Läshänvisningar Miljö

Front 1

Intressenter för ett företags miljöarbete

Back 1

- Miljörörelsen, sysslar med granskning, märkning, guidning m.m. Ofta frivilligorganisationer, t.ex. NGO.

- Medier, framställer företaget ut olika synvinklar till allmänheten. Kan ha mycket stor påverkan på försäljning, rykte m.m.

- Myndigheter, påverkar bl.a. genom lagstiftning.

- Försäkringsbolag/banker, vill se miljörapporter, miljöredovisningar m.m. för att försäkra sig om riskminimering.

- Investerare, samma intresse som bank/försäkringsbolag men behöver även tänka på eget rykte vilket påverkas av dess investeringar.

- Konsumenter/företagskunder, påverkar genom sina va av produkter/tjänster och vilka krav som ställs på dessa.

- Leverantörer och personal,

- Närliggande samhälle,

Front 2

Vilket är det specifika upplägget för miljöledningssystem

Back 2

- Ledningens beslut/miljöutredning

- Miljöpolicy/miljömål

- Resurser, organisation och kompetens

- Rutiner, instruktioner, asvar, ekonomi

- Övervakning, mätning

- Miljörevision

- Ledningens genomgång

Front 3

Det allmänna upplägget när ledningssystem ska etableras

Back 3

- Utredning, identifiera t.ex. relevanta delar i verksamheten och betydande aktiviteter för kund.

- Policy utarbetas

- Målformulering

- Resurskrav, t.ex. personal och utrustning.

- Rutiner/instruktioner​, t.ex. hur avfall sorteras och vilken skyddsutrustning som krävs.

- Resultat

- Uppföljning

Front 4

Införande av ett certifierat

miljöledningssystem

Back 4

Gäller att identifiera miljöaspekter, särskilt betydande sådana. Kräver:

- Ansvarsfördelning

- Utarbetad rutin

- Tillräcklig kompetens

Front 5

Begreppet ”miljöaspekt” – i synnerhet vad som

karaktäriserar ”betydande miljöaspekter”, och hur de identifieras.

Back 5

Miljöaspekt - delar av en organisations aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön.

Betydande miljöaspekt - en miljöaspekt som har eller kan ha betydande miljöpåverkan. Identifieras genom värdering. Först identifieras miljöaspekter, sedan väljs de miljömässigt viktigaste aspekterna. Slutligen vägs dessa mot affärsmässiga faktorer.

Front 6

Svagheter kring processen miljöledningssystem

Back 6

- Ställer inga krav på faktiska resultat/nivåer, endast krav på arbetssätt.

- Kostsamt för företaget, utan garanti på varken resultat eller avkastning. Svårt att bedöma/kvantifiera.

- Lätt att företaget "nöjer sig" med att vara certifierade, lägger inte vikt vid faktiska resultat vilket blir oeffektivt.

Front 7

Begreppet ständig förbättring

Back 7

Miljöledningsarbete kräver att projekt hela tiden ses över för att identifiera förbättringsmöjligheter, på det sättet lever arbetet vidare.

Front 8

Vilka ”sorters” CSR finns?

Back 8

- Philanthropy, typ ge bort pengar till andra som gör "bra grejor".

- Cosmetic CSR, gör enkla grejer för att det ska se snyggt ut utifrån.

- Greenwash, undanhålla information och bara berätta de delar som låter bra, framhåller dessa delar väldigt tydligt.

- Risk management, minimerar risker för miljöförstöring, för företagets egna intressen.

- Reactive risk management, lyssnar på sina intressenter och försöker att göra dem nöjda så gott det går.

- Social & environmental reporting, arbetar hållbart och förmedlar detta tydligt till omvärlden.

- Increasing robustness, bygger hela företaget på en miljömässigt hållbar grund. Tydlig transparens i arbetet.

- Market positioning, använder det hållbara arbetet som differentiering, riktar sig till miljöintresserade konsumenter. Fortsätter arbetet vidare i värdekedjan.

Front 9

Nackdelar med CSR-arbete

Back 9

- Inte självklart att fokus ligger på rätt, eller ens relevanta, delar.

- Kan vara svårt att förklara och/eller kvantifiera arbetet.

- Ligger inte alltid i linje med företagets huvudsakliga mål.

