Boss Ii Del 1

Front 1

Vad är en normal sinusrytm?

Back 1

50-100 slag/per minut

Front 2

Nämn tre former av förmaksflimmer och vad som skiljer dem åt.

Back 2

Paroxysmalt – kommer och går och slutar oftastav sig själv (behöver oftast ingen behandling)Persisterande – kommer och går men behöverbehandling för att sluta

Kroniskt – är konstant med man försöker få nedpulsen så lågt mha läkemedel att patienten inte känner av det.

Front 3

Vad är sinusrytm?

Back 3

Sinusrytm innebär normal hjärtrytm dvs när impulsen startar ifrån sinusknutan.

Front 4

Vad är AV-block I, II och III?

Back 4

Blockering av AV-knutan där ett eller flera slag blockeras, block I kan man leva med medan block II och III ger en för lång fördröjning vilket kan leda till hjärtstopp.

Front 5

Nämn fyra arytmier som kan leda till hjärtstopp.

Back 5

Ventrikelflimmer -> kammarflimmer som leder till att kamrarna står still.

AV-block III -> för långt hopp mellan slagen vilket leder till asystoli

Ventrikeltakykardi -> hjärtat hinner inte fyllas ordentligt vilket ger cirkulationspåverkan

Asystoli -> hjärtat funkar inte d.v.s. helt stopp

--> HLR och defibrillator

Front 6

Vad visar EKG:t?

Back 6

Ventrikelflimmer -->

Kaos i kamrarna som kan leda till hjärtstoppp.

Front 7

Vad visar EKG:t?

Back 7

AV-block III -->

Alla elektriska impulser från sinusknutan blockeras i AV-knutan. Dettaleder till att kamrarna står helt stilla

Front 8

Vad visar EKG:t?

Back 8

Asystoli -->

Vid asystoli finns ingen elektrisk aktivitet i hjärtat.

Front 9

Vad visar EKG:t?

Back 9

Ventrikulär takykardi (kammartakykardi) VT -->

Om hjärtmuskelceller i kamrarna startar elektrisk aktivitet såkan en snabb kammarrytm, alltså ventrikulär rytm (VT) starta ochkonkurrera ut sinusknutan. VT kan sluta spontant alternativt behövs akutbehandling med defibrillering och/eller läkemedel.

Front 10

Vad ingår i en miktionslista?

Back 10

Hur ofta/hur mycket,under minst två dygn, ger frekvens, total volymsamt vad personen har druckit.

Front 11

Ange tre hörnstenar inom sjuksköterskans ansvarsområde av patientmed akut ischemisk hjärtsjukdom.

Back 11

Smärtlindring

Lugn/ro/trygghet

Medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar

Front 12

Hur kan smärta och oro skattas hos en medvetandesänkt patient?

Back 12

Genom ökad/minskad hjärtfrekvens, ökat/sänkt blodtryck, tårar, bekymmersrynka mellan ögonen, motorisk oro, plockighet, ytlig andning, gråt/ljud.

Front 13

Vad innebär läkemedelsinteraktion?

Back 13

Två eller flera läkemedel ”samverkar” och kanförsvaga, förstärka eller på annat sätt förändravarandras effekt.

Front 14

Vad händer om ett läkemedel får en förhöjd effekt?

Back 14

Det leder ofta till biverkningar.

Front 15

Vad innebär sedering?

Back 15

Ettfarmakologiskt framkallat tillstånd - från dåsighet till relativtdjup sömn. Om patienten ska vara vaken under ett ingrepp ges ofta sömnmedeleller små doser smärtstillande medel för att patienten ska känna sig avslappnadoch fri från obehag. Det kan även användas lugnande för patienter som ärsärskild oroade inför ett ingrepp.

Front 16

Vad innebär generell anestesi?

Back 16

Narkos, innebär sövning till kontrollerad medvetslöshetgenom inandning (inhalationsnarkos) eller injektion/infusion av läkemedel sompåverkar hjärnans funktion och som verkar i hela kroppen.

Front 17

Vad innebär regional anestesi?

Back 17

Metoderdär man använder lokalbedövningsmedel för att blockera nerver till större delarav kroppen, som arm, ben eller bål. På detta sätt kan man blockera och ta bortsmärtimpulser från den del av kroppen som ska opereras. Oftast kombinerasblockaden med någon form av avslappnande medel (sedering) eller narkos.

