Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
122 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Pistis; Pisteis |
Övertygelsemedel, övertalningsmedel Utgår från enthymem eller paradigm |
|
|
Krisis |
Bedömning Enligt Aristoteles retorikens mål |
|
|
Enthymem |
(Resonemang; tankegånga) Retorisk syllogism 1. Kan utgå från osäkra premisser 2. Har ibland implicita, outtalade premisser 3. Utgår från princip |
|
|
Paradigm |
Det speciellt talande exemplet (New York för storstad) Utgör utgångspunkt för argument |
|
|
Doxa |
Det allmängiltiga Det som är allmänt accepterat av de bästa eller klokaste/ av allmänheten |
|
|
Pisteis Entechnos |
Det som hör till konsten; de retoriska övertygelsemedlen. Ethos Pathos Logos |
|
|
De (romerska) retoriska plikterna |
Behaga (delectare) Undervisa (docere) Beröra (movere) |
|
|
Rhetorices Partes; Partesmodellen |
Inventio Dispositio Elocutio Actio Memoria |
|
|
Stasisläran/ Statusläran |
Verktyg/topik för inventio; vad består oenigheten i? Conjecturalis Definitionis Qualitatis Translationis |
|
|
Pithanos; Peithos |
Övertygande; att övertyga |
|
|
Memoria |
Konsten att lära utantill |
|
|
Kairos |
Den rätta situationen |
|
|
Decorum |
Förmågan att anpassa sig till sin situation |
|
|
To Dynaton |
Det möjliga |
|
|
Persuasio |
Latin för pithanos |
|
|
Retorikens genrer |
Genus Judiciale Genus Deliberativum Genus Demonstrativum |
|
|
Inventio |
Kartläggning Arbetet att utforska sitt ämne, samla fakta och argument |
|
|
Dispositio |
Ordnandet av argument |
|
|
Elocutio |
Konsten att välja sina ord |
|
|
Actio |
Konsten att planera sitt framförande |
|
|
Genus Judiciale |
Rättsliga tal; tal som rör det förflutna |
|
|
Genus Deliberativum |
Politiska tal; tal som rör framtiden; tal som uppmanar till handling |
|
|
Genus Demonstrativum |
Hyllande eller smädande tal; tal som rör nutiden; festtal |
|
|
Status Conjecturalis |
Oenighet rörande fakta |
|
|
Status Definitionis/Finitionis |
Oenighet rörande definition |
|
|
Status Qualitatis |
Oenighet rörande sakens ytterligare kvaliteter |
|
|
Status Translationis |
Oenighet rörande yttre omständigheter |
|
|
Deduktivt Argument |
Argument baserat på vedertagen princip (endoxa) |
|
|
Induktivt Argument |
Argument baserat på observation |
|
|
Analytisk Syllogism |
Induktiv Syllogism; baserad på vetenskapligt sanna premisser |
|
|
Dialektisk Syllogism |
Deduktiv syllogism; baserad på premisser som hålls för sanna (endoxa) |
|
|
Endoxa |
Aristoteles -- det som allmänt hålls för att vara sant |
|
|
Universella Jakande Satser |
Alla A är B |
|
|
Universella Nekande Satser |
Inga A är B |
|
|
Partikulära Jakande Satser |
Vissa A är B |
|
|
Partikulära Nekande Saster |
Vissa A är icke-B |
|
|
Terpsis |
Förmågan att utforma tal som skapar estetisk njutning (enligt vissa Sofister viktig del retorikens mål) |
|
|
Mål för Retoriken |
Pistis Krisis Terpsis Det Sublima |
|
|
Logon Techne |
Sofisternas Disciplin; den kunskap eller konst som krävs för att vara en lärd man. Innefattar: Logik Retorik Argumentationsteori Ontologi Epistemologi |
|
|
Fallax; Fallasi |
Felslut; ogiltiga argumentationssätt |
|
|
Materiell Fallasi |
Premisser otillräckliga för slutsats |
|
|
Formell Fallasi |
Logiska felslut |
|
|
Verbal Fallasi |
