslinga. - Den positiva återkopplingsslingan stannar när Na+-kanalens inaktiveringsportar stängs. 😊 Reglering via positiv feedback. |
|
|
Aktionspotentialen: ledning längs axonmembranet (refraktärperiod) |
Absolut refraktärperiod: 1) Hindrar AP från att ledas baklänges. 2) Hindrar AP från att summeras. Relativ refraktärperiod: - Under perioden kan en kraftigare stimulering starta en ny AP. |
|
|
Synapsen |
Elektriska synapser och kemiska synapser. 😊 Cell till cell kommunikation. |
|
|
Den kemiska synapsen |
1. En AP depolariserar axonterminalen. 2. Depolariseringen öppnar spänningsjonkanaler för Ca2+ och Ca2+ kommer in i cellen. 3. Kalciuminträde triggar exocytos av innehållet av synaptiska vesiklar. 4. Neurotransmittor diffunderar över den synaptiska klyftan och binder till receptorer på den postsynaptiska cellen. 5. Neurotransmittorbindning initierar ett svar i den postsynaptiska cellen. |
|
|
Agonister och antagonister |
Agonister: - Binder till receptor och startar samma process som neurotransmittor (som finns i vesikel). Antagonister: - Binder till receptor men startar ingen process. |
|
|
Synapsen: vad händer med neurotransmittorn? |
1. Neurotransmittorer kan återföras till axonterminaler för återanvändning eller transporteras in i gliaceller. 2. Enzymer inaktiverar signalsubstanser. 3. Neurotransmittorer kan diffundera ut ur den synaptiska klyftan. |
|
|
Från stimulering av nervcellen till frisättning av neurotransmittorer |
Svag stimulering => få neurotransmittorer frisätts. Stark stimulering => mer AP => fler neurotransmittorer frisätts. |
