• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/24

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

24 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Centrala nervsystemet

- Hjärna


- Hjärnstam


- Ryggmärg

Centrala nervsystemet skyddas mot?

CNS skyddas mot mekaniska skador av:


- Skallben


- Ryggrad (ryggmärg i)


- Hjärnhinnor (3st)


Dura mater (yttre)


Arachnoid membran (mellan)


Pia mater (inre, mer CSF)


- CSF (cerebrospinalvätska)

Cerebrospinalvätska

- Produceras i väggarna hos hjärnans ventriklar.


- Liknar blodplasma (minus proteiner).


- Ca 500 ml/dygn.


- Lyftförmåga: skapar flytkudde (1500g=>50g).

Blod-hjärnbarriären

En selektiv barriär som skyddar hjärnan från skadlig påverkan från partiklar som transporteras med blodet.


- Astrocyter (gliacell) utsöndrar parakriner som stimulerar Tight Junctions att bildas.


- Dessa strukturer minskar kapillärens genomsläpplighet vid skarvarna (porer) mellan endotelceller.

Ryggmärgen: grå och vit substans

Grå substans:


- Ansamlingar av nervcellskroppar (sensoriska och motoriska nuklei).


Vit substans:


- Består av axon (myelin runt) som transporterar info till och från hjärna.

Ryggmärgsreflexer

- Vid en ryggmärgsreflex leds sensorisk information från en sinnesreceptor till ryggmärgen utan att passera hjärnan.


- I ryggmärgen kopplas signalen direkt till efferenta neuron som leder en signal till en effektor (ex muskel).

Hjärnan: hjärnstammen

1. Mitthjärna: ögonrörelser, pupillstorlek.


2. Pons: andning, kopplingar mellan stora och lilla hjärnan.


3. Förlängda märgen: blodtryck, andning, kräk- och sväljreflexer.


4. Retikulära formationen (medulla obligata): medvetenhet, vakenhet och sömn.

Hjärnan: mellanhjärnan

Thalamus:


- Sensorisk information kopplas till rätt område i stora hjärnan.


Hypothalamus:


- Osmolaritet, kroppstemp, hunger, reproduktiva funktioner.


- Reglerar hormonell frisättning från hypofysen.


Hypofysen (främre och bakre):


- Hormonutsöndring.


Tallkottkörteln:


- Utsöndrar melatonin i mörker.

Hjärnan: stora hjärnans bark (cortex)

Veckning => ytförstoring.


- Frontalloben


- Parietalloben


- Occipitalloben


- Temporalloben

Hjärnan: lilla hjärnan

Koordination av rörelser:


- Får information från sensorer i balanssinnet, muskler, senor och leder.


- Får information från motorcortex i stora hjärnan.

Perifiera nervsystemet

Efferenta neuron


- Somatiska neuron: muskulatur (styr med viljan).


- Autonoma neuron: inre organ.


Parasympatiska.


Sympatiska.

Autonoma nervsystemet: sympatikus och parasympatikus

Responsreaktioner vid stimulering från ANS:


- Rest and digest: parasympatiskus.


- Fight or flight (or freeze): sympatikus.

Efferenta delar av PNS: ANS (bild)

Back (Definition)

ANS och reglering av vätskebalans/vattenbalans (bild)

Back (Definition)

ANS: uppbyggnad

- Två neuron sammankopplade med en synaps.

ANS: sympatikus

Preganglionärt neuron


- Neurotransmittor: ACh (acetylkolin)


- Receptor: nicotinic receptor


Postganglionärt neuron:


- Neurotransmittor: noradrenalin


- Receptor: adrenergic receptor


😊 Cell till cell kommunikation, Affinitet protein-ligand, diffusion

ANS: parasympatikus

Preganglionärt neuron:


- Neurotransmittor: ACh


- Receptor: nicotinic receptor


Postganglionärt neuron:


- Neurotransmittor: ACh


- Receptor: muscarinic receptor


😊 Cell till cell kommunikation, Affinitet protein-ligand, diffusion

Binjuremärgen

- Del av ANS (sympatikus) som egentligen är ett modifierat sympatikus-ganglion.


- Frisätter adrenalin i blodet.


Bark producerar steroider (körtelvävnad).


Inre nervvävnad frisätter adrenalin.

Somatiska nervsystemet

- Somatiska motorneuron kontrollerar kontraktion av skelettmuskulatur.


• Viljemässiga rörelser.

Bild av somatiskt motorneuron

- Motorändplattan (en del av skelettmuskelfiberns cellmembran) på muskelns yta.


• Neurotransmittor är ACh.

Somatiskt motorneuron startar…

… en muskelaktionspotential hos skelettmuskelfiber.


ACh gör att jonkanaler öppnas.


😊 Diffusion

Sammanfattande bild ANS och SNS

SNS:


- Neurotransmittor: ACh


- Receptor: nicotinic receptor


(likt preganglionärt neuron ANS (S och PS)).

Kommunikation i nervsystemet: konvergens och divergens

Divergent: en signal blir flera.


Konvergent: flera signaler blir en.

Främmande ämnen som kan påverka nervcellernas signalering till en målcell

- Botulinumtoxin (hindrar frisättning av ACh).


- Curare (irreversibel antagonist till nicotinic receptor).


- Stelkramp (toxin som hindrar inhiberande motorneuron från att utsöndra sin neurotransmittor).