Felslut baserade i oklart språk |
|
|
Argumentum ad Verucandium |
Materiell Fallasi; falskt auktoritetsargument |
|
|
Argumentum ad Populum |
Materiell Fallasi; hänvisning till folket (allmän åsikt)
|
|
|
Argumentum ad Baculum |
Materiell Fallasi; hotelseargument |
|
|
Argumentum ad Ignorantium |
Materiell Fallasi; appell till okunskap |
|
|
Argumentum ad Miscordiam |
Materiell Fallasi; sympatiargument |
|
|
Argumentum ad Hominem |
Materiell Fallasi; personangrepp |
|
|
Post hoc ergo propter hoc |
Materiell Fallasi; falsk kausalitet |
|
|
Argumentum ad Consequentium |
Materiell Fallasi; det sluttande planet |
|
|
Falskt dikotomi |
Materiell Fallasi |
|
|
Secundum Quid |
Materiell Fallasi; förhastad generalisation |
|
|
Falsk analogi, Cirkelargument, fågelskrämma |
Materiella Fallasier |
|
|
Ekvivation |
Verbal Fallasi |
|
|
Amfiboli |
Verbal Fallasi; grammatisk otydlighet i sats leder till felaktig, eller flertal möjliga, slutsatser |
|
|
Topik (topoi; topos) |
Tankeplats; mentalt sökställe |
|
|
Loci Communes |
Klass av topiker; färdiggjorda argument, formuleringar, och klyschor |
|
|
De sju frågorna |
Topiker för att beskriva mänskliga handlingar: Vem? Vad? Var? När? Hur? Varför? Med hjälp av vad? |
|
|
Zetamata; Status Legales |
Fyra frågor som kan riktas mot lagtexten: 1. Luckor i lagen 2. Mångtydligheter i lagtexten 3. Lagens anda och bokstav 4. Motstridiga lagar |
|
|
Allmäna Topiker |
Topiker icke kopplade till specifikt ämne |
|
|
Speciella Topiker |
Topiker kopplat till specifikt ämne |
|
|
Topiker för Deliberativum |
Det nyttiga och onyttiga Det goda och onda |
|
|
Topiker för Demonstrativum |
Det dygdiga och lastbara |
|
|
Topiker för Pathos |
Essens: känslans beståndsdelar Subjekt: de som är eller skall göras mottagliga för känslan Stimuli: det som utlöser känslan |
|
|
Topiker för Ethos |
Arete: Dygd Fronesis: Förnuft Eunoia: den goda viljan |
|
|
Allmäna Topiker |
Definitionstopiker, jämförelsetopiker, kausalitetstopiker, motsatstopiker |
|
|
Definitionstopiker |
Genus (klass, art, sort) Karaktäristiska egenskaper Beståndsdelar Tillfälliga egenskaper Etymologi |
|
|
Jämförelsetopiker |
Likhet (analogi) Skillnad Gradskillnader |
|
|
Kausalitetstopiker |
Orsaker Ändamål Konsekvenser Tecken Sammanhang (kontext) Förflutna och framtida fakta |
|
|
Motsatstopiker |
Motsats Motsägelse Motbevis |
|
|
Quintilianus Disposition |
Exordium: inledning Narratio: bakgrundsteckning Argumentatio: argumentation; bevisning Refutatio: vederläggning av motargument Peroratio: Avslutning |
|
|
Exordium |
Inledning; del av Dispositio Bör: väcka intresse, välvilja, läraktighet |
|
|
Narratio |
Bakgrundsteckning; del av Dispositio Berättande som utgår från för publiken gemensam doxa |
|
|
Ordning för Argumentatio |
1. Näst starkaste argumentet 2. Svagast argumentet 3. Starkaste argumentet |
|
|
Ordning för Refutatio |
1. Näst svagaste argumentet 2. Starkaste argumentet 3. Svagaste argumentet |
|
|
Troper |
Verktyg för Elocutio; användandet av ord i annan mening än deras bokstavsbetydelse |
|
|
Metafor |
Trop baserad på likhet (du är en gris) |
|
|
Metonymi |
Trop baserad på närhet (Sverige protesterar) |
|
|
Synekdoke |
Trop baserad på kvantitet; delen betecknar helheten eller helheten delen (Svenskarna -- vissa svenskar -- protesterar, Stefan Lövfen -- den svenska regeringen -- protesterar) |
