• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/30

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

30 Cards in this Set

  • Front
  • Back

3 muskeltyper

- Tvärstrimmig skelettmuskulatur.


- Hjärtmuskulatur (Jordi).


- Glatt muskulatur

Tvärstrimmig skelettmuskulatur

- Fäster vid skelett.


- Muskeln orsakar rörelse av kroppsdelar genom att muskeln kontraherar eller relaxerar.


Antagonistiska par.


- Kontraherar endast efter signal från somatiskt motorneuron (efferent: PNS).

Tvärstrimmig skelettmuskulatur: kontroll

- Motorneuron med neurotransmittor acetylcolin.


- Mottagande cell: motorändplattan.


• Har receptorproteiner och spänningsreglerande jonkanaler för Ca2+.


- Acetylcolin släpps ut via exocytos.

Tvärstrimmig skelettmuskulatur: uppbyggnad

- ”bunt” med bindväv.


- Skelettmuskulaturfiber: många cellkärnor, en fiber lika lång som hela muskeln.


- Neuron, nerver och blodkärl.

Motoriska enheter

- Reglerar styrkan i en muskelkontraktion.


- Ett motorneuron + alla de muskelfibrer som kontrolleras av neuronet (har kontakt med).


- Styrkan hos en kontraktion kan varieras genom att:


1) få eller många


2) små eller stora


… motoriska enheter deltar i kontraktionen.


=> fler motoriska enheter => kraftigare kontraktion.


😊 Cell till cellkommunikation.

Skelettmuskelfiber: uppbyggnad

- Olika proteiner organiserade på olika sätt:


Myofibril: upprepande mönster => sakromer.


Sarkolemma: cellmembran.


Sarkoplasmatiskt reticulum (SR): variant av EPR, nätverk för blåsor, depåer och gångar för joner (lagrar Ca2+).


T-tubuli: fortsättning på själva membranet (rörstruktur), viktigt för AP.

Sarkomer

- Skelettmuskelfiberns minsta kontraktila enhet.


- Består av proteinerna:


Aktin: brunt


Myosin: lila

Sarkomer: myosin

- Sarkomerens tjocka filament.


- Myosinhuvudet:


Bindningställe för Aktin.


• Har ATPas som kan frigöra energi från ATP.


~ Energin används i kontraktionen.

Sakromer: aktin

- Sarkomerens tunna filament.


- Det reglerande protein-komplexet:


Troponin-tropomyosin.


• När T-T blockerar aktin-molekylens bindningställe för Myosin kan inte kontraktion ske.


~ Titin: vanligaste protein i muskelvävnad.


~ Nebulin: håller aktinbollar på plats (sarkomerstruktur på plats).

Bild titin och nebulin

Back (Definition)

Sarkomer: vid kontraktion

Hos en kontraherad sarkomer finns ett ökat överlapp mellan de tjocka och tunna filamenten.


- Kortare sarkomer vid kontraktion.

Tvärstrimmig skelettmuskulatur: muskel-aktionspotential

- ViloMP: -80mV.


- Innan kontraktion startar: latensperiod.

Tvärstrimmig skelettmuskulatur: kontraktion steg 1-2

- Muskelfiber stimuleras.


- CNS skickar signal till motorneuron (efferent) i PNS.


- Mottagarcell är motorändplattan.


- Jonkanaler öppnas, Na+ in => MP ändras och muskelAP leds via sacrolemma.


😊 Diffusion, transport av elektriska laddningar, affinitet protein och ligand.

Troponin och tropomyosin: två kontraktionsreglerande proteiner

A) Relaxerade är myosinhuvud krokade => tropomyosin blockar bindning på aktin => myosin och aktin är lätt/vekt bundet.


B) Kalciumsignal initierar kontraktion.


- Ca2+ nivåer höjs i cytosol.


- Ca2+ binder till TN (troponin).


- TN-Ca2+ drar iväg tropomyosin från aktin => kan binda till myosin.


- Myosin binder starkt till aktin och fullbordar kraftslag.


- Aktinfilament förflyttas.


😊 Diffusion, transport av elektriska laddningar, affinitet protein och ligand.

Tvärstrimmig skelettmuskulatur: kontraktion steg 3-7

- MuskelAP vidare in i T-tubuli.


- Påverkar DHP-receptor som öppnar depåkanal.


- Ca2+ rusar in i muskelfiber.


