Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
7 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Exempel på viktiga krav som ställs på en fog |
- Hållfastighetskrav - Temperaturkänslighet - Storlek och geometri - Krav på demonterbarhet - Möjlighet till automatisering - Miljömässiga krav |
|
|
Indelning av sammanfogningstyper (3 grupper) |
Smältbaserade principer: Smältning och lödning. Värmer delar av arbetsstycket så det övergår i smält tillstånd och sammanfogar sedan (ev. tillförs ytterligare material).
Mekaniska förbandsprinciper: Kallforma ett plåtmaterial, t.ex. genom att tillföra en nit.
Adhesiva metoder: Att vid rumstemperatur sammanfoga ytor med hjälp av flytande tillsatsämnen. Tillsatsämnet stelnar genom torkning, avsvalning eller kemisk reaktion. |
|
|
Skillnaden mellan svetsning, svetslödning och lödning samt användningsområde |
Svetsning smälter arbetsmaterial, lödning endast tillsatsmaterialet.
Svetslödning smälter in tillsatsmaterial i arbetsstyckets kanter och sänker på det viset ämnets smältpunkt.
Användningsområden: Svetsning: sammanfoga eller kapa. Svetslödning: svetsning och lagning av svårsvetsat gjutgods. Lödning: sammanfogning. |
|
|
Vad skiljer limning åt från lödning |
Limning skiljer sig från lödning främst genom att tillsatsmaterialet (lodet) är en plast istället för en metall. |
|
|
Vad som skiljer i fogutformningen mellan svetsning och lödning |
Lödfogarna verkar vara något tunnare och därmed mindre hållbara än svetsfogarna. |
|
|
Den grundläggande skillnaden mellan mjuklödning och hårdlödning |
Lodets smälttemperatur.
Lödning med lod med en smälttemperatur lägre än 450 C benämns som mjuklödning och smälttemperaturer högre än 450 C benämns som hårdlödning. |
|
|
Begreppet svetsbarhet samt varför är kolekvivalenten en så pass god indikator på ett ståls svetsbarhet |
Materialets lämplighet för svetsning. Egenskaper i svetsen och dess närhet ska vara detsamma som i resten av materialet.
Sprickbildning och formförändring ska inte förekomma.
Kolekvivalenten används som mått eftersom svetsbarheten i regel minskar med ökad kolhalt. |
