Miljö. Föreläsningar.

Front 1

Förklara: Miljöpåverkansindikator, teknosfär och miljöpåverkanskategori.

Back 1

miljöpåverkansindikator: Hur man uttrycker problemet, t ex i kg SO2-eq Indikator = aggregerad och förenklad men korrekt beskrivning av komplext fenomen; ”mått”

Teknosfär: Delar av jordytan och området i dess närhet som är under påverkan av tekniskaprocesser Jämför med biosfär: de delar av jorden och dess atmosfär där liv kan förekomma.

Miljöpåverkanskategori: ”Sorts miljöproblem”, t ex försurning Den sorts miljöpåverkan inventerade flöden leder till

Front 2

Hur definieras ett miljöproblem?

Back 2

Negativ förändring i vår omgivning,nu observerbar eller potentiell,orsakad direkt eller indirekt av mänsklig aktivitet.

Front 3

Ge exempel på Sveriges miljömål.

Back 3

Begränsad miljöpåverkan, bara naturlig försurning, skyddande ozonskikt och ingen övergödning.

Front 4

Vad är det som kemiskt gör att försurning sker?

Back 4

H+ joner frigörs genom kemiska reaktioner: SO2→H2SO4,

H2SO4 →2H+ + SO42

NOx →HNO3,

HNO3→H+ + NO3

PH sänks. = negativa logaritmen för H+ joner.

Front 5

Vilka är de största försurande utsläppen i Sverige?

Back 5

Svaveldioxid: Energiförsörjning och Industriprocesser.

Kväveoxider: Produktanvändning jordbruk avfall och avlopp, arbetsmaskiner, industriprocesser, energiförsörjning, transporter.

Front 6

Vad är den kritiska belastningsgränsen?

Back 6

Gränsen för vad naturen anses tåla. Har tillämpats för svavel och kväve.

Front 7

Vad är vattnets buffertkapacitet? (alkalinitet)

Back 7

Vattnets förmåga att binda H+ joner så att försurning motverkas. Främst jonerna vätekarbonat (HCO3-) karbonat (CO32-) och hydroxid (OH-) som påverkar

Front 8

Varför är försurningen dålig?

Back 8

DIREKTA VÄXTSKADOR, orsakade av gaser och syror i direkt kontakt med blad och barr. Störst betydelse har troligen marknära ozon.

MARKFÖRSURNING, som orsakas främst av det försurande nedfallet. Näringsämnen lakas ut och/eller binds hårdare i marken, och förhöjda halter av metaller i markvattnet kan ge rotskador. Nedbrytningen i marken går långsammare och mykorrhizasvamparmissgynnas.

NÄRINGSOBALANS, som orsakas av kvävenedfallet. Normalt är kväve ett bristämne. Den luftburna tillförseln gör att trädens tillväxt ökar, men i gengäld kan det uppstå brist på andra näringsämnen, särskilt om marken är försurad. Träden får en stor barr/bladmassa, vilket anses öka risken för uttorkning. Vid hög tillförsel av kväve blir träden dessutom känsligare för frost. En viktig effekt av kvävenedfallet är också att mykorrhizasvamparnaminskar

Front 9

Hur ser orsak-verkan kedjan ut för försurning?

Back 9

Emissioner av svaveldioxid och kväveoxider

Transformationer i atmosfären

Torr och våt deposition –”surt regn”

Markförsurning föregår försurning av sjöar och vattendrag

Ökad utlakning av vissa näringsämnen (Mg, Ca, K, NH4+)

Ökad löslighet av vissa tungmetaller

Ökad löslighet av aluminium

Kvävemättnad

Strukturella förändringar i ekosystemen.

Front 10

Beskriv DPSIR?

Back 10

Drivkrafter(D) -aktiviteter/företeelser/fenomen som ligger bakom ett miljöproblem –ex. energianvändning eller transporter. Ytterst kopplat till olika mänskliga behov.

Påverkan(P) –problemets fysiska uttryck -ex. surt nedfall eller skogsavverkning.

Status(S) -tillstånd i miljön med koppling till påverkan ex. radonhalt i bostäder eller pH-värde i sjöar.

Inverkan(I) -konsekvenser på exempelvis hälsa, kulturmiljö, biologisk mångfald, samhällsekonomi ex. antal cancerfall, korrosion på kyrkfönster, antal hotade arter, antal bilolyckor på grund av vilt.

