Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
29 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Mekanoreception |
Överallt på kroppen - inuti och utanför => mekanoreceptorer. |
|
|
Mekanoreceptorer |
Med cilia och utan => för att höra och balanssinnet. |
|
|
Hörselsinnet - vad är själva stimulus? |
Ljud är tryckvariationer i luft/ vatten. • 20-20 000 Hz (svängningar per sek). • Varierar mellan och inom art. |
|
|
Ytteröron |
- Samlar in och förstärker ljudet • Sällskapsdjur: mobila ytteröron som används även för kommunikation. |
|
|
Mellanörat |
- Förstärker ljudet ytterligare. • Börjar med trumhinna som vibrerar. • 3 hörselben: förstärker och gör örat okänsligt för rörelser. ~ Nackdel för de djur (reptiler och fåglar) med 1 hörselben => påverkas av rörelse. |
|
|
Mellanörat; svängningarnas väg |
1. Hörselgång 2. Trumhinna 3. Hörselben 4. Ovala fönstret - Energin överförs från luft till ”trögare” vätskefas. • Om ljud skulle tas upp direkt mot ovala fönstret skulle ytterst lite av energin överföras. |
|
|
Innerörat |
- Registrering av ljudet sker i snäckan. • Beroende på var bacilarmembranet i snäckan sätts i gungning beror på frekvensen. ~ Höga frekvenser registreras i början av snäckan och låga i slutet. • Hur mycket signalering ger intensiteten. |
|
|
Cortiska organet och dess hårceller |
- Registrerar frekvens (var) och intensitet (styrkan på hårcellernas signaler). |
|
|
När hör vi ljud? |
Hör ljud när signal når vår hjärna. |
|
|
Cortiska organet igen.. |
- Ju högre ljudintervjuerna ju starkare signal. - De yttre hårcellerna pumpar ytterligare energi över de inre. |
|
|
Hårceller |
(För de specifika Hz) aktiveras och skickar signal. |
|
|
Hur ”bra” hör olika djur? |
- Inte generalisera! • Frekvensomfång • Ljudnivå • Lokalisera ljudkällan |
|
|
Frekvensomfång |
Varierar mellan arter: - Elefant kan höra ännu lägre frekvenser. - Katt och hund kan höra högre frekvenser. |
|
|
Hästens frekvens och ljudnivå |
- Förskjutning jmf med människa. • Människa känsligare för lägre frekvens (vi kan ha hört bil bakom innan häst). • Bäst frekvens vid ”pratfrekvens” - som oss. • Hör högre frekvenser vid en lägre volym (hör något som vi inte hör). |
|
|
Hundens frekvens och ljudnivå |
- Förskjutning jmf med människan. • Människa hör bättre lägre frekvenser och hunden bättre på de högre. ~ Hängande öron kan vara en aspekt men man vet inte vad det har för påverkan. |
|
|
Kattens frekvens och ljudnivå |
- Långt känsligare än vad vi är. • Duktiga på höga frekvenser => eventuellt speglar deras bytesdjur. |
|
|
Hörselsinnet - riktningsbestämning |
- Vid korta ljud: Tids- eller intensitetsskillnader. - Vid långa ljud: kan vi även vrida huvud/öron. • Skillnader beror på evolutionära bakgrund, bytes/rovdjur. ~ Häst 25-30 grader: behöver bara veta på ett ungefär för att kunna fly fara. |
|
|
Ju smalare synfält.. |
.. desto bättre ”riktningshörsel”. |
|
|
Ugglor med specialiserad hörselförmågor |
- Fjäderparaboler för bättre hörsel => fångar upp ljud. - Assymetriska öron. |
|
|
Vokalisering häst |
- Mycket vokalisering: • Bl.a gnäggning, snore (före alarm) och snort (vid lek), nicker (före mat) ~ Fölet lär sig snabbt stoets gnäggning. ~ Känsliga för vårt tonläge/känslor.. |
|
|
Katts vokalisering |
- Jamande: få uppmärksamhet - Kurrande: vänligt kortare möte med stängd mun. - Tjatter/kvitter: jaktljud, korta ljud med skakande underkäke. ~ Kan urskilja när vi säger deras namn. |
|
|
Hunds vokalisering |
- Olika skall beroende situation. • Som även vi förstår. • Varg bara ett? - Olika morr: • Kan ge hunden information om storlek av annan hund => kan ändra sitt beteende därefter. |
|
|
Känselhår |
- Tjockare och hårdare än vanliga hårstrån och kopplade till mekanoreceptorer. • Hos de flesta däggdjur! • Runt mun, ögon och tassar. |
|
|
Känselhår på mulen/nosen |
Varje morrhår skickar information till cylindriska kluster av neuron i hjärnan. - Djuret vet vilket morrhår som stimuleras. |
|
|
Kattens morrhår |
- Använder morrhår när synen sviker. |
|
|
Beröring - hund och ägare |
Ökade oxytocinnivåer hos båda parter. |
|
|
Katter och beröring |
Gillar beröring runt kinder, öron och haka. - Svans mer negativ respons => individuella skillnader. |
|
|
Beröringseffekt på olika delar på hästen |
- Preferens att klia runt rygg och manke. Studie med hjärtfrekvens: - Liten effekt i lugn stallmiljö men stor effekt i veterinärmiljö. |
|
|
Välfärdsaspekt - häst |
- Social kontakt är viktig för hästar => rimmar dåligt med viss uppstallning. • Ferala ston högre fitness om mer social interaktion. • Utan social interaktion med andra hästar kan de bli stressade, äta mindre och utveckla stereotypier. ~ Vävandet minskade med spegel i box. |
