Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
27 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Homeostatisk reglering av elektrolyter och vatten är nödvändigt för flera av organismens funktioner, exempelvis? |
- Muskelkontraktion (Na+ och Ca2+). - pH (H+ och HCO3-). - Nervsystemet (Na+, K+ och Ca2+). - Osmos (vatten och joner). - Koagulationsprocessen (Ca2+). |
|
|
Vattenbalans |
Vatten: - Intag: mat och dryck även metabolism. Behöver motsvaras av: - Utsöndring: hud, lungor, urin och avföring. 😊 Massbalans. |
|
|
Njuren kan bevara varten |
Överskott på vatten: - Kan utsöndras med urinen. Brist på vatten: - Kan INTE ersättas av njuren men njuren kan minska utsöndring av vatten. Om vätskevolymen i kroppen minskar under en kritisk nivå sjunger blodtrycket och… - Glomerulär filtration uteblir. - Utbyte vid vävnadskapillärer uteblir. |
|
|
Glomerulus filtrationstryck… |
…är beroende av att BT är tillräckligt högt för att filtration ska kunna ske. - Vattenbalans är central för BT. - Om MAP (medelBT i artärerna) ligger mellan 80-180 mmHg kan autoreglering hålla kring 180 L/dag. • MAP: diastoliskt tryck + 1/3 av pulstryck. ~ Pulstryck: systoliskt tryck - diastoliskt tryck. |
|
Vattenbalans, blodvolym och blodtryck är kopplade till varandra: respons vid minskad blodvolym och lågt blodtryck |
Minskad blodvolym => minskat BT. - Volymreceptorer i förmak och halsartär samt baroreceptorer i aorta reagerar. • Triggar homeostatiska reflexer. - Njurar: Njurar utsöndrar mindre vatten. - Beteende: Känner törst => volym av vätska ökar. - Kardiovaskulärt system: hjärtminutvolym ökar (vasokontraktion). • Blodtryck höjs (gäller två sista). 😊 Reglering via negativ feedback. |
|
|
Vattenbalans, blodvolym och blodtryck är kopplade till varandra: respons vid ökad blodvolym och förhöjt blodtryck |
Ökad blodvolym => förhöjt BT. - Volymreceptorer i förmak och halsartär samt baroreceptorer i aorta reagerar. • Triggar homeostatiska reflexer. - Njurar: Njurar utsöndrar vatten och salter i urin. - Kardiovaskulärt system: hjärtminutvolym minskar (vasodilatation). • Blodtryck sänks. 😊 Reglering via negativ feedback. |
|
|
Osmolariteten hos filtratet: nedåtgående delen av Henles slynga |
Osmolariteten hos filtratet förändras när det passerar genom tubuli. - Nedåtgående delen av Henles slynga: • Permeabel för vatten. • Reabsorbation av vatten sker. • Ökar filtratet osmolaritet. 😊 Diffusion. |
|
|
Osmolariteten hos filtratet: uppåtgående delen av Henles slynga |
Juxtamedullära nefron är extra effektiva när det gäller att skapa koncentrerad urin. - Uppåtgående delen av Henles slynga: • Impermeabel för vatten. • Där sker viss reabsorbtion av joner men det mesta stannar i vävnadsvätskan. |
|
|
The Countercurrent Multiplier |
Skapar hyperosmotisk vävnadsvätskan i njurens märg. - Motströmsprincip: ett flöde åt ett håll och ett åt ett annat håll. |
|
|
The Countercurrent Multiplier: bild |
- Vätskan i tubuli rinner i motsatt riktning mot blodet i de peritubulära kapillärerna. - Det är en förutsättning för att vattnet som lämnar nedåtgående delen av Henle's slynga inte stannar kvar i vävnadsvätskan och späder ut den. - En del av de joner (+ Urea) lämnar uppåtgående delen av Henle's Slynga och samlas i vävnadsvätskan i njurens märg och bidrar till dess gradvis högre osmolaritet. • Stigande osmolaritet hos vävnadsvätskan i medulla (märg). |
|
|
The Countercurrent Multiplier: vasa recta |
- Bra på att spara vatten => reabsorbera. - Ökad mängd lösa partiklar i Vasa Recta pga uppåtgående Henles slynga. • Gör att det blir en koncentrationsgradient så det kan tas in vatten i nedåtgående Henles slynga. |
|
|
Den höga osmolariteten hos vävnadsvätskan i njurens märg |
- En stor del av den höga osmolariteten beror på NaCl men en del beror på Urea. - Urea produceras vid nedbrytning av aminosyror. - En del av den bortfiltrerade utan passerar från tubuli till vävnadsvätskan och resten utsöndras. |