|
|
Ironi |
Trop; att säga det motsatta till vad man menar |
|
|
Liknelse; Simile |
Metafor som innehåller jämförelseord (du är som en gris) |
|
|
Katakres |
Sammanblandning av två, egentligen oförenliga, troper |
|
|
Perifras |
Trop; egenskap eller definition ersätter egennamn (Staden som aldrig sover -- New York) |
|
|
Pars Pro Toro |
Trop; del betecknar helhet |
|
|
Totum Pro Parte |
Helhet betecknar del |
|
|
Litotes |
Trop; underdrift |
|
|
Hyperbol |
Trop; överdrift |
|
|
Zeugma |
Trop; ordlek baserad i ett ords dubbeltydlighet |
|
|
Erotema; Interrogatio |
Trop; retorisk fråga |
|
|
Paradox |
Trop; uttalande som verkar självmotsägande, men uttrycker djupare sanning (vi måste dö för att kunna leva) |
|
|
Paralips |
Trop; form av ironi; att konstatera att man inte skall säga något för att på så vis säga det |
|
|
Prosopeia |
Trop; något stumt eller frånvarande ges liv eller röst |
|
|
Apostrof |
Trop; talaren låtsas vända sig till någon eller något närvarande/ frånvarande |
|
|
Exclamatio |
Trop; plötsligt utrop |
|
|
Antonomasi |
Trop; personnamn används för att representera egenskap (Hayao Miyazaki -- skicklig animatör) |
|
|
Interruptio; Aposiopes; Debutatio |
Trop; konstfull tvekan eller tillfälligt avbrott |
|
|
Paronomasi |
Trop; ordlek |
|
|
Figurer |
Konstfull uppställning av språk |
|
|
Parallelism |
Figure; upprepningar i alla former |
|
|
Assonans |
Figur; fonetisk upprepning i alla former |
|
|
Alliteration |
Figur; fonetisk upprepning i början av ord |
|
|
Rim |
Figur; fonetisk upprepning på slutet av ord eller rad |
|
|
Elision |
Figur; uteslutning av ljud eller bokstav från ord |
|
|
Ploke |
Figur; upprepning av ord |
|
|
Anafor |
Figur; upprepning av ett eller flera ord i början av sats |
|
|
Epifor |
Figur; upprepning av ord på slutet av på varandra följande meningar eller satser |
|
|
Anadiplos |
Figur; upprepning av sista ordet i en mening som första ord i följande mening |
|
|
Epanaleps |
Figur; upprepning av ord från början av sats på slutet av nästa eller samma sats |
|
|
Polysyndes |
Figur; fler konjuktioner än nödvändigt (och x och y och z) |
|
|
Ellips |
Figur; minst ett ord uteslutet eller underförstått |
|
|
Asyndes |
Figur; satsradning utan konjunktion |
|
|
Isocolon |
Figur; upprepning av grammatiskt mönster i flera satser eller meningar |
|
|
Pleonasm |
Figur; repetition genom synonym (kallt och kyligt) |
|
|
Parafras |
Figur; repition med andra ord |
|
|
Antites |
Figur; motsatta begrepp eller termer använda i anslutning till varandra |
|
|
Oxymoron |
Figur; sammansättning av ord med motsatt betydelse (dumklok) |
|
|
Kiasm |
Figur; andra hälften av en sats upprepar den första i omvänd ordning (opp å ner, ner å opp) |
|
|
Pisteis Atechnoi |
Icke-retoriska övertygningsmedel: Lagar Vittnesmål Kontrakt Eder Tortyr Fysisk bevisning Statistik och andra mätningsmetoder |
|
|
Retorik som Heuristik |
Praktisk Retorik; retorik som konstform |
|
|
Retorik som Hermeneutik |
Kritisk Retorik; retorik som analysverktyg |
|
|
De Fem Predikablerna |
Porfyri; beskriver relation mellan subjekt och predikat: Genus (släkte) Species (art) Differentia (skillnad) Proprium (egenskap) Accidens (icke-nödvändig egenskap) |
