Cell 7. Salivkörtlar + Sekretion

Front 1

Salivkörtlar - cellulär biologi

Salivkörtelns uppbyggnad består av (4st olika områden)

Back 1

Acinus : Kärteländstycker där primärsaliven bildas.

Fogstycke (intercalated duct): cell-cell förbindelse som förhindrar läckage, inga mitokondrier, få organeller, kubiska celler, centrerad kärna, väldigt smal gång.

Spottgång (striaied duct): strieringar mot basalmembranet pga mkt mitokondrier, motverkar läckage via tight junctions, perifer kärna. Engagerade i jontransport som är viktig för saliv sammansättningen.

Utförsgång/excretoryduct: där saliven går ut.

Front 2

Körteländstycket/acinus

Back 2

Kan antingen vara seröst eller muköst, det är här som primärsaliven produceras.

Vad finns för något vid körteländstycket/acinus, deras uppbyggnad, 5st

Front 3

Primärsaliv

Back 3

(isoton saliv där H2O kommer från blodet passivt mha en Na+-gradient som pumpas in)

Front 4

Intercalated duct/fogstyckena vad är det och deras uppbyggnad

Back 4

Är en gång mellan ändstycke & spottgångar, är inte så aktiv i modifieringen av saliv utan är mer en transport. Här finns kubiskt epitel m. mycket tight junctions.

Front 5

Varför är spottgångarna/straited ducts strierade

Back 5

Har strieringar med många mitokondrier för att orka pumpa ut joner.

Front 6

Spottgångar/striated ducts utseende

Back 6

Har cylindriskt epitel med många mitokondrier. Har tight junctions som förhindrar att vattnet inte ska rinna tillbaka då saliven är hypoton- Runda, små, perifera cellkärnor mot lumen.

Front 7

Hur sker sekretion av primärsaliv i acinus/körteländstyckena (Ca2+, na/K-pumpen)

Back 7

Ca2+ :
fungerar som reglerare och påverkar aquaporiner att släppa ut H20 till acinus, och så påverkar dom K+ att läcka ut och Cl-/bikarbonat att lämna cellen och läcka ut i acinus.

Na/K-pumpen:
Driver hela systemet genom att byta ut Na? och ta in K+
Na+ och H2O kan även läcka igenom tight junctions till acinus lumen.

Front 8

Vad sker i spottgångarna

Back 8

Här ändras primärsalivens sammansättning.Na/K-pumpen ser till så att NaCl tas tillbaka från acinus lumen till blodet/cellerna och det byts ut mot kalium och bikarbonat(HCO3-)

Det blir alltså hypo-osmolärt (hypotont, för lite salt)

Front 9

Myoepitaliaceller

Back 9

Fungerar som muskelceller och kontraherar och klämmer åt acinus och intercalatedduct så att sekretet kan transporteras

Front 10

Vart sker en aktiv modifiering av primärsaliven

Back 10

I spottgångarna/striated ducts
(och intercalated duct/fogstyckena, stämmer detta?)

Front 11

Serösa körtlars uppbyggnad och saliv

Back 11

Uppbyggnad: rund stor kärna centralt, massor med vesiklar med tunnflytande proteinrikt sekret påväg till apex.

Front 12

var sker modifieringen av saliv

Back 12

I intercalated ducts men framför allt i spottgångarna sker det en aktiv modifiering av primärsaliven.

Front 13

Mukösa körtlar, uppbyggnad och saliv

Back 13

tillplattad kärna mot basen av cellen. Stor golgi eftersom proteinerna blir rikligt glykoliserade till kolhydratrikt sekret som ger bra smörjning.

Front 14

exempel på mukösa och serösa körtlar

Back 14

Serösa- submandibularis och parotis är till största delen serös.
Mukösa - sublingualis är till största delen mukös

Front 15

Myoepiteliala celler

Back 15

Ligger runt körteländstycken/acinus och gångsystemet och har kontraktil förmåga pg av aktin coh myosin, så de kan kontrollera sekretionen.

De är kontraktila och innehåller myosin och aktin som klämmer åt ändstyckena så att saliv pressas ut i utförsgångar, dvs reglerar uttömningen av saliv.

