Boss Ii Akuta Koronara Syndrom (Aks)

Front 1

Beskriv patofysiologin bakom den aterosklerotiska processen

Back 1

Ateroskleros är en kronisk inflammatorisk process med avlagring av plack (kolesterol och kalk) i det innersta lagret av artärväggen. Blodkärlen blir mindre elastiska, kärllumen blir reducerad, och artären täpps gradvis till. Progredierande tillstånd och huvudorsak till att kärlsjukdomar utvecklas.

Front 2

Vilka tillstånd som kan drabba en individ vid plackruptur?

Back 2

Ett plack bildas vid arteroskleros (avlagring i kärl av kolesterol som leder till minska elasticitet och lumen(kärlens diameter)) . Om placken utsätts för stor belastning kan de gå sönder: det sker en plackruptur. Placken kan då fastna i ett kärl och utlösa en tromb (propp).

Front 3

Vilka symtom är vanliga i samband med insjuknande i akut koronart syndrom?

Back 3

- Bröstsmärtor - plötsliga, ihållande obehag, tryck eller smärta under vila eller ansträngning. Kan vara utstrålande eller diffusa. Återkommande. Kan spridas upp mot vänster arm, i nacken, mot underkäken eller ut i ryggen mellan skulderbladen.

- Akut andnöd p.g.a. akut vänsterkammarsvikt.- Feber p.g.a. inflammation som utvecklats vid plackrupturen.

- Cerebrala symtom p.g.a. cirkulationssvikt med fallande BT.

- Plötslig död p.g.a. VF

Front 4

Hur kan bröstsmärta bedömas enligt fyra olika kriterier?

Back 4

Vid smärtbedömningen av bröstsmärta är det av stor vikt att fastslå om orsaken är hjärtrelaterad. Det förekommer en bred variation av karaktär, lokalisering och affektiv upplevelse för bröstsmärta. Därför är det viktigt att smärtbedömning görs på dessa patienter. Smärtanamnes:

* Smärtdebut, hur länge har smärtan suttit i?

* Typ av smärta?

* Känner igen smärtan?

* Rörelse/andningskorrelerad? - ökad smärta vid inandning = minskad risk för hjärtinfarkt. Ökad sannolikhet för perimyokardit.

Front 5

Hur brukar patienter med ischemisk hjärtsjukdom beskriva smärtan?

Hjärtinfarkt

Back 5

- Konstant smärta

- Visar med hela handen

- Liknar kärlkramp men mer intensiv

- Försvinner inte trots vila el. nitroglycerin

- Vanligt med kallsvettning, andnöd, illamående, kräkning.

Front 6

Finns det skillnader generellt mellan kvinnors och mäns beskrivningar av smärta vid ischemisk hjärtsjukdom? Beskriv dessa i så fall.

Back 6

De flesta kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt har bröstsmärta. Dock har kvinnor förutom eller istället för bröstsmärta ofta andra besvär. Hos 15-20% av kvinnorna är besvären inte särskilt typiska. Istället för bröstsmärta kan det handla om andfåddhet,trötthet, illamående, svimningskänsla, allmän sjukdomskänsla, sömnbesvär.Kvinnorna har oftare atypiska EKG-förändringar än männen och kvinnan har inte lika förhöjda hjärtenzymer, vilket kan bero på att kvinnohjärtats anatomi är mindre. De manliga symptomen på hjärtinfarkt missas sällan, medan de kvinnliga symptomen missbedöms.

Front 7

Hur brukar patienter med ischemisk hjärtsjukdom beskriva smärtan?

Angina pectoris

Back 7

- Dov, tryckande, åtsnörande eller sprängande känsla.

- Som ett band runt bröstet.

- Oftast bakom bröstbenet (strålar ibland ut till ena axeln eller armens sida, även halsen eller käken).

- Ofta andfåddhet

- Rädsla och ångest

Front 8

Beskriv lokalisering för bröstsmärtor

Back 8

- Bakom bröstbenet

- Vänster arm, eller båda armarna

- Halsen, käken, tänderna

- Ryggen

Front 9

Om en person har bröstsmärtor mer än 15 minuter – vilken diagnos bör misstänkas?

Back 9

Om den ischemiska smärtan varar i mer än 15 minuter skall misstanke om att pat. drabbats av en hjärtinfarkt inte uteslutas förrän motsatsen bevisats. Syrebrist i hjärtmuskelcellen som uppkommer vid en hjärtinfarkt är irreversibel, med detta menas att skadan som syrebristen åstadkommer är oåterkallelig. Orsaken till att plötsligt få upphävd blodcirkulation till hjärtmuskelcellerna kan vara åderförkalkning i tillförande kärl som därmed ger en trombos.

Front 10

Ange tecken som kan tyda på smärta hos en person som är medvetandesänkt.

Back 10

- Ökad/minskad puls

- Ökat/sänkt BT

- Tårar

- Bekymmersrynka mellan ögonen

- Motorisk oro och plockighet

- Ytlig andning

- Gråt/ljud

Front 11

Förklara vad som menas med ”smärta föder smärta”.

