Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
43 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Diastole
|
Påfyllnad av hjärtat.
|
|
|
Systole
|
Tömning av hjärtat.
|
|
|
Hjärtminutvolym
|
Den mängd blod varje blodhalva pumpar per minut.
|
|
|
Vilka funktioner har cirkulationen?
|
Transport av:
Syre, koldioxid, avfallsämnen, näringsämnen, hormoner, värme. Deltar i immunförsvaret. Stabilisering av organismens inre miljö (pH, joner, vätskemängd, osmolaritet) Står för blodtrycket. En förutsättning för filtration. |
|
|
Beskriv det lilla kretsloppet.
|
Syrefattigt blod leds in i höger förmak. Pumpas till höger kammare. Pumpas ut i lungartären. Blodet syresätts i lungorna och återvänder via lungvenen in i vänster förmak. (Lungkretsloppet)
|
|
|
Beskriv det stora kretsloppet.
|
Syrerikt blod leds via vänster förmak till vänster kammare. Där pumpas det syrerika blodet ut i kroppen via aortan. Blodet leds ut till kroppens alla celler och vävnader. Det sedan syrefattiga blodet leds sedan via övre och nedre hålven in i höger förmak. (Systemkretsloppet)
|
|
|
Hur räknar man ut hjärtminutvolymen?
|
Hjärtfrekvens x slagvolym = hjärtminutvolym.
Ex. 70 x 0,7 liter = 4,9 liter. |
|
|
Beskriv hjärtsäcken och dess funktioner.
|
Perikardium på latin. Hjärtsäcken omsluter hjärtat och består av två skikt som omsluter en tunn väsktefylld spalt, perikardhålan. Perikardhålan förhindrar friktion mellan de båda hinnorna.
Hjärtsäcken förhindrar hjärtat från att sträcka sig för mycket. |
|
|
Beskriv hjärtväggens uppbyggnad.
|
Hjärtväggen består av 3 skikt:
Endokardiet - Har direkt kontakt med blodet i hjärtkamrarna, endotelet. Myokardiet - Muskulaturen i hjärtväggen. Största delen av hjärtväggen. Epikardiet - Ligger på utsidan av myokardiet. Det utgörs av den inre hjärtsäcken samt fett som skyddar hjärtat. |
|
|
Vad heter hjärtat på latin?
|
Cor.
|
|
|
Vad sitter AV-klaffarna och vilka är dom?
|
AV-klaffarna sitter mellan förmak och kammare.
Klaffen mellan höger kammare och höger förmak kallas Tricuspidalisklaffen. AV-klaffen mellan vänster förmak och vänster kammare kallas Mitralisklaffen. (Bicuspidalisklaffen) |
|
|
Vilken funktion har AV-klaffarna?
|
Förhindra återflöde av blod från kammare till förmak när kammare kontraheras.
|
|
|
Vilken funktion har papillarmusklerna?
|
Papillarmusklerna förhindrar att AV-klaffarna trycks in i förmaken och hjälper dessa att hålla sig stängda. De kontraherar samtidigt med övrig kammarmuskulatur. Det är senor som binder från papillarmusklerna till AV-klaffarna.
|
|
|
Preload
|
Det venösa återflödet. Hjärtat fylls med blod.
|
|
|
Afterload
|
Det tryck som hjärtat måste övervinna för att fickklaffarna ska öppnas. Trycket i kamrarna måste överstiga trycket i kärlen.
|
|
|
Vasokonstriktion
|
Kärlsammandragning. Höjer blodtrycket. Styrs av autonoma nervsystemet.
|
|
|
Vasodilation
|
Kärlvidgning. Sänker blodtrycket. Styrs av autonoma nervsystemet.
|
|
|
Saturation
|
Syremättnad i blodet. Frisk människa mellan 95-100%.
|
|
|
Inotropi
|
Hjärtats kontraktion.
|
|
|
Kronotropi
|
Hjärtats frekvens.
|
|
|
Slagvolym
|
Den mängd blod som hjärtat kan pumpa ut per slag.