Front 16

Salivens sammansättning

Back 16

Vatten ca 98%
joner (t.ex Na, K, HCO3)
sekret av olika viskositet
lipider
kolhydrater
avstötta ytepitelceller
proteiner
sialinsyra
muciner
sekretoriskt IgA
enzymer som bl.a fungerar antibakteriellt

Front 17

merokrin sekretion

Back 17

Frisättning utan förlust av cellmaterial via exocytos

Front 18

Parotis

Back 18

x största körteln
x i huvudsak serös
x fogstyckena är långa och förgrenade
x spottgångar finns i måttligt antal
x antalet fettceller i bindväven ökar med åldern
x parotis aktiveras stundtals

Front 19

Submandibularis

Back 19

x mest serös med mukösa inslag
x många striated ducts
x den högsta salivproduktionen sker här (60%)
x Kraftig bindvävskapsel
x fogstyckena är kortare jämfört med parotis och sällan förgrenade
x spottgångarna längre

Front 20

Sublingualis

Back 20

x nästan bara mukösa körtlar (lite serös)
x inte så många striated ducts
x man ser många halvmånar vid preparat
x minsta körteln med minst volym
x tunnare bindvävskapsel
x korta fogstycken och korta spottgångar
x 5% av alla vätskesekretion.

Front 21

Sammansatta körtlar

Back 21

Alla 3 körtlar är sammansatta körtlar av tubulualveolär typ. Sammansatta innebär att har balndade körteländstycken/acinus men sen är det är förgrenade utförsgångar.

Front 22

seromukösa

Back 22

mukös och serös körtel.

Front 23

serösa acinus/körteländstycken histologi

Back 23

stora runda centrala kärnor, massa små vesiklar med proteinrikt sekret.

Front 24

Mukösa acinus/körteländstycken

Back 24

Platta och perifera kärnor, halvmånar kan uppstå.
Har ett välutvecklat golgi som krävs för alla glyokolisering av protein för att bilda det kolhydratrika sekretet.

Front 25

Adenylatcyklas

Back 25

Finns i cellmembranet och är ett enzym som omvandlar ATP till cAMP. Aktiveras av g-proteinets alfa del

Front 26

proteinkinas A

Back 26

Är ett enzym som deltar i en intracellulär signaleringskedja, genom att katalysera fosforylering av ett ett protein som leder till exocytos av ett visst ämne, aktiveras av cAMP.

Front 27

Proteinkinas C

Back 27

protein som deltar i en intracellulär signaleringskedja och aktiveras av bl.a calciumjoner.

Front 28

Vad innehåller saliv förutom körtelcellernas produkter och vart kommer det ifrån?

Back 28

Leptin - från vita fettceller/adipocyter
Könshormon och steroider- från blodkärl
IgA - från plasmaceller
lysozym - från serous demilunes utanför acinus på mukösa körteländstycken

Front 29

Vad kan mycket leptin i saliven bero på?

Back 29

Nyproducering av epitelceller, kan bero på tumör eller pg av en skada.

Front 30

Vad gör lysozym

Back 30

bryter ner cellväggen hos grampositiva bakterier

Front 31

Vad är skillnaden på den sympatiska och parasympatiska innerveringen till salivkörtlarna i fråga om utsöndringen

Back 31

Sympatiska: ger bara en kort tids ökad salivutsöndring. Större mängd proteiner.

Parasympatikus:
ger en ökad sekretion undre längre tid, den viktiga
innerveringen. Mer vattnig salivsekretion. Behöver starkare signaler än sympatiska för att få ut lika mycket protein.

Front 32

Skillnad på signaleringsvägen från sympatikus och parasympatikusnerven till spottkörtlarna

Back 32

Parasympatikus - Påverkar acetylkolin/ACh (muskarina) på salivkörteln som i sin tur påverkar IP3 systemet vilket leder till calciumfrisättning -> exocytos av amylas och ökning av vätskesekretion (långsam och långvarig)

Sympatikus - får noradrenalin att utsöndras och detta påverkar beta receptorer på salivkörteln som i sin tur påverkar ett g-protein som påverkar adenylatcyclas som ökar cAMP och exocytos av amylas sker
(snabb och kortvarig)

Front 33

Salivens viktigaste funktioner, 6st

Back 33

x smörjning av slemhinnorna
x lagring av mineral
x buffert (bikarbonat)
x försvar - IgA, mm
x matsmälning - amylas och lipas
x smak

Front 34

vilken storlek på körtlarna står för spontan/stimulerad sekretion

Back 34

spontan - små körtlar
stimulerad - stora körtlar

Front 35

Vad sköter regleringen av salivsekretion

Back 35

Sköts av salivkärnor i hjärnstammen

Front 36

Parasympaticus och sympatikus innervering (ganglion post osv)

Back 36

Parasympaticus: Preganglionära neuron från salivkärnorna, sen postganglionära från ganglion submandibulare och ganglion oticum

Sympatikus: De preganglionära neuronens cellkroppar är i thoraka delen av ryggmärgen och omkoplas i sympatiska gränssträngen. Postganglionära axoner löper längst med blodkärlen till körtlarna så att de kan innervera både blodkärl och körtlar

Front 37

Vilka slags körtlar innerverar parasympaticus och sympatikus

Back 37

Parasympatocus:
Innerverar både stora och små salivkörtlars parenkym (acinus, gångceller samt myoepiteliala celler)

sympatikus innerverar:
Sympatikus innerverar främst stora körtlar och liten innervation på små körtlar. Sympatikus har främst innervation på blodkärlen men även parasympatikus har lite innervation

