Tenta

Front 1

Transparens i kunskapskraven

Back 1

Eleven vet vilka resultat och krav som ställs på en uppgift och det är formulerat på ett begripligt sätt. Eleven ska förstå kunskapskraven så den vet vad den ska lära sig.

Front 2

Validitet i bedömning

Back 2

Man bedömer det man avser att bedöma. Bedömningarna kan bli för smala, och lägger för mycket fokus på en smal fråga. Eleven får då inte visa sin kunskapsbredd. T.ex. I nationella proven skriver de ut att "vi testar dessa kunskapskrav, inte hela ämnet" det är valid.

Front 3

Värdeord i kunskapskraven

Back 3

Kvaliteten i elevers kunnande beskrivs i kunskapskraven med värdeord. T.ex. Enkla, utvecklade, utförligt och nyanserat -> kvaliteten i redovisningar, beskrivningar och motiveringar. Anger graden på komplexitet, inte att saker är enkla att göra. Om läraren inte sätter ribban högt när hen formar utbildningen finns det ingen chans för eleverna att nå ett högre betyg. I och med att alla tolkar dessa värdeord olika kan rättvisan i bedömningen ifrågasättas

Front 4

Summativ bedömning/Bedömning av lärande

Back 4

En bedömning som summerar ihop något, en sammanfattande bedömning kan t.ex. vara ett betyg. Formaliserande och sammanfattande, inte framåtsyftande. Ger en uppfattning av vart eleven ligger. Endast resultatet och inte processen. "just nu bedömer jag att elevens kunskapsnivå är just här"

Front 5

självbedömning

Back 5

Eleverna får bedöma sina egna arbeten utifrån kunskapskrav och matriser. Får en god uppfattning som elev vilka svaga respektive starka sidor man har och vad som behöver förbättras. För att kunna göra en självbedömning måste man förstå transparensen i kunskapskraven, för att visa att man förstår dem.

Front 6

Styrdokument/styrkedjan

Back 6

Skollag-Riksdag

Skolförordning

Läroplan-regering

Kursplan-Skolverket

statliga styrmedel för skolan, lärare måste förhålla sig till dessa. Kursplanen skrivs att skolverket men bestäms av regeringen.

Front 7

Realibilitet

Back 7

Validitet förutsätter realibilitet, de procedurer och instrument som används ska tillföra en tillförlitlighet. reslutaten ska gå att lita på. mätningen av resultat är syftet, men man undersöker inte vad resultaten beror på och vilka faktorer som kan ligga bakom resultaten hos eleven. Elever kan lita på att lärare vet vad hen lär ut, kunskapskraven är transparenta och valida. En bedömning kan uppvisa en hög grad mätsäkerhet utan att vara valid. Mätinstrumentet är tillförligtligt. En bedömning kan vara reliabel utan att vara valid.

Front 8

Praktikalitet

Back 8

En slags genomförbarhet i bedömningen. En rimlighet i sin aktuella kontext. Förutsättningar som ekonomi, resurser och tidåtgång. En viktig funktion att ha med sig i sin planering och bedömning.

Front 9

Norm och kritierierelaterade prov

Back 9

Kriterierelaterade är de nationella proven. normrelaterade prov är de gamla standardtesterna och centralproven. man var ute efter en normalförändringskurva. Kriterierelaterade prov ger en normalfördelningskurva, även om det inte är tanken. Bestämmer efter förbestämda kriterier.

Front 10

Nationell kunskapsmätning

Back 10

En slags kontroll att skolorna gör det de ska, att de uppfyller kunskapsmålen som står i läroplanen. att de sker på lokal nivå enhetligt genom hela landet. Kunskapsmätningarna utgår efter vad eleverna har presterat.

Front 11

kamratbedömning

Back 11

när eleverna bedömer andra elevers arbeten. en form av formativ bedömning. Får öva på att ge och ta kritik. ska vara motiverande.

Front 12

internationell kunskapsmätning

Back 12

mäter kunskap i olika delar av världen. främst resultat och sammanställer i en rankinglista utifrån elevernas kunskaper.

Front 13

konstruktiv länkning

Back 13

ett systematiskt sätt att utforma undervisning och läraraktiviteter som får elever att uppnå läromålen. Koppla syfte till det centrala innehållet osv. Inget är taget ur kontext utan allt har ett syfte.

Front 14

Likvärdig bedömning

Back 14

Läraren ska ha god förmåga att bedöma elevers kunskaper. Ställer höga krav på lika möjligheter för och av lärande

Front 15

Betygsskala och kunskapsnivåer

Back 15

betygskalan mäter elevens kunskapsnivå. representerar verkligen betyget elevens kunskap? lärare kan ta in andra faktorer i sin bedömning trots att de inte får.

Front 16

Elevens kontextuella förutsättningar vid bedömning

Back 16

olika faktorer som påverkar lärarens bedömningspraktik. elevens egna förutsättningar och klassrummets miljö. En elev som har det dåligt hemma eller lågutbildade föräldrar kan prestera sämre. Elevernas prestation och förhållningssätt spelar roll i lärarens betygssättande trots att de inte får det. dessa faktorer spelar roll för elevernas chans att lyckas.

Front 17

Formativ bedömning/bedömning för lärande

Back 17

En slags bedömning, syftet med bedömningen är att den är formativ. Kontinuerlig återkoppling, styrkor och svagheter hos eleverna. Hur ligger eleven till? Återkopplingen och motiverande och framåtsträvande.

Front 18

Holistisk bedömning

Back 18

Pedagogen utgår från ett helhetsuttryck, fokuserar inte på en process. Lägger samman holistisk och analytisk bedömning, delar bildar en helhet. Fokus ligger på hela processen. man vet vad man letar efter och gör en helhetsbedömning efteråt

Front 19

Interbedömarrealibilitet/bedömaröverrensstämmelse

Back 19

Öppna och komplexa uppgifter anses vara svåra att uppnå interbedömarrealibilitet. Eftersom dessa ger utrymme för tolkning hos bedömaren. Samstämmighet mellan bedömare.

Front 20

Analytiskt bedömning

Back 20

Elevens prestationer ska förhålla sig till betygskriterierna, har en helhet som bryts ner bit för bit

Front 21

Autentiska provuppgifter

Back 21

kan liknas vid arbetsuppgifter. konkreta ämnen och inte bara teori. Kan vara ett grupparbete om en skoltidning, måste veta hur en tidning fungerar. hittar provuppgifter som inte är traditionella. Verklighetsnära uppgifter. eleverna får något konkret att tänka på. t.ex. med en skoltidning bildas en ökad förståelse för samhället

Front 22

Bedömningsstöd

Back 22

kopplat till de nationella proven som har bedömningsanvisningar som ges ut av skolverket. ska stödja en rättvis och likvärdig bedömning. Ökad måluppfyllelse hos eleverna

Front 23

betygens explicita funktioner

Back 23

Ska synliggöra för eleverna vart deras betyg kommer att landa. information till elever och vårdnadshavare, den andra är urvalsfunktioner

Front 24

Betygens implicita funktioner

Back 24

Visar på olika sorters kommunikation, olika agerande och beteenden mot varandra. En sak som inte ska bedömas men kan komma in i en bedömning ändå. inte synliggjorda för eleverna eller vårdnashavare, de är inte medvetna om vad som bedöms. hotar likvärdigheten.