Respons(R) -åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet -ex. skydd av skogsmark, sjökalkning eller gränsvärden för luftkvalitet.

Front 11

Gör en DPSIR för övergödning (eutrofiering).

Back 11

D= Effektivtjordbruk, högköttkonsumtion, Bekväm och (kortsiktigt) billig avloppshantering, dvsvattenburet avlopp, Transporter, uppvärmning och diverse varor.

P= N och P -Jordbruk N och P och organisktmaterial, Avlopp: kommunalt, enskilt,och frånindustrier

N, Förbränningsprocesser

S= KoncentrationN, P Koncentration organiskt material BOD = Biological Oxygen Demand

COD = Chemical Oxygen Demand

TOC = Total Organic Carbon, KoncentrationO2

I= Algblomning, Syrefriabottnar, Minskad biologisk mångfald, Produktion av svavelväte

R= Ändrade gödslingsrutiner, Skyddszoner och dammar i jordbrukslandskapet (fångar upp näringen och hindrar den från att nå vattendragen), Musselodling (i havsmiljö), Avlägsnande av biomassa (vass och/eller fisk), luftning

Front 12

Vad är en näringskedja?

Back 12

Med näringskedja menas hur näringsämnen/energi sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem

Front 13

Vad är en näringsväv?

Back 13

Näringsväv är ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem. En näringsväv visar bl a hur ämnen (näringsämnen och gifter) sprids och omvandlas i ekosystemet. Alla organismer (producenter och konsumenter) i ett ekosystem bildar en näringsväv

Front 14

Vad är en ekologisk nisch?

Back 14

Fysiologi ,Tid, Rum, Interaktioner

Front 15

Ge exempel på interaktioner mellan arter.

Back 15

Konkurrens -/-

Predation +/-

Parasitism +/-

Mutualism+/+

Kommensalism+/0

Front 16

Hur påverkar täthet en djurpopulation?

Back 16

ökad täthet ger minskad fertilitet och ökad mortalitet. Detta leder till minskad population vilket ger minskad täthet och förutsättningar för populationen att växa igen.

Front 17

Vad är stress och resiliens för ett ekosystem?

Back 17

Stabilitet= (Ekosystemets) förmåga att tåla olika former av stress utan att komma ur balans.

Resiliens= (Ekosystemets) förmåga att återhämta sig efter påverkan utifrån.

Front 18

Vad ingår i biologisk mångfald?

Back 18

-Gener

-Arter

-Organismtyper

-Ekosystem(biotoper)

-Landskap

-Processer

Front 19

Vilka förluster av biodiversitet finns?

Back 19

"Hippco"

Habitatsförlust (markanvändning)

Invasiva arter

Populationstillväxt

Kemikalier (Pollution)

Global uppvärmning (Climatechange)

Rovdrift (Over harvesting)

Front 20

Ge exempel på hotade ekosystem.

Back 20

Hotade ekosystem:Tropisk regnskog Tempererad regnskog Våtmarker Mangrove Korallrev

Front 21

Vad blir konsekvensen av att ej bevara biologisk mångfald?

Back 21

Mindre stabila och/eller resilienta ekosystem

Sämre fungerande ekosystemtjänster

Förlust av biologiskt råmaterial

Hotad matproduktion (jordbruk och vatten)

Förändrad utbredning av sjukdomar

Förlust av modeller för medicinsk forskning

Front 22

Vad är en ekosystemtjänst?

Back 22

Pedagogiskt knep för att få ekonomerna att förstå vikten av minskande biologisk mångfald.

Tillgodoseende (provisioning)

Reglerande (regulating)

Stödjande (supportive)

Kulturella (cultural)

Front 23

Ge exempel på tillgodoseende tjänster.

Back 23

Produkter från ekosystemen:

Mat, Grödor, Boskap, Fiske, Akvakultur, Vilt, Fiber, Timmer, Bommull, hampa, silke, Biobränsle, Genetiska resurser, Biokemikalier, Färskvatten.

Front 24

Ge exempel på reglerande tjänster.

Back 24

Nyttor som vi erhåller från regleringen av processer i ekosystemen:

Luftkvalitet

Klimatreglering

Erosionsreglering

Vattenrening

Sjukdomskontroll

Skadedjurskontroll

Pollinering

Reglering av naturkatastrofer

Front 25

Ge exempel på stödjande tjänster.

Back 25

Stödjer de övriga tre kategorierna av tjänster (dvs används inte direkt av människor)

Fotosyntes

Näringsämnescirkulation

Jordbildning

Front 26

Ge exempel på kulturella tjänster.

