Instuderingsfrågor.

Front 1

Ge exempel på språkliga aktiviteter som påverkar barnets språkutveckling.

Back 1

Man kan tillsammans med barnen hjälpa deras språkutveckling låta dem skriva texter av olika genre, sjunga sånger, använda sig av läsning/högläsning, hålla språkliga lekar och låta dem skapa nytt med språk.

Front 2

Diskutera begreppet flerspråkighet.

Back 2

Man kan anse att en person som är uppvuxen med mer än ett språk är flerspråkig. Att vara flerspråkig innebär att man har genom sin uppväxt använt mer än ett språk, exempelvis att man har ett modersmål och ett till språk. De har en simultan språkutveckling.b

Front 3

Reflektera kring begreppet språklig kompetens. Vad ingår i begreppet?

Back 3

Språklig kompetens innebär många saker. Bl.a. är handlar det om att man kan läsa, skriva, socialisera, ha spårkriktighet, och rikt ordförråd. Språklig kompetens kan lättast förklaras med Bachman och Palmers modell över kommunikativ kompetens. Modellen är uppdelad i Organisatorisk och textuell kompetens, samt funktionell och sociolingvistisk kompetens. Den första indelningen syftar på att man har språkriktighet och läsförståelse. Den andra indelningen syftar på kommunikativa mål och förståelse av sammanhang.

Front 4

Redogör för skillnader mellan talat och skrivet språk.

Back 4

Det skrivna språket är annorlunda gentemot det talade språket. Det talade svenska språket låter i många fall inte alls som vi stavar dessa när vi säger de högt. Till exempel “dig”, “mig”, “sig” stavar “-ig” men när vi säger dessa ord låter det “dej”, “mej”, “sej” vilket ändrar det skrivna “-ig” till “-ej” när vi talar. Även att skillnaden på skrivet språk och talar språk handlar om att du skriver ju inte som du talar. Man använder inte ord som "asså", "baaa", "typ", "liksom" och så när du skriver.

Front 5

Ge exempel på hur barnet ”träder in” i skriftspråket. Vilka möjligheter och svårigheter kan barnet möta?

Back 5

Bläh.

Front 6

Analysera och ge exempel på genrer och hur undervisningen kan utveckla barns medvetenhet och kunskap kring olika genrer.

Back 6

Olika kategorier inom genre är exempelvis instruktion och narration. Dessa är hjälpfulla medel för barn att använda för att kunna utveckla sitt eget språkande. Instruktion är ett bra exempel på explicit undervisning och hjälper barn förstå hur man kan göra saker i steg.

Front 7

Vad innebär ”språklig socialisation”?

Back 7

Språklig socialisation innebär att barn socialiseras till språket genom sociala aktiviteter, exempelvis där barn lär sig genom samvaro och interaktion.

Front 8

Vad innebär det att ha en språklig medvetenhet?

Back 8

Språklig medvetenhet syftar på att man som person förstår det språk man talar på det sätt att man förstår hur man själv använder det. Detta är kopplat till Metakognitiva strategier som innebär att man som person har en förstår sina egna tankar och har en typ av självinsikt.

Front 9

Vad innebär det att behärska ett språk?

Back 9

Att behärska ett språk kan innebära att man kan socialisera på ett språk, kunna läsa och skriva det, förstå språkets riktighet, ha ett rikt ordförråd, men även att man kan förstå skillnader i uttal i språket. Att man kan förstå dialekter och antydningar samt slang, osv.

Front 10

Vem är tvåspråkig? Flerspråkig? Nämn några olika sätt att definiera vad tvåspråkighet/flerspråkighet är.

Back 10

Man kan anse att en person som är uppvuxen med mer än ett språk är flerspråkig. Att vara flerspråkig innebär att man har genom sin uppväxt använt mer än ett språk, exempelvis att man har ett modersmål och ett till språk. De har en simultan språkutveckling.

Front 11

Vad innebär ett inlärarspråk? Ge exempel på specifika drag i inlärarspråk, s.k. ”andraspråksdrag”?

Back 11

Inlärarspråk förändras i takt med att personen lär sig mer och mer. Det blir lätt grammatiska fel, då det kanske inte är samma grammatikregler på svenska som personens modersmål. till exempel. De lär sig genom sina misstag, att de använder sig av en U-formad inlärning och deras språk inte stämmer överens med språkreglerna än.

Front 12

Hur ser vanligtvis interaktionen ut i klassrummet enligt Bjar & Liberg, kap 4?

Back 12

Man brukar tala om två tredjedelarsregeln i skolsammanhang där elev och lärare interagerar. Detta betyder att läraren talar två tredjedelar av tiden som elev och lärare interagerar och eleven en tredjedel. Elevernas bidrag till samverkan består då oftast av att svara på frågan som läraren ställt till eleven för att eleven sedan ska svara och sen utvärderar läraren det svar som eleven gett.