Fysiologi

Front 1

Beskriv hur energi frisätts från ATP.

Back 1

ATP spjälkas och blir till ADP + P och energi kommer energin från bindningen mellan fosfatmolekylerna och då kan ADP spjälkas till AMP för samma energiutgivande. När bindningen bryts utvinns energi.

Front 2

ATP kan återbyggas från kreatinfosfat, beskriv hur den processen går till.

Back 2

Under vila kommer kreatin reagera med ATP och bilda kreatinfosfat och ADP. Vid ansträning kan processen gå åt andra hållet. Kreatinfosfat lämnar över fosfor och energi till ADP som blir till ATP som i sin tur kan spjälkas vidare till energi.

Front 3

ATP kan också återbyggas anaerobt. Från vilket/vilka födoämne/n? Hur går denna process till i korthet?

Back 3

Kolhydrater (Glukos) (Glycerol). Glykolysen : Processen börjar med glukos (6c), genom spjälkning av ATP bildas P-CCCCCC-P. Denna molekyl delas upp och bildar 2 st CCC-P. Båda CCC-P avger varsitt väte till NAP+ som blir NAD2H. Energi som bildas vid avgivandet används att binda 2 fosfor och bildar 2st P-CCC-P. I nästkommande process spjälkas alla P väck och fyra ATP utvinns. Kvar finns 2st puruvatmolekyler. Nettovinst efter glukolysen : 2ATP, 2NAD, 2 puruvatmolekyler.

Front 4

ATP kan återbyggas aerobt. Från vilket/vilka födoämne/n? Hur går denna processen till i korthet?

Back 4

Kolhydrater (glykos), fettsyror (i tvåkolsfragment och går in i processen som acetylCoA), Protein kan användas genom att ombildas till glukos i glukoneogenesen. Samma sak gäller Glycerol (fett). Krebs cykel : Glykolysen behöver inte vara anaerobt utan nedbrytningen av puruvat kan fortsätta i krebs cykel. Puruvat reagerar med CoA och bildar acetylCoA och går in i cykeln. Där bildar den tillsammans med oxalättiksyra citronsyra som i sin tur ger energi i form av 4 ATP, 2 FAD2H och 10 NAD2H. FAD2H och NAD2H går vidare till ETK där de (i optimala förhållanden) producerar 34 ATP.

Front 5

Ungefär hur många kcal omsätts per liter syre?

Back 5

ca 5 kcal/ l syre

Front 6

Hur kan man avgöra om kolhydrater eller fett används som substrat?

Back 6

Kolhydrater 5.05 kcal/ l syre. Fett 4,69 kcal / l syre. CO2/O2 = RER Räknar ut ration mellan förbrukningen och intaget. 0,7 = 100 % fett förbr. 1,0 = 100% kolh förbr.

Front 7

Beskriv vilken funktion Ca2+ har i muskelkontraktionen.

Back 7

Reagerar med troponin vilket i sin tur frilägger bindningsplatser för aktin som ligger gömda under troponinmyosin.

Front 8

Beskriv vilken funktion ATP har i muskelkontraktionen.

Back 8

Reagerar med aktinet när det sitter samman med myosinet och "lossar" det ifrån sitt grepp. samt ger energi vid spjälkning till kontraktion plus återpumpar Ca2+.

Front 9

Beskriv vilken funktion troponin och tropomyosin har.

Back 9

Troponin är det ämne som reagerar med Ca2+ för att flytta på tropomyosinet.

Front 10

Beskriv hur aktin och myosin samverkar vid kontraktionen.

Back 10

Aktinet med sina "golfklubbor" binder sig mot myosinet, alla "golfklubbor" rör sig inte samtidigt utan detta sker växelvis för att det ska uppstå en rörelse.

Front 11

Muskelfiber typ 1 har specifika egenskaper. Ange produktionssätt för ATP, antal mitokondrier, glukogeninnehåll och den glukolytiska kapaciteten.

Back 11

Främst aerobt genom Krebs cykel, många och stora jämfört med typ 2, ett litet glykogeninnehåll och en sämre glukolytisk kapacitet än typ 2.

Front 12

Mikroglia

Back 12

fungerar som vita blodkroppar i hjärnans extracellulära vätska.

Front 13

Astrocyter

Back 13

Blod-Hjärnbarriären tillsammans med kapillärnätet. Minnefunktion.

Front 14

Förklara hur natrium-kaliumpumpen fungerar.

Back 14

För att upprätthålla vilomemranpotentialen har vi denna pump. Genom spjälkning av ATP (pumpen står för 40% av all energi som vi producerar) transporterar pumpen 3 Na+ ut ur cellen och 2 K+ in i cellen (för varje pumpning). Detta upprätthåller koncentrationsskillnaderna för jonerna.

Front 15

Förklara hur vilomembranpotentialen upprätthålls.

Back 15

-70mV. Hög koncentration av av kalium inne i cellen och hög koncentration av Na+ utanför. Permeabiliteten för kalium är hög. Kalium vill diffundera ut ur cellen. Koncentrationen upprättshålls av natrium-kaliumpumpen som ser till att konc. skillnaderna är relativt konstanta. Vilket borgar för den diffunderings- och vilomembranpotention som råder.

Front 16

Beskriv hur muskelspolen ser ut.

