Lgk50G Instuderingsfrågor Inför Salstenta 2015

Front 1

Förklarainnebörden i termen logisk positivism.

Back 1

- Det var enfilosofisk riktning som menade att endast observerbara fakta är vetbara. Den kännetecknas genom dessa kriterier:
* Verifierbarhetsprincipen: om ett påståendeinte går att verifiera genom observationer ansågs det kognitivt meningslöst som t.ex. etiska, politiska och teologiska påståenden.Det demarkationskriterium som enligt logisk positivism skiljer vetenskapligkunskap från icke-vetenskaplig kunskap.
* Induktionsslut: de baserade sinkunskap/vetenskap på induktivslutledning
* Kumulativ syn på kunskapstillväxt: idén att ny kunskap läggs till tidigare kunskap (kunskapen läggs på hög)
* Teorioberoende observationer: Tanken att allaregistreringar var neutrala/objektiva och aldrig färgade av kultur, traditioner eller annat.
De ansåg att det fanns två kunskapskällor, syntetiska påståenden= observationer och analytiska påståenden = logik/matematik.

Front 2

Förklarainnebörden i begreppet ”teoriberoende observationer".

Back 2

- Med teoriberoendeobservationer menas att man i tolkningen av observationer är färgad av tidigare erfarenheter, traditioner ochkulturella aspekter. Observationer är aldrig förutsättningslösa. Det innebär att man inte är ett oskrivet blad eller helt objektiv/neutralinför en observation. Detta ingår i kritiken mot logiska positivism som anseratt man ska ägna sig åt teorioberoende observationer.

Front 3

Förklarabegreppet paradigm. Kuhn menar att vetenskaplig kunskapstillväxt är revolutionär. Vad innebär det och på vilket sätt skiljer sig detta synsätt från de logiska positivisternas synsätt på vetenskaplig kunskapstillväxt.

Back 3

- Paradigm är den grund som en viss vetenskap utgår ifrån. Den kunskap som forskare inom en viss disciplin räknar som fakta. En kultur vedertagen inom ettvisst fält. Där baseras forskningen på den fakta som räknas som normalvetenskap och när sådant som inte passar in dyker upp så räknasdetta som anomalier, om tillräckligtmånga anomalier dykt upp blir det en kris och envetenskaplig revolution startar där ”anything goes” innan ett nytt paradigm efter hand uppstår. Det som innan räknades som kunskap kasseras då och ny kunskap tar dess plats. Skillnaden irevolutionär vetenskaplig kunskapstillväxt och de logiska positivisternas kumulativa synär att Kuhn menar att kunskaper från ett tidigare paradigm kasseras vid ettparadigmskifte medan man i de logiska positivisternas kumulativa syn på kunskapstillväxt menar att all kunskap läggs på hög,ingen kunskap kasseras när något nytt dyker upp utan högen av kunskap bara växer.

Front 4

Förklarainnebörden i begreppet hermeneutik.

Back 4

- Hermeneutik är grekiska för utläggningskonst eller förklaringskonst och är ett tolkande förhållningssätt, studiet av meningsfulla sociala fenomen, handlingar,texter etc. I samhälls-och beteendevetenskap handlar det om människors livsvärld, hur människor förhållersig till världen. Objektet i en hermeneutisk studie är livsvärlden, den mening en individ knyter till sig själv och sin situation, målet är förståelse och medlet för att nå måletär tolkning.

Front 5

Redogör för de källkritiska principerna, äkthet, tendens, tid ochberoende samt förklara varför de är viktiga när en källa ska bedömas.

Back 5

- Äkthet: Hur källan tillkom, vem som skrev den, vilket syfte hadeden som skrev den.
Tendens: tar källan ställning?
Tid: Närhet i tid och rum till det som den behandlar, berör.
Beroende: Hur förhållerden sig till andra källor?ex. referenser till källaneller i källan till andra.
Att ha dessa principer i åtanke när vi försöker bedöma en källahjälper oss i den bedömningen, det hjälper oss att ställa frågor till källan föratt bedöma dess trovärdighet.

Front 6

Vad innebärbegreppet förförståelse? Vilka komponenter kan sägasingå i detta begrepp?