Back 26

Icke-materiella nyttor från ekosystemen

Andliga värden,

Kunskapssystem,

Undervisningsvärden,

Inspiration,

Estetiska värden,

Sociala relationer,

Känsla av tillhörighet,

Rekreation,

Ekoturism

Front 27

Förklara antropocentrism, biocentrism & ekocentrism.

Back 27

Antropocentrism Endast människor har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta

Biocentrism Levande varelser, och endast de, har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta

Ekocentrism Förutom levande varelser har även arter, ekosystem, floder och berg ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta

Front 28

Vilka är de svenska miljömålen?

Back 28

1.Begränsad klimatpåverkan

2.Frisk luft

3.Bara naturlig försurning

4.Giftfri miljö

5.Skyddande ozonskikt

6.Säker strålmiljö

7.Ingen övergödning

8.Levande sjöar och vattendrag

9.Grundvatten av god kvalitet

10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker

12.Levande skogar

13.Ett rikt odlingslandskap

14.Storslagen fjällmiljö

15.God bebyggd miljö

16.Ett rikt växt-och djurliv

Front 29

Vad är planetära gränser?

Back 29

Forskare har satt upp gränser för vilken miljöpåverkan planeten klarar av.

Front 30

Vilka tre samhällsaktörer är avgörande för att påverka miljön?

Back 30

Politiken, företagen och individen.

Front 31

Vilka är politikens drivkrafter?

Back 31

Främja hållbar utveckling och stoppa klimatförändringarna samt följa med i utvecklingen för att skapa inhemska fördelar!

Front 32

Ge exempel på politiska styrmedel för att ändra miljöpåverkan.

Back 32

VISIONER OCH STRATEGIER

STÖD OCH INVESTERINGAR

UPPHANDLING

SKATTER OCH AVGIFTER

INFORMATION OCH UTBILDNING

LAGAR OCH REGLERINGAR

Front 33

Vad är visioner och strategier?

Back 33

Pekar ut en riktning för samhällsutvecklingen genom att måla upp och kommunicera

– Visioner – Mål – Strategier – Handlingsplaner

• Skapar förväntningar på framtida politiska styrmedel

• Påverkar olika aktörers värderingar, attityder och beteenden

• T.ex. hållbarhetsvisioner, klimatmål, strategier för att främja förnybar energi, handlingsplaner för biologisk mångfald

Front 34

Ge exempel på stöd och investeringar

Back 34

Består av offentliga investeringar i forskning och utveckling samt direkt stöd till företag

• Leder till kunskapsuppbyggnad för att förstå olika miljöproblem

• Främjar utvecklingen av hållbara tekniker, produkter och tjänster

• T.ex. forskningsfinansiering, stöd till teknikutvecklingsprojekt, investeringar i demonstrationsanläggningar för ny teknik

Front 35

Ge exempel på upphandling?

Back 35

• Består av att offentliga aktörer ställer särskilt hårda miljökrav när de köper in produkter och tjänster

• Ökar användningen hållbara produkter och tjänster

• Främjar utvecklingen av och efterfrågan på hållbara produkter och tjänster

• T.ex. krav på miljöcertifieringar, utsläppskrav vid transporter, upphandling av ekologisk mat till skolor

Front 36

Beskriv information och utbildning?

Back 36

• Består av insatser som

– Ökar kunskapen om miljö- och hållbarhetsfrågor

– Sprider information som gör så att individer och organisationer kan göra miljöeffektiva val

• T.ex. miljöcertifieringar, informationskampanjer, rådgivning och utbildningsinsatser

Front 37

Ge exempel på skatter och avgifter.

Back 37

• Består av särskilda skatter och avgifter samt vissa typer av handelssystem

• Styr individers och organisationers beteenden och aktiviteter med ekonomiska verktyg

• Göra miljövänliga val billigare och miljödåliga val dyrare

• T.ex. koldioxidskatt, pantsystem, skatt på konstgödsel, handel med utsläppsrätter

Front 38

Ge exempel på lagar och regleringar.

Back 38

• Består av tvingande lagar, förordningar, regler och principer

• Förbjuder eller begränsar miljödåliga beteenden och aktiviteter

• Ställer krav på särskilda tillvägagångssätt och tydliggör ansvar

• T.ex. förbud att använda ozonnedbrytande ämnen, regler för tillståndsgivning av miljöfarliga verksamheter, principen av förorenaren betalar

Front 39

Hur fungerar EUs system för handel med utsläppsrätter?

