1.1 Parodontiets Anatomi Och Funktion

Front 1

1.1 Parodontiets anatomi och funktion


Vad är parodontiet och vad består det av 4st PRAG

Back 1

Det är ett funktionellt system som med hjälp av olika vävnader innesluter och stödjer tandroten i käkbenets alveol.

Uttrycket innefattar:
Alveolärt ben
gingiva
rotcement
periodontalligament

Front 2

Interpapilär sade, facial interdental papill, kontaltepitel, fria marginala gingivan, mucogingivala gränsen, alveolär mucosa, rotcement, periodontalligament, alveolärt ben, trabekulärt ben, linguala benplattan

Back 2

Interpapillär sadel: Är den övre delen av papillan i aproximalutrymmet, som formas sig som en hästsadel (??)

facial interdental papill: Papillan! Är den del av gingivan som hittas buccalt och lingualt och bildar ett v mellan tänderna.

kontaktepitel: Sluter vid emalj-cementgränsen. Ser till att hålla tandköttsfickan sluten.

Fria marginala gingivan: Är den lite utåtbuktande första delen av gingivan som omsluter tanden. Har bara kontakt med tandemaljen.

Mucogingivala gränsen: gränsen mellan den fasta gingivan (ljusrosa) och munslemhinnan (alveolär mucosa) som har mera blodkärl och är röd och slapp. Gingivan är tillskillnad från mucosan keratiniserad.

Alveolär mucosa: Munslemhinnan. Är täckande mucosa, icke-keratiniserade epitel

Rotcement: cementet på roten

parodontalligament: fibrer i alveolens gingiva som förankrar tanden till alveolen

Alveolärt ben: skillnad från trabekulärt ben?

Linguala benplattan: kompakt ben mot tungan

Trabekulärt ben: ben med trabekler

Front 3

Vad symboliserar en frisk gingiva, enbart rubriker 6st

Back 3

Färgen ska vara rosa
Ingen BVS
Fickdjup max 1-2mm
Stram gingiva med rätt textur
Ströppling
Arkadform på gingivan mot tänderna

Front 4

Färgen

Back 4

ska vara lätt rosa men det kan vara viss pigmentering utan att vara sjukt på något sätt. Bör dock kollas upp då det kan vara ett tecken på ex malignitet

Front 5

Fickdjupet

Back 5

max 1-2mm - åldern avgör också vilket djup som kan anses som friskt

Front 6

Stram gingiva med rätt textur, 2st funktion och hur blir den stram

Back 6

- Skyddar mot bakterier
- är hemidesmosomer som håller den tätt mot tanden

Front 7

Ströppling, 2st (hur uppstår dom och hur försvinner det, individuella skillnader)

Back 7

- inbuktningar i gingivan, sägs vara retetappar som ger upphov till dessa och då det är ödem eller anastomosering av tapparna försvinner ströpplingen
- alla har dock inte ströppling även fast de är friska

Front 8

Hur kan den fasta gingivans bredd variera

Back 8

Den varierar både mellan individ och individ men även mellan tand och tand.

Områdena vid treorna och fyrorna har oftast tunnare (kortare?) gingiva. Detta kan vara avgörande vid implantat då man helst undviker att lägga dem vid de tunna områdena eftersom man vill ha maximalt skydd och försvar.

Ibland har även överbett behandlats med att uk-tänder flyttats fram i benet --> ännu tunnare --> retraktion av gingiva

Front 9

Vilka mikroskopiska parodontala strukturer finns det? (dvs vilka olika typer av epitel finns det i parodontiets) 4st enbart rubriker o lokalisation

Back 9

x oralt epitel - klär gingivan mot munnen
x oralt sulcusepitel - övre delen som ligger mot tanden
x kontaktepitel/junction epithelium - ligger an mot tanden m hemidesmosomer
x bindväv - under epitelet, sharpeys fibrer

Front 10

x Oralt epitel 4st (lokalisation, 3st histologi)

Back 10

- klär gingivan som ej har direktkontakt med tanden

- flerskiktat plattepitel
- keratiniserat
- har retetappar (ströppling..)