Front 18

Vad innebär nerv/tryck och kompartmentskador?

Back 18

Tryck- och nervskador kan uppkomma isamband med felaktig ställning, likaså med kompartment som innebär tryck ellerupphävd cirkulation i extremiteterna.

Front 19

Hur förebyggs nerv/tryck och kompartmentskador?

Back 19

För att förebygga dessa ska man låta patienten känna efter hur positionen känns innan denne sövs och sedan observera detta peroperativt. Dessutom finns det riktlinjer för hur länge en patient får ha benen i benstöd etc.

Front 20

Vad är PONV och hur motverkas detta?

Back 20

PONV - Postoperation nausea and vomiting dvs illamående efteroperation. Riskpatienter - kvinnor i fertil ålder, åksjuka, övervikt,tidigare upplevelser av PONV, ålder, smärta, läkemedel, dehydrering samt typ avkirurgi och anestesi. För att förebygga PONV optimeras patientens vätskebalans,ev. ges åksjukeband eller TENS. Även att identifiera riskpatienterna,riskgradera dem och sedan välja strategi genom att ex. använda farmaka för attförebygga PONV.

Front 21

Varför är det vanligt med hypotermi under operation och hur motverkar man detta?

Back 21

Pga anestesin gerperifer vasodilatation dvs. värmen omfördelas från centrala till periferadelar. Detta för att patientenligger still, är avklädda, har fått muskelrelaxationsläkemedel vilketmotverkar shivering, förlorar värme från operationsområdetoch tillförs ofta gaser och vätskor som är kallare än 37 grader.

Front 22

Vilka åtgärder kan man göra för att motverka hypotermi och vad kan hända om man inte gör det?

Back 22

För att motverka hypotermi används varma täcken/varmluftstäcken, patienten får en mössa, vätskor som används värms med infusionsvärmare, salen är varm och ytor utanför operationsområdet täcks över. Görs inte detta kan det leda till högre infektionsbenägenhet, sämre koagulationsförmåga och läkemedelsmetabolism.

Front 23

Postoperativaförloppet/åtgärder/kontroller – E– Airway - fri luftväg –

Back 23

Tänk på fria luftvägar och observera andningsfrekvens och andningsljud för att upptäcka ev. cyanos. Övervaka saturation, ha gett patienten preoperativ information, andningsbefrämjande sängläge, god smärtlindring, hostteknik, andas mot motstånd och tidig mobilisering

Front 24

Postoperativa förloppet/åtgärder/kontroller

C – Cirkulation

Back 24

Tänk på ev. smärta och pågående blödning samt behov av mer vätska. Den anestesiologiska farmaka/blockad kan ge en påverkan på cirkulationen och därför är det viktigt att vara observant på: regelbunden puls, fyllighet, frekvens (telemetri, pulsoximeter) samt ta blodtryck var 15e min. I den perifera cirkulationen är det viktigt att tänka på hudens temperatur, färg och kapillära återfyllnad samt ev. dränage och förband. Ge vätska i.v, har patienten någon urinproduktion? Tidig mobilisering, aktiva rörelser i sängen.

Front 25

Postoperativa förloppet/åtgärder/kontroller

D – Disability/Medvetande

Back 25

Är patienten väckbar? Orolig? Agiterad? Hur är orienteringen till tid och rum? Hur är patientens välbefinnande? Har personen ont (använd smärtbeskattningshjälpmedel), mår personen illa (tänk PONV)?.

Front 26

Postoperativa förloppet/åtgärder/kontroller –

E – Exposer/Exponering

Back 26

Tänk på att förebygga hypotermi perioperativt samt hur den låga metabolismen ger en långsammare nedbrytning av läkemedel vilket påverkar uppvaknandet. Patienten har även sämre hemostas (sämre koagulationsförmåga) och immunförsvar samt är tröttare än vanligt. Gör därför regelbundna kontroller av kroppstemperaturen, lyfta på täcket för att kontrollera förband, ev. blödningar, cyanos, om patienten är kall eller ev. läckage och sen lägga på täcket igen (integritet!). Glöm inte att patienten ska kissa efter operation.

Front 27

Vad kan obehandlad postoperativ smärta leda till?