Back 11

- Psykiskt och fysiskt ansträngande att ha ont.

- Smärtan stressar kroppen - förvärrar den redan existerande smärtan genom ökad puls, BT och kärlkontraktion.

- Smärta gör oss mer känsliga för smärta.

- Ischemin (och därmed smärtan) förvärras successivt av kravet på ökat flöde och syre.

Front 12

Varför är det viktigt att patienten blir helt smärtfri relaterat till akut hjärtsjukdom?

Back 12

- Första åtgärd eftersom smärtan leder till intensiv ångest = negativ stress = ökad ischemi.

- Reducerar risk för arytmier.

Front 13

Patofysiologi vid stabil angina

Back 13

- Akuta bröstsmärtor (dock ej akut tillstånd) orsakade av myokardischemi.

- P.g.a. ateroskleros i kranskärlen eller kraftig ansträngning.

Front 14

Symptom vid stabil angina

Back 14

- Bröstsmärta

- Ibland endast ångest och lufthunger.

- Krampen släpper med hjälp av nitroglycerin och avbruten fysisk ansträngning. Snabb smärtfrihet.

Front 15

Patofysiologi vid instabil angina

Back 15

- Plötslig försämring av stabil angina som provoceras vid mindre ansträngning än tidigare eller med kraftigare smärta.

- P.g.a. nya förändringar i kranskärlen som rupterande plack eller spasm.

- Påbörjad bildning av trombos (blockerar dock ej hela kärlet).

- Ingen myokardskada <15 min.

- Akut tillstånd, prio 1-fall.

Front 16

Symptom vid instabil angina

Back 16

Instabil angina karakteriseras av:

nydebuterad angina pectoris av kraftig art

eller

tilltagande besvär av lättväckt, tidigare stabil, ansträngningsutlöst angina

eller

uppkomst av viloangina inom de senaste fyra veckorna.

Icke-ST-höjningsinfarkt kan, förutom som instabil angina, även manifestera sig som akut insjuknande i centrala bröstsmärtor.

Front 17

Patofysiologi vid N-STEMI

Back 17

- ST-sträckan på EKG är höjd i det akuta skedet.

- Uppkommer om plackruptur och trombos inträffar centralt i ett större kranskärl. De myokardceller som är beroende av blodflödet nekrotiseras.

- Hjärtats pumpfunktion försämras snabbt och både cirkulation och BT påverkas.

Front 18

Patofysiologi vid STEMI

Back 18

- Ett visst blodflöde kan kvarstå genom ett kärl då ett aterosklerotiskt plack utvecklas i ett kranskärl. Ingen Q-våg och ingen ST-höjning.

- Cellnekrosen omfattar endast celler i den inre delen av myokardiets vägg.

- Kan även uppkomma om det finns utspridda kärlförändringar i flera kranskärl eller då myokardiets energibehov blir för stort i förhållande till tillgängligt blodflöde (ex. vid arytmi eller hjärtsvikt).

Front 19

Symptom vid N-STEMI och STEMI

Back 19

- Bröstsmärtor (plötsliga under vila eller vid ansträngning, tryck)

- Akut andnöd

- Feber

- Cerebrala symtom

- Tyst hjärtinfarkt (endast EKG)

- Plötslig död (p.g.a. VF)

Front 20

Vad visar en ST-höjning på EKG?

Back 20

Akut N-STEMI

Front 21

Hur kan Du som sjuksköterska skapa förutsättningar för lugn och ro hos en patient med akut hjärtsjukdom?

Back 21

- Professionellt förhållningssätt

- Ej visa osäkerhet inför patienten (fråga kollega)

- Positivt förhållningssätt

- Hålla sig själv lugn och saklig

Front 22

Varför är det viktigt att kontrollera när patienten senast kissade i samband med diuretikabehandling?

Back 22

Minskade urinmängder = nedsatt njurgenomblödning och tecken på begynnande chock.

Front 23

När är hjärtsängsläge aktuellt?

Back 23

Endast vid svåra sviktsymtom.

Front 24

Beskriv hur Du skulle informera en patient som har drabbats av akut hjärtinfarkt.

Back 24

- Komplikationsrisken kraftigt reducerad efter de första akuta timmarna.

- Fördelar med den medicinska behandlingen.

- Goda möjligheter till läkning av infarkten.

- Informationen ska också ges skriftligt så att den kan studeras i hemmet.

Front 25

Vad innebär att man som sjuksköterska ”inger hopp” till en patient som har drabbats av hjärtinfarkt? Förklara och motivera!

Back 25

- Hjälpa pat. att acceptera sin situation efter hjärtinfarkten och känna självtillit samt ha förmåga att fokusera på det friska igen. Empowerment.

- Nedstämdhet, depression och ångest vanligt efter hjärtinfarkt.

- Samtalsterapi

- Information ska handla om de goda möjligheterna till läkning och hur en ny ska förebyggas. Ge patienten känsla av kontroll över situationen.