Back 16

Består av muskelfibrer som ligger parallellkopplade med de tvärstrimmiga muskelfibrerna och kallas interfusala muskelfibrer. I muskelspolarnas ändar finns ett lager av bindväv och tvärstrimmig muskulatur.

Front 17

Vilken funktion har muskelspolen?

Back 17

Dels låter de dig känna av när muskelns längd förändras, dels används de för att känna av vilken belastning en muskel utsätts för.

Front 18

Hur regleras muskelspolens känslighet?

Back 18

Genom att det hela tiden skickas signaler från muskelspolen till ryggmärgen kan känsligheten ställas in över tiden. Muskelspolarna stramas upp genom den tvärstrimmiga muskulaturens ändar beroende på belastning och hastighet i muskeln.

Front 19

Vad heter nervfibertyperna som leder smärtafferens. Hur skiljer de sig åt?

Back 19

Nociceptorer; A-delta fibrer, snabbledande som står för den direkta akuta och precisa smärtan. C-afferenta, långsamt ledande som står för den diffus bultade smärtan.

Front 20

Vad menas med sensitisering?

Back 20

Att t ex vid inflammation eller skada så får vi en lägre smärttröskel över området i fråga. Reagerar på ett mindre stimuli.

Front 21

Vad är trombocyternas funktion?

Back 21

Täppa igen skador på kärlväggarna. Bildar överbryggningar och bindvävens kollogena fibrer samt bilda trombocytpluggar i kärlskadan.

Front 22

Vilka är hemostasens 3 huvudmekanismer?

Back 22

Kärlkontraktion, Trombocytplugg och koagulering.

Front 23

Förväntad maximal hjärtfrekvens.

Back 23

(220 minus ålder).

Front 24

Varför kan man höra en stenos av ett kärl eller en klaff?

Back 24

Vid förträngning blir genomströmningen liten och trycket blir högre. Då bildas ett turbulent flöde dvs blodet flyter fram oordnat och stöter emot kärlväggarna.

Front 25

Vad händer med följande organs genomblödning när man går ifrån vila till måttligt tungt arbete?

Back 25

Hjärtmuskel - ökar
Tarmar - minskar
Huden - Ökar
Hjärnan - oförändrad
Benmuskulaturen - ökar
Njurar - minskar

Front 26

Beskriv hur venpumpen i t ex benen fungerar.

Back 26

Genom musklers kontraktion klämms venerna ihop pumpar blodet framåt (ej bakåt pga klaffar).

Front 27

Förklara varför det spelar liten roll om PaC2 är 8,5 eller 13 kPa utifrån relationen mellan partialtrycket av syre och hemoglobinets mättnad.

Back 27

vid 13 kPa är syremättnaden nästan 100% (ca 98%) och vid 8,5 är syremättnaden ca 90%. Vilket är fullt tillräckligt för vad kroppen behöver. Under 8,5 droppar syremättnaden däremot fort.

Front 28

Vart produceras surfaktanter och vad är dess främsta funktion?

Back 28

Surfaktanter är ett ämne som minskar ytspänningen på vattnet i alveolernas väggar.

Front 29

VC?

Back 29

Vitalcapacitet - hur mycket vi andas in under ett andetag.

Front 30

RV?

Back 30

Residualvolym: den volym som finns kvar i lungorna efter total utandning.

Front 31

TLC?

Back 31

Total lungkapacitet: RV+VC Den totala volymen i lungorna.

Front 32

FEV 1,0?

Back 32

Max utandning på 1 sekund, mäter luftmotståndet.

Front 33

FEV %?

Back 33

FEV 1,0 / VC. Hur stor procent utav VC som vi kan andas ut under en sekund.

Front 34

Vt?

Back 34

Tidalvolym "arbetsvolym" Den volym som används vid vanlig andning.

Front 35

Små luftväggar hålls öppna trots att det inte finns någon stödjande broskvävnad.

Back 35

Independence, de hålls upp av varandra. Sen är lungorna aldrig riktigt tömda på luft vilket uppehåller ett visst tryck över tiden.

Front 36

Hur verkar diafragma?

Back 36

Inspiratoriskt genom att den trycker ned bukhålan och skapar ett undertryck som suger in luft.

Front 37

Hur verkar de externa interkostalmusklerna?

Back 37

Inspiratoriskt genom att lyfta revbenen och utökar därmed volymen och skapar ett undertryck som suger in luft.

Front 38

Hur verkar de interna interkostalmusklerna?

Back 38

Expiratoriskt genom att sänka revbenen och minska volymen och trycker ut luften.

Front 39

Boyles lag?

Back 39

Minsad volym högre tryck, ökad volym mindre tryck.

Front 40

Adrenalin.

Back 40

Produceras i binjuremärgen och har ökar hjärtfrekvens, ökar glukoskoncentrationen i blodet.

Front 41

Glukagon.

Back 41

Produceras i bukspottskörteln och ökar glukoskoncentration i blodet genom glykogenolys (glykoneogens)

Front 42

Insulin.

Back 42

Produceras i bukspottskörteln och ökar proteinsyntes och glykogeninlagring.

Front 43

Cortisol.

Back 43

Produceras i binjurebarken och ökar glukoneogenes.

Front 44

Aldosteron

Back 44

Produceras i binjurebarken och ökar plasmanivåen i blodet och håller elektrolytbalansen i schack.