Back 27

Försämrad lungfunktion, ökat stressvar, cardiovaskuläraförändringar, fördröjd postoperativ mobilisering, ökad risk för tromboemoliskakomplikationer, påverkad gastrointestinal funktion, psykologiska förändringaroch risk för att utveckla långvarig smärta.

Front 28

Hur kan man förebygga postoperativ smärta?

Back 28

Regelbundna smärtskattningar med VAS, NRS, VRS eller beteendeskala, 1g/timmen i både vila och rörelse samt före ochefter analgetika. Hos medvetandesänkta patienter - observera puls,blodtryck, hudfärg/utseende, ansiktsuttryck och andningsfrekvens. Viktigt medbekvämt sängläge, att drän/sonder/katetrar ligger rätt, att avlägsna andraorsaker till smärta ex. tighta resår och smärtlindring före mobilisering.

Front 29

Vad finns det för "vanliga" postoperativa komplikationer?

Back 29

Syrebrist, lunginflammation, andningssvikt, chock, blödning, DVT, UVI, förstoppning, tarmobstruktion, tarmvred, fördröjd läkning, sårruptur och postoperativa förvirringstillstånd.

Front 30

Vilka hjälpmedel finns för att upprätthålla fria luftvägar?

Back 30

Käklyft, näskantarell, svalgtub, pocketmask eller Rubens blåsa/maskblåsa. Käklyft och näskantarell används endast för att hålla en fri luftväg medan det på en svalgtub även kan kopplas på syrgas (endast medvetslösa pat). Pocketmask och maskblåsa sätts över pat näsa och mun och används när pat inte kan andas själv.

Front 31

Varför reduceras en patients andningsförmåga under anestesi?

Back 31

Läkemedel som administreras intravenöst eller via inhalation reducerar patientens förmåga att andas själv. Detta pga. muskeltonusen i de övre luftvägarna minskar och tungan och struplocket faller bakåt mot den bakre svalgväggen.

Front 32

Hur förebygger man infektioner peroperativt?

Back 32

God hygien och hålla sterila instrument etc.fortsatt sterilt. Rena arbetskläder och skor, använda munskydd, handskar och huvudbonadsamt desinficerade händer. Sängen ska vara renbäddad och patientendubbelduschat innan, ingen rakning! Inklädning av patienten så att endast dendel av kroppen där ingreppet ska utföras är blottat, allt för att undvikaonödiga bakterier. Vid vissa operationer får patienterna antibiotikaintravenöst peroperativt för minska risken för infektion.

Front 33

Vilka personer räknas som riskpatienter?

Back 33

Riskpatienter – Patienter med långvariga sjukdomar,kroniska sjukdomar och sjukdomar som påverkar de vitala kroppsfunktionerna ex.KOL, kranskärlssjukdom eller diabetes.

Front 34

Vilka preoperativa kontroller utförs inför operation?

Back 34

Lungfunktion, hjärt- och kärlfunktion, njur- och leverfunktion, vätske- ochelektrolytbalans, ev. anemi, läkemedelsanvändning, nutritionsstatus samtpsykisk bedömning.

Front 35

Vad menas med displacement?

Back 35

”Bortträngning” av ett läkemedel från bindningsställen vilket kommer leda till en högre fri koncentration än vad som är avsiktligt. Detta kan ledatill interaktion på metabolismnivå både genom induktion eller hämning avmetaboliserande enzymer vilket kan leda till förändringar iplasmakoncentrationen av ett läkemedel både uppåt och nedåt.

Front 36

Additiv effekt

Pontentiering

Synergism

Back 36

Additiv effekt (1+1=2)

Potentiering (0+1>1) (ett läkemedel som inte ger effekt kan hjälpa ett annat att öka deras effekt)

Synergism (1+1>2) (effekten blir större tillsammans)

Front 37

Farmakokinetisk och farmakodynamisk interaktion

Back 37

Farmakokinetiska - Det ena läkemedlet ökar eller minskar plasmakoncentrationen av det andra

Farmakodynamiska - Det ena läkemedlet förstärker eller motverkareffekten av det andra.