- Ca2+ binder till TN => aktin-myosinbindning kan ske.


- Myosinhuvud utför kraftslag.


- Aktinfilament glider mot mitten av sarkomer.

Relaxation: steg 8-10

- Sarkoplasmatisk Ca2+-APTas pumpar tillbaka Ca2+ till SR.


- Ca2+ lossnar från TN.


-Troponin-Tropomyosin glider tillbaka till ursprungsläge (relaxläge).

Hur vet hjärnan vad händerna gör även om vi blundar?

Proprioceptorer


- Sinnesreceptor.


- Stimuleras när vi rör oss.


• Info från sinnesreceptor till CSN.

Proprioceptorer 1

1. Muskelspolen.


- En sinnesreceptor som stimuleras när muskeln sträcks (info till CNS).

Proprioceptorer 2

2. Golgi sen-organ


- En sinnesreceptor som stimuleras då muskeln kontraherar och drar i senan.

Vem har kontroll över tvärstrimmig skelettmuskulatur?

1. Hjärnans motorcortex (viljemässiga rörelser).


2. Ryggmärgsreflex


Monosynaptisk reflexbåge


😊 Cell till cellkommunikation.

Glatt muskulatur

- Inre organ som kräver rörelse.


- Autonoma NS (ej vilja).


- Spolformad.


- Glattmuskelfiber.


- En cellkärna.


- Ej tvärstrimmig.

Glatt muskulatur: typ 1

Single-unit


Kontroll och spridning:


- Drar ihop allt i muskeln samtidigt.


- ANS neuron.


- Pacemakerceller: alstrar elektrisk signal (AP) själva pga ostadig viloMP. Jonkanaler läcker => mot retningströskeln => AP.


- Gap-junction: signal sprids till intilliggande cell.


Egenskaper:


- Långsam kontraktion.


- Sämre finmotorik.


- Synkroniserad kontraktion.


Organ:


- Ihåliga organ som transporterar eller lagrar i ett hålrum t.ex urinblåsa/tarm.

Glatt muskulatur: typ 2

Multi-unit


Kontroll och spridning:


- ANS neuron.


- Ingen pacemakervävnad.


- Inga Gap-junctions.


- Många motoriska enheter.


Egenskaper:


- Välutvecklad finmotorik.


- Små precisa rörelser.


Organ:


- Kontroll av linsens form t.ex ciliarmuskeln.

Glatt muskulatur: kontraktionsapparaten

- Aktin och myosin hos glatt muskulatur.


Dense body.


- Vid kontraktion blir muskelcellen kortare samtidigt som den vrider sig.

Glatt muskulatur: kontraktionen

- SR små depåer för Ca2+ => Ca2+ behöver diffundera in.


- När konc. av Ca2+ är tillräckligt hög binder Ca2+ till CaM.


- Det aktiverar MLCK.


- Aktivt MLCK gör så myosin kan använda ATP effektivt.


- ATPas hos myosin blir mer effektivt vilket gör att kontraktionen kan skapa kontraktionskraft.


- Myosin och aktin binder och vrider sig.

Glatt muskulatur kontrolleras av?

- ANS: PS + S eller enbart den ena.


- Sträckning av membranet (jonkanaler öppnas => kontraktion).


- Pacemakervävnad (single-unit).

Kontraktion av glatt muskulatur: MLCK och MLCP

MLCK och MLCP är två enzymer som ökar respektive minskar myosinets förmåga att använda ATP.

MLCK

- Ökar aktiviteten hos myosin och dess förmåga att använda ATP.


- Lägger till fosfatgrupp.


• När mängd Ca2+ i cytosol ändras ändras också mängden MLCK.


~ Sjunker nivå av Ca2+ => minskar mängd MCLK.

MLCP

MLCP kan påverka kontraktionen även om mängden Ca2+ och MCLK inte förändras.


- Minskar ATPas aktiviteten hos myosin => avlägsnar fosfatgrupp.


Minskning MLCP ökar kontraktion trots oförändrad mängd Ca2+ och MLCK.


Ökning MLCP minskar kontraktion trots oförändrad mängd Ca2+ och MLCK.

Glatt muskulatur: relaxation

- Stänger Ca2+-jonkanaler => nivåer sjunker intracellulärt.


- Ca2+ lossnar från CaM.


- Myosin ATPas aktivitet minskar.


- => Minskad muskelkontraktion.