Front 11

x oralt sulcusepitel 2st lokalisation

Back 11

- återfinns mellan orala epitelet och kontakt epitelet, i den sk gingivala sulcusen
- slutar där tanden ligger tätare mot gingivan

Front 12

x kontaktepitel/junction epithelium 3st (lokalisation, histologi, övrigt)

Back 12

- ansluter till tanden mha hemidesmosomer
- ingen keratinisering
- stor relevans vid paradontal sjukdom

Front 13

x bindväv 2st(lokalisation, histologi)

Back 13

- efter kontaktepitelet är det bindväv som står i förbindelse med tandens rot

- den har sharpeys fibrer som går ihop med parodontaligamenten i rothinnan och ger extra retention i alveolära benet

Front 14

vilka speciella egenskaper har kontaktepitelet, 4st

Back 14

x har högre turnover-tid än övriga epitelet

x ej keratiniserat

x 1-2 mm tunt

x mer luckert än övriga epitel

Front 15

Kontaktepitel - Vad bidrar: höga turnovertid till? 1st och lucker epitel till? 2st

Back 15

Kontaktepitel har högre turnover-tid än övriga epitelet:
- det är en utsatt plats för bakterieangrepp. Den snabba profilerationen i epitelet gör att de bakterier som lyckas få fäste ganska snart avstöts med det översta skiktet.


Kontaktepitel är mer luckert än övriga epitel:
- både för och nackdel. Nackdelen gör att bakterier lättare tar sig in men fördelen är att det gör även kroppens immunförsvar

- luckert epitel bidrar och till att översta lagret lättare lossnar och gynnar förnyelse

Front 16

Vad får bindväven att fästa så bra vid tanden

Back 16

Den fäster mha olika fibrer med olika strukturer som fäster i alla möjliga riktningar. Tex sharpeys fibrer som nämndes tidigare. Vid implantat mister man ofta mkt av fibrerna.

Front 17

Olika fibrer

Back 17

A= Gingivala fibrer (från gingiva till rotcement)
B= Parodontalligament fibrer (från alveolärt ben till rotcement)
Parodontala fiberbuntar

11=Crestala
12=Horisontella
13=Obliqa
14=Intreradikulära 15=Apikala
etc etc
Man behöver inte kunna namnet på alla fibrer sa hon på föreläsningen.

Front 18

hur ser parodontiets blodförsörjning ut och vad har den för funktion

Back 18

Parodontiet är mkt kärlrikt. I det orala epitelets retetappar sitter sk kärlnystan.

Den rika kärlförsörjningen bidrar till att parodet kan motstå mkt tryck eftersom vätskan bidrar till hydrauleffekt.

OCH försörjer vävnaden med näring och immunförsvaret kommer fram mha blodet antar jag..

Front 19

Hur ser parodets nervförsörjning ut av innerveras den av

Back 19

Det finns mkt nerver i periostet och i ligamentet. Innerveras av trigeminus.

Det höga antalet nocireceptorer i periostet gör den till en väldigt känslig struktur.

Front 20

Vad är gingivit, vad sker om den lämnas obehandlad

Back 20

Det är oppurtunistisk tandköttsinflammation vilket innebär att den orsakas av kroppens egna bakterier.

Förblir denna obehandlad kan det leda till parodontit.

Front 21

individuella faktorer till gingivit? 2st

Back 21

Det finns många individuella faktorer som gör att man lättare utvecklar gingivit eller inte.

x Det kan vara att den plackbildning man har är extra benägen att orsaka gingivit.

x Sedan är det även individuellt hur vävnaden svarar på placket.