Front 38

Förklaravad bokstavsbeteckningarna A, B, C resp D betyder som benämning påläkemedelsinteraktioner

Back 38

A Sannolikt ingen klinisk betydelse

B Klinisk betydelse ännu ej fastställd

C Kombinationen kan kräva dosanpassning

D Kombinationen bör undvikas

Front 39

Förklara vad sifferbeteckningarna 1, 2, 3resp 4 betyder när de skrivs i samband med läkemedelinteraktioner

Back 39

1. Fullständiga fallrapporter eller in vitrostudier eller har förutsagts från studier av likartade läkemedel.

2. Väldokumenterad(e) fallrapport(er).

3. Studier på friska försökspersoner och/eller i pilotstudier på patienter.

4. Kontrollerade studier på relevant patientmaterial.

Front 40

Beskriv hur Johannesört kan interagera med läkemedel. Ge två exempel.

Back 40

Warfarin - Ökad nedbrytning av warfarin pgaenzyminduktion, blodproppsrisk

P-piller - Ökad nedbrytning av p-piller pgaenzyminduktion, risk för oönskadgraviditet

Front 41

Ge ett exempel på en interaktion i mellan läkemedel och föda

Back 41

Vitlök (warfarin)- ökar den blodförtunnade effekten av warfarin

Front 42

Hur byter man en stomipåse?

Back 42

När man byter mäter man stomin så att plattan sittertätt mot stomin så att den inte läcker (avföring och urin fräter) àljummet kranvatten för att tvätta rent och sen ska det vara torrt àanvänd mätsticka (ibland får man mäta runt om de inte är jämna i storleken àklippa med en böjdsax runt plattan så att den stämmer överens med mätningen(hellre för liten och klippa till mer än att slänga och ta ny, passa på attprata med patienten) à omden sitter bra, ta bort plasten (på avdelningen sparas plasten med datum och dåvet man storleken och kan jämföra dagen efter) à haka iunderifrån, lägg hela väggen upp och värm när den är på plast i ca 1 min (mångapatienter kan göra detta själva, tänk skavsårsplåster) à när man skatömma sitter patienterna så långt bak på toaletten som möjligt och tömmerinnehållet i toaletten framför sig, sängliggande tas på sidan och på sjukhus ien behållare så att man kan mäta innehållet. Om det bildas mycket gas i påsen skaden oftast bara bytas oftare eller minska kolsyrad dryck/tuggummi etc. Vissapåsar har pip som kateterpåsar som kan kopplas på under natten så att patientenslipper gå upp.

Front 43

Vad är verkningsmekanismen av cytostatika?

Back 43

Cytostatika förstör DNA ellercelldelningen vilket leder till celldöd

Front 44

Vad är skillnaden mellan allogen och autolog stamcellstransplantation?

Back 44

Allogen transplantation - donerade stamcellerna av en annan person

Autolog transplantation - patienten får tillbaka sina egna stamceller (som blivit behandlade).

Front 45

Vad visar EKG:et?

Back 45

Förmaksflimmer - kaotiska och oregelbundna retledningarmellan förmaken som inte når AV-knutan vilket gör att ledningen inte når nedtill skänklarna så att hjärtat kontraherar sämre.

Front 46

Vad är behandlingen vid lungödem?

Back 46

Hjärtsängläge

Syrgas

Morfin/ångestdämpande

Diuretika

Lugnt bemötande

Stanna hos patienten

Eventuellt CPAP

Front 47

Kardiologisk omvårdnad

Back 47

Skapa en förtroendefull relation, stör ej - ge lugn och ro, förebygg trycksår, byta PVKer ofta, hjärtsängläge, små portioner mat och vätskemätning. Lyssna, samtala och identifiera behov av stöd.

Front 48

Vad är en hjärtinfarkt?

Back 48

Skadling ischemi som orsakar irreversibel nekros av hjärtmuskelceller pga.plötslig syrebrist imyokardiet oftast orsakad av plack.nclC!?

Front 49

Kortisonbiverkningar

Back 49

Kortisonbiverkningar – Ödem, uppvarvad, hypertoni, försämrad sårläkning, osteoporos, förändrad personlighet, ökad aptit – viktökning och högt blodsocker. Därför trappas läkemedlet ofta ned efter ett tag.

Front 50

När kan patienten åka tillbaka till avdelningen efter operation?

Back 50

Vaken på tilltal, ingen feber/för kall,normalt blodtryc, normal hjärtfrekvens, saturation över 95 %, stabiltsmärtlindrad, ingen pågående blödning, inte kissat? – bladderscan.