Back 39

• Baserat på ”cap and trade”-principen

– Först sätts ett utsläppstak för växthusgaser

– Sedan tillåts företag köpa och sälja utsläppsrätter, inom detta tak

Front 40

Hur fungerar Sveriges elcertifikatsystem för att öka efterfrågan och priset på förnybar el?

Back 40

• Marknadsbaserat stödsystem för att öka produktionen av förnybar el

– Producenter av förnybar el tilldelas ”gröna certifikat”

– Större konsumenter och leverantörer av el är skyldiga att köpa en viss mängd certifikat i förhållande till sin elanvändning

– Detta skapar en marknad som ökar efterfrågan och priset på förnybar el

Front 41

Vilka krav ställer EUs kemikalielagstiftning?

Back 41

• EU-förordning om kemikalier som ställer krav på

– Registrering (Registration)

– Utvärdering (Evaluation)

– Tillstånd (Authorisation)

– Begränsning (Restriction of chemicals)

Front 42

Vilka är företagens drivkrafter för att minska negativ miljöpåverkan?

Back 42

• Möta dagens krav (från myndigheter, investerare, anställda och kunder)

• Förbereda sig för framtidens krav

• Sänka kostnader

• Stärka varumärke

• Engagera medarbetare

• Utveckla verksamheten

--

• (Skapa miljö- och samhällsnytta)

Front 43

Vilka 4 nivåer av miljöengagemang för företag finns det?

Back 43

Fyra nivåer av miljöengagemangsorterat på störst engagemang högst upp.

#4 Passionerade företag

#3 Strategiska företag

#2 Proaktiva företag

#1 Reaktiva företag

Front 44

Ge exempel på byggföretagens miljöarbete.

Back 44

• Följa lagar och regler kring

– Tillståndsgivning – Miljökonsekvensbeskrivning

– Kemikaliehantering

– Etc.

• Följa upp och löpande minska verksamhetens miljöpåverkan

– Miljöledningssystem

– Miljöpolicy

• Använda miljöargument i marknadsföring

– Miljöcertifieringar

• Engagera sig i välgörenhetsinitiativ

– CSR

• Utveckla byggprocesser med lägre miljöpåverkan

• Verka för hårdare lagar och regler

Front 45

Vad är biomagnifikation?

Back 45

Anrikning av ett ämne i en näringskedja. När organismer konsumerar varandra på olika i näringskedjan ökar halterna för varje nivå.

Front 46

Vad är Bioackumulation?

Back 46

Innebär att ett miljögift koncentreras med stigande ålder hos den stigande ålder hos den organism som utsätts för giftet.

Front 47

Vad är en synergistisk effekt?

Back 47

När 1+1 blir 5. Två ämnen blir betydligt mkt mer giftiga om de får verka tillsammans. Ex: rökning och asbest.

Front 48

Vad är en antagonistisk effekt?

Back 48

När 2+2 blir 0.5. Två ämnen motverkar varandra och skapar en mindre giftig produkt.

Front 49

Vad var Neuropsedyn?

Back 49

Ett sömnläkemedel på 60-talet. Skadade fostret och ledde till många missbildade barn och missfall.

Front 50

Vad är skillnaden mellan orsak-verkan kedjor och DPSIR?

Back 50

DPSIR är en annan modell för att beskriva kopplingen mellan orsak och verkan / systemdynamik

• Verksamhet ≈ Drivkraft (D)

• Emission ≈ Påverkan (P)

• Effekt ≈ Inverkan (I)

I DPSIR även: Status (S) Respons(R)

Front 51

Varför är det så svårt att definiera en planetär gräns för kemikalier?

Back 51

• Många verksamheter

• Många stressorer

• Många effekter

Front 52

Beskriv fyra miljöfarlighetsfaktorer?

Back 52

1) Är ämnet främmande för ekosystemet (xenobiotiskt)?

2) Är ämnet kemiskt stabilt (svårnedbrytbart = persistent)?

3) Tas ämnet lätt upp av växter och djur?

4) Har ämnet en vidsträckt geografisk spridning?

Front 53

Vad är ett persistent ämne?

Back 53

Persistenta ämnen = svårnedbrytbara ämnen

Front 54

Hur kan man avgöra hur farlig en kemikalie är?

Back 54

• Toxikologiska effekter

• Dos-respons kurva