Front 26

Hur kan man se tecken på att en person som inte kan förmedla sig verbalt upplever oro eller/smärta?

Back 26

- Ökad/minskad puls

- Ökat/sänkt BT

- Tårar

- Bekymmersrynka mellan ögonen

- Motorisk oro och plockighet

- Ytlig andning

- Gråt/ljud

Front 27

Vilken effekt har nitrater?

Back 27

- Frigör kväveoxid (NO) som verkar avslappnande på glatt muskulatur.

- I låga doser vidgas venerna och reducerar det venösa återflödet. Trycket i båda kretsloppen sjunker.

- I högre doser dilateras både vener och artärer och tryckbelastningen i systole reduceras så att hjärtats arbete och syrebehov minskar. Ökad kollateralcirkulation genom att blodet redistribueras till ischemiska delar av hjärtat.

Front 28

När är behandling med nitrater kontraindicerat? Varför?

Back 28

- Risk för BT-fall eller hypotoni vid höga doser.

- Hela BT kan slås ut.

Front 29

Vilken effekt har diuretika?

Back 29

Hämmar återabsorptionen av elektrolyter och därmed vatten från tubuli, ökar diuresen och minskar blodvolymen.

Front 30

Vad är ACE-hämmare och vilka biverkningar är vanliga?

Back 30

- Grupp läkemedel som hämmar renin–angiotensin–aldosteronsystemet genom att specifikt blockera aktiviteten av enzymet ACE(angiotensin converting enzyme).

Vanliga biverkningar: torrhosta, yrsel, diarré, kräkningar

Front 31

Hur administreras betablockad i v? Vilka kontroller gör Du innan, före och efter administreringen?

Back 31

- I.V. betablockad vid stark misstanke om hjärtinfarkt och hjärtfrekvens över 60 slag/min.

- Blodtryck och hjärtfrekvens kontrolleras före administrering

- BT över 100 mmHg.

- Viktigt att kunna avgöra om hela ordinationen ska ges och i vilken takt oavsett om läkaren skrivit ut en viss mängd.

Front 32

Beskriv i stort hur PCI går till vid AKS?

Back 32

- Går in genom a. radialis eller a. femoralis med en kateter och vidgar infarkten i kranskärlet.

- En stent som håller kärlet öppet sätts in.

Front 33

Beskriv i stort hur trombolysbehandling går till vid AKS?

Back 33

- Ges via infusion.

- Blodproppslösande medel.

Front 34

Vilka komplikationer kan ses vid trombolys?

Back 34

- Komplikationer: hög blödingsrisk, BT-fall, allergi läkemedel, pulstryck (låg puls, högt BT).

Front 35

Vilken effekt har ASA i samband med AKS?

Back 35

- Antikoagulerande

- Förhindrar påbyggnad av trombosen

Front 36

Vad är Troponin-T och vad mäter denna markör?

Back 36

Hjärtskademarkör som visas i blodet vid skada på hjärtmuskeln.

Front 37

Etiska riktlinjer vid HLR i stort

Back 37

• All hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja HLR på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras.

• HLR ska utföras enligt aktuella behandlingsriktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning, respektive de nationella riktlinjerna för HLR för nyfödda (“Asfyxi och neonatal HLR”) som utfärdas av Svenska Barnläkarföreningen.

Front 38

Medicinska riktlinjer vid HLR i stort

Cirkulation

Back 38

- Mer fokus läggs på bra kompressioner utan avbrott.

-Kompressionsdjupet skall vara minst 5 cm

-Kompressionsfrekvensen skall vara minst 100/ minut men ej mer än 120 / minut.

- Är man outbildad i HLR eller känner sig osäker så kan man göra enbart kompressioner vid alla tillstånd i väntan på ambulans.

- Är man utbildad i HLR skall man ge HLR med ratio 30:2 på vuxna såväl som på barn

Front 39

Medicinska riktlinjer vid HLR i stort

Andning

Back 39

- Onormal så kallad agonal andning är ofta ett tecken på hjärtstopp.

- En inblåsning skall ge en synlig höjning av bröstkorgen, ospecificerad volym.

Front 40

Medicinska riktlinjer vid HLR i stort

Defibrillering och läkemedel

Back 40

Defibrillering

- 1 defibrillering följt av 2 minuters HLR. Minimera uppehållen i kompressioner innan och efter defibrillering så långt det går.

Läkemedel

Adrenalin skall ges i dosen 1 mg var 3-5 minut som tidigare Atropin försvinner som ”överväg” läkemedel vid PEA/Asystoli Intubation

Front 41

Medicinska riktlinjer vid HLR i stort

Intubation och repetitionsutbildning

Back 41

Intubation

skall endast göras av erfaren personal om det kan ske med minimala avbrott i HLR. Repetitionsutbildning

- Vi glömmer fort. Praktisk kunskap försvinner på mellan 3-6 månader.

Front 42

Förklara varför tidsaspekten i akutfasen är så viktig vid AKS.

Back 42

- Hjärtvävnaden dör efter en viss tid.

- Ökar risk för komplikationer som VF = död.