Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
72 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Additionsreaktion |
En reaktion där atomer eller atomgrupper adderas till dubbelbindningar |
|
|
|
Aldehyd |
Är en karbonylförening med karbonylgruppen i änden av kolkedjan. Har en kolvätegrupp och en väteatom bundna till en karbonylgrupp. Bildas vid försiktig oxidation av primära alkoholer. Namnges med ändelsen -al. |
|
|
|
Alifatisk |
Gemensamt namn för alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, cykloalkener och cykloalkyner |
Gemensamt namn |
|
|
Alkan |
Kolväte (organiska ämnen som bara består av kol- och väteatomer) som bara har enkelbindningar, dvs mättade kolväten. |
|
|
|
Alken |
Kolväten med minst en dubbelbindning mellan kolatomer, dvs ett omättat kolväte. |
|
|
|
Esterbildning |
Är inte en fullständig reaktion utan leder till kemisk jämvikt. En kondensationsreaktion där en alkohol och en karboxylsyra och bildar ester och vatten. |
|
|
|
Vad trivialnamn och vad kallas dess "motsats"? |
Trivialnamn är vardagligt namn och ett rationellt namn är det namn som följer IUPAC:s regler. |
|
|
|
Strukturformel |
Formel som visar hur atomer binds till varandra |
|
|
|
Normalalkan |
Alkan med ogrenade molelyler |
|
|
|
Allmänna molekylformeln för en alkan |
CnH2n+2 |
|
|
|
Alkaners namn |
Har ändelsen -an. De tio enklaste alkanerna: metan, etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan, nonan och dekan. |
|
|
|
Isomerer |
Olika ämnen med samma molekylformel men med olika strukturformel. |
|
|
|
Kedjeisomeri |
En kolväte kan vara ogrenad eller grenad på olika sätt, en form av strukturisomeri. |
|
|
|
Alkylgrupp |
Kolvätekedja som sidogrupp i en organisk molekyl. Alkylgruppens namn har ändelsen -yl. |
|
|
|
Cykloalkaner |
Ringformig struktur som namnges med prefix cyklo-, ex: cyklopropan, cyklobutan och cyklopentan |
|
|
|
Cykloalkaners molekylformel |
CnH2n |
|
|
|
Krackning |
Process där stora alkanmolekyler sönderdelas |
|
|
|
Alkeners namn |
Har ändelsen -en. Tex: meten, eten, propen, buten, penten, hexen, hepeten, okten, nonen och deken. Om en alkan innehåller flera dubbelbindningar anges antalet di, tri, tetra osv framför ändelsen -en. De kallas då alkadiener, alkatriener osv. Ex: butadien. Man numrerar innan för att illustrera var dubbelbindningarna sitter. Tex 1-buten eller 1,3-butadien. |
|
|
|
Alkeners molekylformel |
Alkener med en dubbelbindning har molekylformel CnH2n |
|
|
|
Cis-trans-isomeri |
Form av stereoisomeri där samma atomer är bundna till varandra men befinner sig i olika lägen kring en dubbelbindning. |
|
|
|
Alkyner |
Omättade kolväten med minst en trippelbindning mellan två kolatomer. |
|
|
|
Alkyners molekylformel |
Alkyner med en trippelbindning har formeln CnH2n-2 |
|
|
|
Alkyners namn |
Har ändelsen -yn. Ex: Etyn, propyn, butyn, pentyn, hexyn, heptyn. Namnges i övrigt som alkener. |
|
|
|
Aren |
Aromatiskt kolväte med en eller flera bensenringar |
|
|
|
Bensen |
Omättat kolväte med ringformig struktur med 6 kolatomer och 6 väteatomer, dvs C6H6 |
|
|
|
Aromatiskt kolväte |
Ringformad förening som har konjugerande dubbelbindningar (dvs varannan enkelbindning, varannan dubbelbindning) i ringen. Luktar gott. |
|
|
|
Areners struktur |
De har en speciell struktur tack vare de växlande enkel- och dubbelbindningarna. Det uppstår då resonans i molekylen vilket ger molekylen stabilitet. Detta gör så att de är mindre reaktiva än alkener trots att båda innehåller dubbelbindningar. |
|
|
|
Resonans |
Elektroner befinner sig mellan olika ytterligheter |
|
|
|
Resonansformler |
Visar hur delokalisersde elektroner är fördelade i en molekyl |
|
|
|
Delokalisersde elektroner |
Elektroner som inte är lokaliserade till en bindning |
|
|
|
Fenylgrupp |
En bensenring som sitter som substitut (en atom eller atomgrupper som tar en väteatoms plats i en kolvätekedja) |
|
|
|
Haloalkan |
Kolförening med F (flour), Cl (klor), Br (brom) eller I (jod) bundna till kolatomer. Molekyler där en väteatom i en alkan är utbytt mot en halogen atom. |
|
|
|
Substitution |
Utbyte av en atom eller atomgrupp. |
|
|
|
Funktionell grupp |
Del av organisk molekyl som ger ämnet karaktäristiska egenskaper. |
|
|
|
Alkohol |
Kännetecknas av att de har en eller flera hydroxigrupper (-OH), de är alkoholens funktionella grupp. |
|
|
|
Hur namnges alkoholer? |
De har samma namn som alkaner -ol på slutet. Metan blir metanol osv. För alkoholer med tre kolatomer eller mer finns flera möjliga isomer och därför behövs olika namn. Kolkedjan numreras från det håll så att kolatomen som binder till (OH) får så lågt nummer som möjligt. OH- gruppens placering anges med en siffra framför. Eventuella alkylgruppers namn och placering anges i bokstavsordning först i namnet, tex: 2-metyl-1-popanol. Antalet hydroxigrupper andes di, tri, tetra osv framför ändelsen -ol. Ex: 1,2-etandiol. |