Back 6

- Förförståelse innebär att vi förstår saker mot bakgrund av vissa förutsättningar, vi möter inte världen som ett oskrivet blad. Förförståelsen revideras mot ny kunskap, om den inte gör det är den snarare en fördom i dess negativa betydelse. De trekomponenter som ingår ibegreppet och som formar vår förförståelse är trosuppfattning, språk & begrepp och personligaerfarenheter.

Front 7

Vad är denså kallade hermeneutiska cirkeln?

Back 7

- Det är kopplingen mellan del och helhet. Hur delenska tolkas beror på hurhelheten tolkas och vice versa. All forskning består av ständiga rörelsermellan del och helhet, tolkningarna hänvisar till andra tolkningar i en ständig cirkelrörelse.

Front 8

Vilka är de så kallade CUDOS-normerna och vad innebär de?

Back 8

- CUDOS- normerna är enligt Merton de normer som ska regleravetenskapsmännens beteende. Begreppet är sammansatt av dessa ledord:
* Commun(al)ism (Sv. Kommunalism): Tanken attman ska dela med sig av kunskap, öppenkommunikation inom vetenskapssamfundet och alltid ge erkännande till viktiga föregångare.
* Univeralism (Sv. Universalism): Påståendet,vad som sägs, är det viktiga, inte vem som säger det.
* Disinterestedness (Sv. Oegennytta/Osjälviskhet): Vetenskapen är offentlig och testbar, litet utrymme för fusk och bedrägeri.
* Organized Skepticism (Sv. Organiseradskepticism): Ständigtifrågasättande och prövande av trosuppfattningar och hamnar därförofta i konflikt med andra aktörerex. kyrkan.
* Tillägg: Emotionell neutralitet: Vetenskapsmän ska ej vara emotionellt engagerade i sinateorier så de kan förkasta dem om de inte håller.

Front 9

Vad förslags kritik anför Ian Mitroff mot Mertons CUDOS-normer?

Back 9

- Han formulerademotnormer till Mertons CUDOS-normer som han menade lika gärna skulle kunna fungera inom vetenskapen. Dettagjorde han efter att ha intervjuat vetenskapsmän inom apolloprojektet som samtliga menade attCUDOS-normerna vad naiva.
* Motnormerna var egentligen motsatser tillCUDOS-normerna.
* Commun(al)ism - Solitariness = forska ensamt för att inte bli bestulen på idéerna
* Universalism - Particularism = Vem som säger ngt kan vara viktigt eftersom det inte går att bevaka samtlig forskning så börman fokusera på de kända forskargrupperna.
* Disinterestedness - Interestedness
* Organized Skepticism - Organized Dogmatism =Forskare håller fast vid sina favoritteorier även om de inte håller.
* Tillägget Emotionell neutralitet - Emotionellt engagemang =Genom engagemang fårman energi att orka driva på forskningenoch försvara sina idéer.

Front 10

Vad är ettså kallat demarkationskriterium? Ge två exempelpå demarkationskriterier som förekommiti vetenskapsteorins historia

Back 10

- Ettdemarkationskriterium ärdet som skiljer vetenskaplig kunskap från andra kunskaper. Ex. Verifikationsteorin(verifierbarheten) förlogiska positivister eller falsifikationismen inom Poppers kritiskarationalism. Prövbarhetenär det demarkationskriterie som skiljer ettvetenskapligt påstående från ett metafysiskt påstående(Icke-vetenskapligt)

Front 11

Förklarabegreppen verifikationism och falsifikationism.

Back 11

- Falsifikationisminnebär att ett vetenskapligt påståendemåste gå att motbevisa. Poppers kritiska rationalism harformulerat detta kriterium som handlar om att det måste vara möjligt att bevisa om en teori är sann eller falsk.
Verifiaktionism handlar om att det måste vara principiellt möjligt att verifiera en utsaga. Påståendenär verifierbara om det är tänkbart att man någon gång kan avgöra om de är sanna eller falska.

Front 12

Vad innebärbegreppet metafysik? Vilken var Karl Poppers respektive de logiskapositivisternas inställning till metafysik?