Front 38

Vad frisätter sympatikus och parasympatikus vid de postganglionära nervändssluten

Back 38

Sympatikus: frisätter noradrenalin till receptorerna alfa 1 och beta 1

Parasympatikus: frisätter acetylkolin till muskarina receptorer 1 och 3.
Från kolinerga (acetylkolin) nervändsslut kan det dessutom frisättas co-transmittorer (t.ex VIP-vasointestinal substans, SP-substans p) som kan samverka och förstärka effekten av acetylkolin

Front 39

Atropin

Back 39

Muskarin receptorantagonist

Front 40

Vad kan man få reda på genom att blocka parasympatikus med atropin

Back 40

Att det parasympatikusutlösta salivflöder från parotiskörteln inte enbart beror på aktiveringen av muskarina receptorer kan man visa genom att blockera dessa med atropin (muskarin receptorantagonist)

Det går att inhibera acetylkolinet och fortafarande ha kvarstående sekretion som förmedlas av VIP, detta kallas NANC (noradrenergic-noncholinergic transmission)

Front 41

Hur ändras sammansättningen av saliv mellan serös och mukös, och vad kan öka sekretionen

Back 41

Ändras beroende på situationen.

t.ex kan citron aktivera parotiskörteln och ge ett mera vattnigt sekret, väldoftande mat ger sekretion från submandibulare och även kräkning ökar sekretionen

Front 42

Autonoma nervsysstemets betydelse för långsiktig reglering av körtelfunktionen (körtelatrofi)

Back 42

Parasympatikus är viktigt för salivköörtlarnas bibehållande av storlek och funktion, den håller körteln vid liv så att den ej atrofierar/krymper.

t.ex parotis skulle krympa utan stimulering från den parasympatiska nerven

Front 43

Sekretionstyp för parotis, submandibularis, sublingualis och små körtlar

Back 43

parotis - serös
submandibularis - sero-mukös
sublingualis - mucks
små körtlar - mukösa

Front 44

Salivreflexen

Back 44

Salivreflexen Uppstår då receptorer påverkas av smaker/lukter och tuggning. Sträckningar i periodontal ligamentens mekanoreceptorer och belastningar på den gingivala mukosan ger oss en tuggutlöst sekretionsreflex.

Signalerna går upp i salivkärnorna i hjärnstammen, nucleus tractus solitarius.

Front 45

Kunna beskriva hur sympatikus och parasympatikus samverkar för att styra mängd och samansättning av saliven., ej gjord

Back 45

jshs

Front 46

Kunna betydelse av autonoma nervsystemet för långsiktig reglering av körtelfunktionen (körtelatrofi

Back 46

Parasympatikus är viktig för salivkörtalarnas bibehållande av storlek och funktion, den håller körteln vid liv så att den inte atrofierar/krymper.

T.ex parotiskörteln skulle krympa utan stimulering från den parasympatiska nerven. Det skulle även bli en förändring i dess salivsekretion.

Front 47

Hur kan olika typer av läkemedel påverka salivsekretionen 3st

Back 47

1. Inverkan på centralnervös reglering. - hypnotiken/sedativa, opoider (smärtstillande)

2. Inverkan på spottkörtelceller - läkemedel som blockerar receptorer och antigen ger en minskad sympatikusaktivitet vilket kan leda till minskad proteinsammansättning t.ex pg av b-blockare eller minskad parasympatikusaktivitete vilket ger minskad salivvolym pg av antideppresiva, antikolinergika eller antihistaminer

3. Inverkan på kroppens H20-balans eller elektrolyt/H20-transport i spottkörtelceller: t.ex diuretika (urindrivande läkemedel som blockerar Cl- transporten --> ingen Cl- jon i acinus = ingen Na+ in via osmos i tight junction.

Front 48

Hur kan man farmakologiskt behandla muntorrhet för de som saknar körtelvävnad

Back 48

för de som inte har någon körtelvävnad kvar finns saliversättingsmedel sk. mukornimetika

receptfri mukornimetika - jordnötsolja, spray(proxident), gel (oral balance) dessa innehåller smörjande medel.

receptbelagda - tempore-beredningar

Front 49

Farmakologisk behandling av muntorrhet för de som har fungerande salivkörtlar

Back 49

För de som fortfarande har lite fungerande salivkörtlar kvar finns salivstimulerande medel.

recepfria: sugtablett, tuggumi, spray (proxiden)

receptbelagda: pilokarpin

Front 50

Pilokarpin

Back 50

receptbelagt salivstimulerande läkemedel.
Är ett parasympatomimetikum och muskarin agonist för patiender som har ss eller fått strålbehandling.