|
|
|
Hur framställs en eter? |
Genom sammanslagning av två alkoholmolekyler (lika eller olika) kan en etermolekyl bildas. Det är en slags kondensationsreaktion där vatten avspjälkas |
|
|
|
Kondensationsreaktion |
Två molekyler slås ihop och en liten molekyl spjälkas av. |
|
|
|
Varför har etrar lägre kokpunkt än alkoholer med motsvarande molekylmassa? |
Detta har med etrarnas och alkoholernas funktionsisomeri att göra. De har olika typer av bindningar i sina molekyler. I eter finns van der Waals-bindningar som är lättare att bryta än de vätebindningar som finns i alkoholmolekylerna. Därför krävs det inte lika mycket energi för att bryta de bindningarna och därför blir kokpunkten lägre. |
|
|
|
Funktionsisomeri |
Molekylerna har olika funktionella grupper. |
|
|
|
Fenol |
En förening som har en eller flera OH- grupper bundna till en aren. Deras egenskaper skiljer sig från alkoholens och därför är de en egen ämnesklass. (Hydroxigrupp till bensenring) |
|
|
|
Hyroxibensen |
Kallas fenol och är den enklaste av alla föreningar i ämnesgruppen fenol. Har molekylformel C6H5OH |
|
|
|
Oxidation |
Antalet elektronpar i bindningar mellan kolatomer och syreatomer ökar. Kolatomer oxideras när de får fler bindningar till syreatomer och reduceras när de binder fler väteatomer. |
|
|
|
Vad händer vid oxidation av en alkohol? |
Vid oxidation av en primär alkohol bildas vid försiktig oxidation aldehyd och vid kraftig oxidation en karboxylsyra. Vid oxidation av en sekundär alkohol bildas en keton och vid kraftig oxidation av en tertiär alkohol sönderdelas den. |
|
|
|
Aldehyd |
En molekyl med två väteatomer mindre än motsvarade alkohol. När aldehyd bildas från alkohol bortgår två väte och en dubbelbindning mellan kolatomen och syreatomen uppstår. |
|
|
|
Keton |
Två alkylgrupper bundna till en karbonylgrupp. Namnges genom att ändelsen -on läggs till den motsvarande alkanens namn. |
|
|
|
Vilken är den vanligaste ketonen? |
Propanon, med trivialnamnet aceton. Används som nagellacksborttagningsmedel och rengöringsmedel. Inom industrin är den ett vanligt lösningsmedel. |
|
|
|
Vilken är den vanligaste aldehyden? |
Metanal, med trivialnamnet formaldehyd. Den är allergiframkallande och klassas som giftig. Används för konservering och framställning av olika plaster och lim. |
|
|
|
Nämn några viktiga fettsyror (katboxylsyror) i levande organismer |
Palmitinsyra, stearinsyra, oljesyra, linolsyra och linolensyra. |
|
|
|
Karboxylsyra |
Bildas när man oxiderar en aldehyd (Etanol➡️etanal➡️etansyra). De är svaga syror och syrastyrkan avtar med ökande antal kolatomer i molekylerna. Har utpräglat starka och otrevliga lukter. |
|
|
|
Formeln för ättiksyra |
Det rationella namnet för ättiksyra är etansyra. Formeln är CH3COOH |
|
|
|
Formeln för myrsyra |
Det rationella namnet är metansyra. HCOOH |
|
|
|
Fettsyra |
Är karboxylsyra med minst fyra kolatomer i molekylerna. Kan delas in i tre grupper: mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. |
|
|
|
Mättad fettsyra |
Har bara enkelbindningar mellan kolatomerna i molekylerna. |
|
|
|
Enkelomättade fettsyror |
Har en kol-koldubbelbindning. |
|
|
|
Fleromättad fettsyra |
Har två eller fler kol-koldubbelbindningar. |
|
|
|
Vad är en flerprotonig karboxylsyra? Nämn ett exempel |
En organisk syra som innehåller två karboxylgrupper (och därför kan avge två protoner vis reaktion med en bas). Den enklaste är etandisyra (oxalsyra) och ingår i bland annat rabarber. Även citronsyra är ett exempel. |
|
|
|
Formel och namn för mjölksyra |
|
|
|
|
Formel och namn för pyrodruvsyra |
|
|
|
|
Formel och namn för alanin |
|
|
|
|
Asymmetriskt centrum |
En kolatom som binder fyra olika atomer eller atomgrupper |
|
|
|
Racemisk blandning |
Blandning med lika delar av två enantiomerer. Den racemiska blandningen har andra fysikaliska egenskaper än vad vardera enantiomeren har, tex smältpunkt. |
|
|
|
Enantiomerer |
Molekyler som är spegelbilder av varandra utan att vara identiska. |
|
|
|
Vilka föreningar kan förekomma i olika isomerer? |
Föreningar som har minst ett asymmetriskt centrum. |
|
|
|
Positionsisomeri |
De funktionella grupperna har olika position i kolkedjan. En form av strukturisomeri. |
|
|
|
Spegelisomeri |
Kallas också optisk isomeri. Grupperna har olika riktning kring ett asymmetriskt centrum i molekylen. En form av steroisomeri. |
|
|
|
Envärd alkohol |
Molekylen har en hydroxigrupp |
|
|
|
Tvåvärd alkohol |
Molekylen har två hydroxigrupper |
|
|
|
Trevärd alkohol |
Molekylen har tre hydroxigrupper |
|
|
|
Primär alkohol |
Kolatomen är bunden till högst en alkylgrupp |
|
|
|
Sekundär alkohol |
Kolatomen är bunden till två alkylgrupper |
|
|
|
Tertiär alkohol |
Kolatomen är bunden till tre alkylgrupper |
|