Front 22

Vilka faktorer avgör hur kraftig den bakteriella attacken kommer bli? 2st huvudgrupper med 3st och 4st

Back 22

Bakteriella kvantiteten och kvaliteten:
- Mängden plack (MH)
- Plackets sammansättning (avgör patogenicitet och virulens)
- Plackretention

Bakteriella produkter:
- Kemotaxiska ämnen
- Mitogener (triggar mitos) och antigener
- Enzymer
- Toxiner

Front 23

Vilka faktorer gör oss motståndskraftiga för bakterieangrepp i tandköttsfickan? 3st

Back 23

X Intakt "hölje"
- Att epitelet sitter tätt mot tanden så inte bakterier tar sig in. Epitelskada bidrar ofta till en bakterieinfektion

X Excudation
- Kärlen skapar en form av "motståndsström" som spolar bort bakterierna när de kommer in

X Akut granulocytmigration och fagocytos
- Lockas snabbt dit vid bakterieintrång då de förvärvade APC-cellerna (langerhanska öarna) vandrat till lymfkörtlarna och prestenterade antigen för T-cellerna

Front 24

Balansen mellan attack 2st och försvar 1st

Back 24

Är det en balans mellan attack och försvar kommer inget sjukdomstillstånd att utvecklas

Attack:
x Bakteriell kvantitet och kvalitet (mängden plack, retention etc)

x Bakteriella produkter (kemotaxiner, enzymer etc)

(x Defekt eller nedsatt värdförsvar (defekta granulocyter, immundefekt etc) leder till obalans och attack)

VS.

Försvar:
x Positiv värdrespons (intakt hölje, exudation)

(x Defekt eller nedsatt värdförsvar (defekta granulocyter, immundefekt etc) leder till obalans och attack)

Front 25

Vilka faktorer bidrar till ett sämre värdsvar vid bakterieintrång? (defekt eller nedsatt värdförsvar) 3st

Back 25

X Defekta granulocyter

X Immundefekt

X Systemiska sjukdomar

Front 26

Vilka kliniska tecken finns det på gingivit? 7st

Back 26

- Värme
- Svullnad
- Ibland smärta, men oftast inte
- Nedsatt funktion (tätheten mellan tand och tandkött är försämrad)
- Arkadformen över tänderna är borta
- Ströpplingen försvinner
- Blödande tandkött

Front 27

Hur går processen till då vi utvecklar gingivit? rubriker 6 steg

Back 27

1. Pellikel bildas
2. Initial supragingival plackbildning
3. Kompositionen förändras
4. tas placket bort läker det ut på en vecka
5. Histologiska tecken (efter en vecka)
6. Expansion av placket ner i tandköttsfickan

Front 28

Hur går processen till då vi utvecklar gingivit? 6 steg

Back 28

1. Pellikel bildas
- Pellikel är en skyddande film av salivakomponenter och glykoproteiner, som binder till tandens yta och skyddar mot bakteriers angrepp. Dock kan vissa bakterier ändå binda in till den och det är bildningen av pellikeln och inbindning av mikroorganismer som är första steget till att bilda plack

2. Initial supragingival plackbildning
- Plack som utgörs av en matrix av salivglycoproteiner och extracellulära polysackarider sätter sig supragingivalt.
- Placket sätter sig hårt och är gulgrå till färgen
- Bakterierna består främst av grampositiva streptokocker och actinomyces. G+ är inte så patogena då det handlar om parodontit, däremot desto mer för karies.

3. Kompositionen förändras
- Till de grampositiva fäster sedan spiralformade och stavformade gramnegativa, anaeroba bakterier vilket ger en ospecifik blandning av bakterier.
- Då tandköttet blir svullet kan man anta att gramnegativa bakterier fått fäste eftersom ökning av anaeroba G- --> Inflammatotisk reaktion

4. Tas placket bort läker infektionen ut efter ca en vecka. Placket sitter fast hårt och det är egentligen bara mekanisk nötning som hjälper då man vill få bort det.