|
|
|
Blodvolym
|
Den totala mängden blod en människa har. Beror på vikten. 70kg man = 5 liter.
|
|
|
Kontraktilitet
|
Hur snabbt och hur hårt hjärtat kan pumpa ur blodet ur kammaren.
|
|
|
Starlings lag
|
Ju mer hjärtmuskeln sträcker sig desto större blir dess sammandragningskraft. Det venösa återflödet styr och påverkar sträckkapacitetet och blodtrycket.
|
|
|
Vad är sinusknutan?
|
Det är en knuta som sitter över höger förmak. Den har en pacemakerpotential. Den producerar spontant aktionspotentialer och startar hjärtats slag.
|
|
|
Hur går impulsen från sinusknutan till AV-knutan?
|
Sinusknutan skickar aktionspotentialer via hjärtmuskelceller till AV-knutan. Detta gör möjligt via Gap junctions.
|
|
|
Vad händer vid AV-knutan?
|
Impulsen stoppas tillfälligt för att ge blodet möjlighet att rinna från förmak till kammare.
|
|
|
Vart går impulsen efter AV-knutan?
|
De leds ut till kammarmusklerna som kontraheras.
|
|
|
Vad händer om sinusknutan slutar fungera?
|
Då kommer nästa station i retledningssystemet ta över impulsskapandet.
|
|
|
Vad är blodtryck?
|
Det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna.
|
|
|
Varför är blodtrycket viktigt?
|
Det är en förutsättning för filtration och därigenom närings- och avfallsutbyte.
|
|
|
Vilka 2 typer av blodtryck finns det?
|
Systoliskt och diastoliskt.
Det systoliska trycket är vid hjärtats sammandragning. Det diastoliska trycket är vid hjärtats utvidgning. |
|
|
Var sitter hjärtat?
|
Visa på dig själv. (Bakom sternum och lite till vänster)
|
|
|
Vad heter de 2 olika kretsloppen?
|
Lungkretsloppet och systemkretsloppet.
|
|
|
Vad har kranskärlen för funktion?
|
De tillgodoser hjärtats celler med syre och näring. Detta utbyte sker i diastole.
|
|
|
På vilka sätt kan kroppen reglera blodtrycket?
|
Genom artäriolerna
Genom sinnesceller Cirkulationscentrum Blodtrycksreflexen |
|
|
Vad kan följderna bli av lågt blodtryck?
|
Brist på syre och näring till celler.
|
|
|
Vad kan följderna bli av för högt blodtryck?
|
Blodkärl kan riskera att spricka och hjärtat kan ta skada av att behöva arbeta för hårt.
|
|
|
Vad har prekapillära sfinktrar för funktion?
|
De stör blodflödet till kapillärerna. De styr blodmängd som ska vidare till kapillärerna och därmed även blodtrycket.
|
|
|
Vilken funktion har venerna på blodomloppet?
|
De fungerar som blodreserv. Venerna kan styra det venösa återflödet till hjärtat med hjälp av venolernas glatta muskulatur, muskelpumpen samt respirationspumpen.
|
|
|
Vilka 3 faktorer styr blodtrycket?
|
Slagvolym x frekvens x perifert motstånd.
|
|
|
Var sitter fickklaffarna och hur fungerar de?
|
De sitter mellan kamrarna och blodkärl. De kan bara öppnas i en riktning och stänger automatiskt när blodflödet vänder.
Aortaklaffen är klaffen mellan vänster kammare och aortan. Pulmunarisklaffen är klaffen mellan högerkammaren och lungartären. |
|
|
Vad blir effekten av att adrenerga receptorer stimuleras?
|
β 1 - ökad hjärtfrekvens ( positiv kronotrop effekt )
β 1 - ökad kontraktionskraft ( positiv inotrop effekt ) β 1 - snabbare spridning av AP i retledningssys- temet ( positiv dromotrop effekt ) β 2 - dilatation av coronarkärlen β 2 - bronkdilatation β 2 - dilatation av skelettmuskelkärl |