|
|
Distala tubuli och collecting duct (samlingrör) |
Har hormonellt reglerad reabsorbtion av vatten och lösta ämnen. |
|
|
Urinens volym och koncentration |
- Varierar med behovet av att utsöndra vatten och lösta ämnen. • Regleras av hormoner. |
|
|
Utan närvaro av hormonet Vasopressin (ADH/AVP)? |
- Är collecting duct impermeabel för vatten och en större volym av utspädd urin utsöndras. |
|
|
I närvaro av hormonet Vasopressin (ADH/AVP)? |
- Är collecting duct permeabel för vatten och en mindre volym av koncentrerad urin utsöndras. |
|
|
Effekt av Vasopressin: akvaporiner (AQP2) placeras i cellmembranet |
- Vasopressin binder till membranreceptorn. - Receptor aktiverar cAMP. - Cellen för in AQP2-vattenporer i det apikala membranet. - Vatten absorberas av osmos i blodet. 😊 Cell till cell kommunikation, Affinitet protein och ligand. |
|
|
Vad får Vasopressin att frisättas? |
Viktigast: - Osmolariteten hos blodet (280mOsM). • Om hög: utsöndras ADH via neuron i hypothalamus som leds till hypofysen där det utsöndras. |
|
|
Sammanfattning Vasopressin |
Vasopressin påverkar reabsorbtion av vatten i Collecting duct. - Förhöjd osmolaritet i blodet registreras i Hypotalamus => - Hypofysen frisätter Vasopressin till blodet => - Vasopressin ökar permeabiliteten och därmed reabsorbtionen för H₂0 hos Collecting duct => - Blodets osmolaritet normaliseras till ett Homeostatiskt riktvärde. |
|
|
Vad händer när man äter salt (NaCl)? |
- Ingen direkt ändring av volym. - Men ökad osmolaritet (fler lösta partiklar) => • Njurar begränsar förlust av vatten. • Törstcentrum i hjärnan => höjer extracellulär volym => BT stiger. - Sedan för att återställa nivåer utsöndrar njurarna salter och vatten via urin. |
|
|
RAAS |
Renin - Angiotensin - Aldosteron - Systemet - Hormonell reglering vid lågt blodtryck. • Sänkt BT. • Granulära celler i afferenta aterioler. • ANG 1 => ANG 2 (via enzym Renin). ~ Flera olika effekter av ANG 2 men bl.a återställande av BT. |
|
|
Natrium- och kaliumbalans |
- Kontrolleras av Aldosteron. • Lågt blodtryck och förhöjda nivåer av K+ stimulerar binjuren att utsöndra Aldosteron. • Ju mer Aldosteron som frisätts desto mer Na+ reabsorberas till blodet från tubuli. • Och desto mer K+ sekreeras till tubuli från blodet. • Frisättning av Aldosteron stängs av via negativ feedback då osmolariteten hos blodet blivit hög. 😊 Reglering via negativ feedback. |
|
|
Syra-bas-balans |
H+ kommer från mat och dryck samt från metabolismen. - Regleras via massbalans och samma mängd som produceras eller intas måste utsöndras eller förbrukas. 1. pH förändringar påverkar proteiners tertiärstruktur. 2. sänkt pH kan även ha en negativ påverkan på elektriska signaler i nervsystemet (retbarhet hos nervceller kan minska). - Buffert: gör att plasmans pH hålls inom intervall. • HCO3- i extracellulär vätska. • Proteiner, hemoglobin, fosfat i celler. • Fosfat och ammoniak i urin. |
|
|
Syra-bas-balans: balansering av pH |
1. Fysiologisk buffert (snabb). 2. Ventilation: av CO2 (snabb). 3. Njurarnas reglering av H+ och HCO3-. 😊 Massbalans CO2. |
|
|
Acidosis eller Alkalosis: respiration |
pH utanför intervallet 7.00-7.70. - Acidosis: Alveolär hypoventilation, höjda nivåer CO2 i blodplasma => pH sjunker. - Alkalosis: Hyperventilation (respiratoriskt). Mer CO2 ventileras ut än vad som nyproduceras i metabolismen => pH i blodet ökar => orsak yrsel. |
|
|
Acidosis eller Alkalosis: metabolismen |
pH utanför intervallet 7.00-7.70. - Acidosis: som inte Brito på höjda nivåer av CO2 i blodet.. en störning i massbalans när intag av H+ överstiger exkretion av H+. Alkalosis: ex långvariga kräkningar med surt maginnehåll. |
|
|
Parathormon |
- Reglerar nivåer av Ca2+. - Stimulerar reabsorbtion av Ca2+ hos distala tubuli och collecting duct. • Ca2+ kan utsöndras från skelett eller njurar via parathormon. |