Back 12

- Metafysik är sådana påståenden som inte kan prövas genom observation eller logik/matematik.Logiska positivisterna tyckte att metafysik var kognitivt meningslöst eftersom dess påståendeninte hörde till vetenskapen. Popper var inte likakritisk till metafysiken eftersom han ansåg att den behövdes för att föraforskningen framåtoch vara nytänkande. Det som är metafysik idag kan vara vetenskap i morgon somex. atomen som den minsta byggstenen, detta kunde inte prövas förr men nu är det en del av vetenskapen.

Front 13

Vilken ärskillnaden mellan analytiska och syntetiska satser? I vilken vetenskap förekommer analytiska och syntetiska satser?

Back 13

Analytiska satser:

Satsen är redan sann eller falsk. Denna sats kan räknas ut genom logik och matematik.

Syntetiska satser:

Verifierbara påståenden inom erfarenhetsvetenskapen.

Front 14

Ge ett exempel på en induktiv slutledning. Vad kännetecknaren sådan slutledning?

Back 14

- En induktivslutledning baseras på ettantal observationer ur vilka man drar en generell slutsats. Exempelvis, jag gör tio observationer av svanar, alla dessa tiosvanar var vita, jag drar slutsatsen att ALLA svanar är vita. Utifrån specifika premisser (observationer) dras engenerell slutsats. Ävenom samtliga premisser (observationer) är sanna kan slutsatsen vara falsk, vi har inteobserverat ALLA svanar, imorgon kan vi observera en svan som har en annan färg. Induktionsslutledning kan även beskrivas som erfarenhetsslutledning.

Front 15

Ge ett exempel på en deduktiv slutledning. Vad kännetecknaren sådan slutledning?

Back 15

- En deduktivslutledning kan beskrivas som en slutledning där slutsatsen följer logiskt ur premisserna, Om premisserna är sanna så måsteslutsatsen vara sann. Ut generella premisser dras en specifik slutsats.Exempelvis:
Premiss 1: Alla människor är dödliga/rödhåriga, Premiss 2: Olle är människa, Slutsats: Olle är dödlig/rödhårig. Om alla människor är dödliga/rödhåriga, och Olle är människa så måste Olle vara dödlig/rödhårig.Därmed inte sagt att premisserna måste vara sanna, men om de är det så är också slutsatsensann.

Front 16

Förklara innebörden i hypotetisk-deduktiv metod.

Back 16

- Det är en metod för att testa hypoteser.Används bland annat inom kritisk rationalism som en metod för att försökafalsifiera hypoteser.
* En preliminär hypotes ställs upp som en möjligförklaring på ett givet problem.
* Därefter härleds på logisk väg (deduceras)förutsägelser från hypotesen.
* Undersökningar företas i form av experimentoch observationer för att pröva hypotesen.
* Om förutsägelserna uppfylls sägs hypotesenvara bekräftad, om förutsägelsen inte uppfylls sägs hypotesen vara vederlagdoch man måste då ställa upp en ny hypotes.

Front 17

Förklarabegreppen oberoende och beroende variabel.

Back 17

- Oberoende och beroende variabel är begrepp som används inom experiment. Inom ett experiment undersöker man hur en oberoende variabel påverkar en beroende variabel.Det är den oberoende variabeln som man kan manipuleraför se hur det påverkar den beroende variabeln.

Front 18

Hur går ettexperiment till? Vad strävar man efter i en experimentell studie? Varför vill man alltid upprepa experimentella studier?

Back 18

- I ett experimentundersöker man hur den beroende variabeln påverkas av den oberoende variabeln. Genom attmanipulera den beroende variabeln kan man se vilken påverkarn detta har på den beroende variabeln. Ett experiment måste utföras under standardiserade betingelser så det kan upprepas. Det bör upprepas för att kunna se att det blir samma resultat varjegång så det inte var andra faktorer som spelade in iresultatet av experimentet, föratt det ska vara trovärdigtoch säkert.

Back 19

-För att vetaatt ett påstående är sant måste man tro att detär sant och hagoda skäl atttro att det ärsant. Man kan inte gissa sig till kunskap. Goda skäl innebäratt man antingen ska ha observerat det eller kommit fram till det genomslutledning.

•S vet att P om:

•P är sann

•S tror att P/ är övertygad omatt P/ är sann

•S har goda skäl för att tro att P är sann