• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/13

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

13 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Vad står GERD för?

Gastroesofagal reflux: symtom med halsbränna och/eller sura uppstötnignar

Dyspepsi?

Symtom från epigastrier.



Funktionell dyspepsi- ingen orsak påvisas. Smärta i epigastriet som ofta lindras av matintag. Uppkördhet, illamående, tidig mättnadskänsla, ev kräkningar efter måltid.



Organisk dyspepsi - fynd vid utredning/skopi. Gastritfyd vanligast. Magsår, esophagit, cancer.

Vilka symtom ger GERD? Vad är orsaken till GERD?

Halsbränna


Sura uppstötningar


Retrosternal smärta ev utstrålning mot ryggen


Dysfagi/upphakning vid sväljning


Heshet


Hosta (oftast nattetid)



Orsaker: mekaniskt - hiatushernia eller ökat buktryck ex fetma el graviditet.


Funktionellt- dysmotorik, ev (delvis) symtom i IBS-problematik, diabetes med gastropares.

Utrdening för GERD?

Utredning: refluxsymtom utan dysfalgi eller andra alarmsymtom behöver inte utredas, behandling ges baserat på symtombilden. Patient som svarar dåligt på normaldos PPI skoperas.



Skopi- esofagit?


Hiatushernia?


Ulcus?


Striktur?


Barrets esofagus?



Ph-mätning


Esofagusmanometri

Behandling?

Livsstilsförändringar: viktnedgång, minska fett och kryddad mat, undvika rökning, koffein och alkohol. Undvika antikolinergika, teofyllin, kalciumblockerare, benzodiazepiner, beta-2 stimulerare. Undvika måltid 3h före sänggående samt höga huvudändan på sängen.



PPI, vb eller kronisk (vid samtidig esofagit)



H2-blockerare




Kirurgi

Behandling funktionell dyspepsi?

Patogenes okänd, finns därför ingen botande behandling. Kan prova livssttilsförändring



Lindrande LM: PPI, H2-blockare (vd eller kronisk. Sträva efter lägsta möjliga dos)



Sök vård. Över 50 år och får nya besvär du ej haft tidigare.


Går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten


Har svårt att svälja

Vilka fynd vid utredning av dyspepsi?

Utredning/skopi: gastritfynd vanligast.


Magsår (ulcus), esophagit, cancer.



Fynd vid utvidgad undersökning: lever- eller bukspottkörtelsjukdomar.


Celiaki


Laktosintolerans.

Vad kan ge akut gastrit? Behandling?

ASA, NSAID


Gallsalter


Alkohol



Vila antracida och syrahämmande. Undvik starka kryddor.

Kronisk atrofisk gastrit?

Orsak: Ak mot parietalceller - minskad HCI och IF


Atrofisk, tunn slemhinna


Percinös anemi



Diagnos via skopi och px



Ökad risk för cancer



Behandling: livslång vitamin B12-substitution

Ulcus orsaker

HP-gastrit, NSAID, defekt HCI hämning, defekt slemproduktion, rökning.

Behandling Ulcus

Saltsyraneutraliserande.


Antacidia: neutraliserar ventrikelinnehållet mha basiska salter - ph ökar - peptisk aktivitet minskar.


Verkar lokalt och absorberas ej. Biverkningar är diarre o förstoppning.



Alginsyra.


Bildar skyddande gel som både neutraliserar och mekaniskt hindrar reflux. Absorberas inte.



Dessa två kan kombineras, obesrvandum är att aldinsyra behöver saltsyra för att verka och behövs därför tas före, ca 30 min.



Lokal mukosaprotektion


Sukralfat: basiskt aluminiumsalt.



Saltsyrahämmande.


Histamin-2-receptorblockerare: ranitidin. Effekt efter 1-3 h, duration 12.


Har interaktioner med andra LM som metaboliseras i levern.



Protonpumpshämmare: binder irreversibelt till protonpumpen i parietalcellens sekretoriska membran - H+- hutsöndringen hämmas. Ges vid Gerd, ulcussjukdom och ulcusprofylax



Avslutande av PPI- behandling kan medföra symtom på förhöjd syra- sekretion.



Prostaglandinanaloger - blockerar PGE-receptorer i parietal - och epitelcellerna - syraproduktionen hämmas, bildning av mukosa och bikarbonat ökar.



Antibiotika: infektionssanering

LM som påskyndar tarmarnas rörelse?

A) bulkmedel = kostfiber - volymökning - tarmen stimuleras och har lättare att bearbeta materialet.


Vetekli, linfrön, loppfrön.



B) direktsimulerande medel= retar tarmen - peristaltiken blir kraftigare - snabbare passage - minskat återtag av vatten. Är effektiva men kan bli beroendeframkallande vid regelbunden använding.



Finns tarmretare: salthaltiga avföringsmedel (laktulos, mineralsalter)


2. Mjukgörare (paraffin, ricinolja)


3. Stimulerande och ytaktiva medel (bisakodyl, laurylsylfat)

Behandling diarre?

Vätskeersättning (resorb, ringer-acetat, rehydrex)



Probiotika



Motorikhämmande LM



Antibiotika: generellt rekommenderas återhållsamhet. Har du blodiga, slemmiga med hög feber så ges antibiotika.