5. Histologiska tecken
Efter en vecka uppvisar placket kolumnlika strukturer av coccoida organismer med överliggande stavar och filament. Detta har ledit till ökad exsudation och granulocytmigration. (Tre veckor gammalt får ett "corn cobs"-liknande mönster histologiskt.)

6. Så småningom sker en expansion av placket ner i tandköttsfickan. I kärlen sker en inflammatorisk reaktion. De blir mer genomsläppliga och neutrofiler gynnar angiogenes. Vävnadsvätskan ökar väldigt mkt. Syns både kliniskt och histologiskt.

Front 29

Hur avslöjas plack? 4 olika sätt och beskriv hur respektive fungerar

Back 29

X Infärgning
- Mha av färglösningar. Har man kronor och broar kan det dock vara svårt att få färg.
- Ofta ger infärgning en bra psykologisk effekt på patienten som själv kan se hur det ligger till. Även ett tydligt sätt att påvisa förbättringar vid återbesök

X Odling
- Vissa bakterier kan man göra odlingar på

X Mörkfält
- En ny röntgenteknik, som mörklägger stora delar av bilden, gör att man kan ta så detaljerade bilder att man kan urskilja spirocheter i den

X PCR-teknik
- Detekterar plack genom att primers fungerar som målsökande robotar som söker upp och fäster vid två punkter på DNA i plackets beståndsdelar och flaggar sedan om att de finns.

Front 30

Vad är tandsten? är det patogent? (supragingival)

Back 30

X Supragingival tandsten
Det är från början mjukt plack som har kommit i kontakt med saliven och då mineraliserats. Det har skett en utfällning av kalciumfosfatkristaller.

x Är dock inte patogent i sig utan det är bakterierna som fäster till tandstenen som kan orsaka inflammation i tandköttet.

Serumsten brukar man kalla subgingival plack.

Front 31

Vilka får tandsten

Back 31

Vi är olika benägna att få tandsten.

Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och supragingival tandsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon tandsten alls.

Om man röker får man ofta mer tandsten.

Front 32

Vad är skillnaden mellan serumsten/subgingival 3st och salivsten/supragingival plack 4st förutom att det sitter på olika ställen?

Back 32

Salivsten/ supragingival tandsten:
- Är ofta spröd i sin karaktär och är lätt att få bort
- Återfinns vanligast i anslutning till de stora spottkörtlarna
- Har först en vit färg, men blir tids nog hårdare och mörknar på grund av till exempel kaffe och rökning.


Serumsten/ Subgingivalt plack:
- Tandstenen bildas under tandköttskanten nere i tandköttsfickan och blir mineraliserat av serum istället för saliv

- Är väldigt opakt och sitter fast hårt

- Man kan märka av serumsten genom att tandköttet rodnat, svullnat och blöder lätt. Subgingival tandsten kan bildas på de ställen där inflammation finns

- Det får ofta en mörk färg eftersom den missfärgas av blödningar från den inflammerade tandköttsfickan.


Tandsten blir lätt missfärgat då det är en lucker och porös struktur. Blir brunare med tiden

Front 33

Hur behandlas tandsten? 4st metoder

Back 33

x Ultraljud - Tandsten kan tas bort med ett ultraljudsinstrument med en rundad metallspets som vibrerar mot tandstenens yta.

x curetter etc - Det finns också olika instrument som används för att skrapa bort tandstenen.

x kirurgisk laser - En relativt ny metod är att använda en så kallad kirurgisk laser. Den har en spets som kan luckra upp tandstenen så att det vanliga tillvägagångssättet med ultraljud eller handinstrument blir lättare.

x kirurgiskt ingrepp - För subgingivalt plack kan det ibland bli nödvändigt att flytta tandköttet åt sidan mha ett mindre kirurgiskt ingrepp för att kunna komma åt det.

Front 34

Vilka "naturliga" plackretinerande faktorer finns det exempel på? 6st

Back 34

X Salivutförsgångar

X Anatomin
- Både tex trångställningen och anatomin på själva tanden tex kraftiga rotfåror mm.