Front 10

Hur arbeta för att tillgodose intressenter

Back 10

Genom att arbeta proaktivt. Identifiera möjliga kommande krav. Även se på konkurrenter och deras arbete. Bör beaktas på både kort och lång sikt.

Front 11

ISO 14001

Back 11

Miljöledningssystem

Kräver granskning av ett certifieringsorgan för att bli certifierad. Kontrollerar hela företaget efter standarden. Ger inga direktiv kring vilka miljöegenskaper som ska identifieras, men har 55 specifika krav ("skallkraven")

Front 12

"The Problem" med miljöfrågor i allmänhet

Back 12

Mycket komplext, svårt att se en helhet. En förbättring på ett ställe kan leda till en försämring på ett annat. Svårt att se det slutliga resultatet och hur det uppnås.

Front 13

EMAS

Back 13

Allt i ISO 14001 ingår, men kompletteras med mer konkreta punkter. Bl.a. en årlig offentlig miljöredovisning, vilken kräver granskning av oberoende 3:e part. Finns en logotyp för märkning av företag registrerade för EMAS.

ISO = standard, EMAS = förordning.

Front 14

Att införa ISO 14001

Back 14

1. Företaget ska ha ett beskrivet miljöledningssystem, som ska vara en naturlig del av verksamheten och underhållas löpande.

2. Dokumentrevision => certifikatrevision

3. Certifikat fås

4. Ska granskas av ett ackrediterat certifieringsorgan eller eventuellt (vid större förändringar om certifieras).

Front 15

Konkret identifiering av miljöaspekter

Back 15

1. Identifiera

2. Analysera

3. Kvantifiera

4. Värdera

Front 16

Miljöanpassad produktutveckling

Back 16

Ekostrategihjulet:

1. Optimerad funktion

2. Minska påverkan vid användning

3. Minska mängden material

4. Välj rätt material

5. Optimera livslängden

6. Optimera produktionen

7. Optimera resthanteringen

8. Optimera distributionen

Front 17

Delsteg i ISO 1404x (Livscykelanalys)

Back 17

1. Definition av mål och omfattning - varför och för vad utförs LCA? Viktigt att bestämma funktionell enhet.

2. Inventeringsanalys - data samlas in, omfattande kartläggning av relevanta flöden.

3. Miljöpåverkansbedömning - tre delsteg (två första nödvändiga): Klassificering, karakterisering, viktning.

4. Tolkning och rapportering, utomstående ska kunna utvärdera projektet.

Front 18

Allokering (LCA)

Back 18

Hur mycket av t.ex. en leverantörs/maskins/process utsläpp kan kopplas till den specifika produkten som LCA utförs på.

Front 19

LCI

Back 19

Livscykelinventering

All data som behövs för en LCA, resultatet av steg 2 i en LCA.

Front 20

De olika typerna (I – III) av miljömärkning/miljödeklarationer

Back 20

Typ 1: ISO 14024 - Traditionell Miljömärkning, t.ex. Svanen.

Typ 2: ISO 14021 - Egna miljöuttalanden, t.ex. I love ECO.

Typ 3: ISO 14025 - Certifierade miljödeklarationer, t.ex. EDP.

Front 21

Typ 1: ISO 14024 - Traditionell Miljömärkning

Back 21

Frivilligt, multikriterie- och livscykelbaserat oberoende (3:e part) system, som utfärdar märket till produkter med miljömässigt fördelaktiga egenskaper i specificerade produktgrupper.

Front 22

Typ 2: ISO 14021 - Egna miljöuttalanden

Back 22

Inga direkta krav. Används av t.ex. Konsumentverket för att förebygga vilseledande marknadsföring.

Front 23

Typ 3: ISO 14025 - Certifierade miljödeklarationer

Back 23

Neutral eller icke-värderad och jämförbar kvantitativ miljöinformation.

- Bygger på LCA-information (enl. ISO 14 040)

- Det är metoden som certifieras

- Presenteras enligt “Produktspecifika regler” för enskilda produktgrupper

- Dessa utvecklas gemensamt av producenter/marknadens aktörer

Front 24

ISO 14040

Back 24

Övergripande tillvägagångssätt för LCA.

Front 25

ISO 14044

Back 25

Mer specifika krav på hur LCA-analys ska genomföras.