X Tandytorna
- Är de blanka, hårt mineraliserade och tät i strukturen är de mkt svårare att fästa vid

X Hur emalj/cementgränsen ser ut
- Är gingivalranden tunn kan den ha en slapp förslutning osv

X Obehandlade kariesangrepp
- Fastnar lätt i kaviteten

X Munandare
- Egentligen muntorrhet överlag. De som andas med munnen är ofta torra i munnen
- Kan bero på dålig läppförslutning också

Front 35

Vad är iatrogena plackretinerande faktorer?

Back 35

Det är faktorer som vården orsakar tex genom att tandläkaren har otäta fyllningsskarvar eller har lämnat cementöverskott.

Front 36

Vilka grader av gingivit finns det och hur ses de kliniskt? frisk-G0 3st, Mild gingivit- G1 5st, Måttlig- G2-3 2st, Grav -G3-4 4st

Back 36

X Frisk gingiva G0
- Ingen blödning vid sondering
- Laxrosa + ströpplad
- mucogingivala gränsen mot fast gingiva ses

X Mild gingivit G1
- Blöder lite vid sondering
- Rött och något svullet
- Förlorad ströppling
- Ökat inslag av inflammationsceller
- Kollagendegradation har börjat

X Moderat/Måttlig gingivit G2-3
- Blödning vid sondering
- Uppenbart rött och svullet

X Grav gingivit G3-4
- BVS
- Rött, svullet och hyperplastiskt
- Ulcererande
- Spontanblödningar

Histologiskt kan man se förloppet från det friska, då inflammationsceller anländer, kollagendegradationen påbörjars osv. Efter ett tag tappar kontaktepitelet fäste med tanden och en ficka uppstår. Epitelet blir tjockare som ett försök till ökat skydd.

Front 37

Pseudoficka

Back 37

Vid gingivit ses pfta ett ökat fickdjup pg av ödem i vävnaden -> pseudoficka.

Dvs epitelet blir hyperplastiskt så att fickorna verkar djupare.

Front 38

Varför kommer man lätt ner med sonden vid gingivit

Back 38

x Gingivit kan leda till att man får fästeförlust mellan tand och alveolära benet och fibrer bryts ned ---> man kommer lätt ned med sonden, samt att epitelet kan bli hyperplastiskt och då uppfattas fickan som ännu djupare än vad den är och det blir svårt att bedömma det verkliga fickdjupet.

Front 39

Hur mäter man fickdjupet vid hyperplasi

Back 39

x I vissa fall blir epitelet så hyperplastiskt som inflammationssvar att det är svårt att bedöma fickdjupet. Även svullnad kan ge bedömningssvårigheter. Upptill 2 mm fickdjup klassas som acceptabelt.

Vi säger att ett hyperplastiskt epitel täcker tanden 1 mm och då vi mäter fickdjupet kommer vi då få 3mm -2mm (som anses normalt). Detta är vad man kallar en pseudoficka eftersom det egentligen inte är ngn gingivit.

Front 40

Vad kan hyperplasi orsakas av förutom pg av gingivit

Back 40

x Hyperplasi orsakas ibland av läkemedel --> Det blir svårt att rengöra då epitelet ligger över tanden --> Värre hyperplasi eftersom det då lättare samlas bakterier också

Front 41

Vad är NUG och vad är karaktäristiskt för det? ( drabbar vilka 2st, symtom 3st, lokalisation, övrigt

Back 41

NUG = Nekrotiserande ulcerös gingivit.

Drabbar:
- Drabbar ofta stressade, unga rökare
- Drabbar 15-30åringar

Symtom:
- Smärta i gingiva kommer ofta snabbt
- Blödning och sår
- Ulcerationer och nekrotiserande vävnad med gulvitt plack

Lokalisation:
- Drabbar interdentala papiller

övrigt:
- Bakteriell etiologi