Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
12 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kunna redogöra för våra sinnen och deras uppgifter.
|
Känsla; Känslans uppgift är att kunna känna, det gör att tex blinda kan läsa med hjälp av fingrarna på punktskrift. Känslan kan känna tryck, värme, skyla, beröring. Den kan också varna oss för smärta.
Hörsel; Hörselns uppgift är att uppfatta ljud som så vi kan höra och kunna skilja på olika sorters ljud. Detta gör att vi kan kommunicera med omgivningen med hjälp av att höra, hjälper oss också att tala.
Syn; Synens uppgift är att uppfatta ljus och bilder vilket hjärnan skapad en bild av så vi ska kunna se. Hjälper oss at förstå vad som händer. synen använder vi när vi läser och tolkar meningar eller ord |
|
|
Kunna beskriva hur vår syn fungerar och hur ett öga är uppbyggt. |
Ljuset slätts in genom hornhinnan, främre ögonkammaren och pupillen, som egentligen är en öppning i regnbågshinnan.
Ljuset fortsätter sedan genom linsen, glaskroppen och träffar näthinnan som omvandlar ljuset till elektriska signaler.
Ljuset som släpps in genom pupillen, bryts i hornhinnan och framförallt i linsen. Ljuset passerar sedan genom glaskroppen och träffar näthinnan som är täckt av ljuskänsliga sinnesceller. Genom att ändra linsens form bryts ljuset olika mycket.
I näthinnan finns over 100 miljoner ljuskänsliga som kallas stavar och tappar. De reagerar omedelbart och skickar elektriska impulser genom synnerven till din hjärna, och du ser en bild. Mitt på näthinnan ligger ett område som kallas den gula fläcken. När du tittar på något, faller ljusbilden precis på den gula flacken.
I den gula fläcken finns särskilt många sinnesceller, fler en andra delar av näthinnan. Därför ser du skarpt rakt fram, medan föremål i ögonvrån är suddigare.
Synsinnescellerna registrerar bilden och skickar sedan signaler vidare genom synneryen till hjärnan.
Där synnerven går ut ur ögat finns inga sinnesceller. Det området kallas den blinda fläcken och ljus som faller på den blinda flacken kan du inte se
Hornhinna Hornhinnan är en genomskinlig hinna som sitter framför pupill och regnbågshinna. Den släpper in och bryter ljuset. Ögats "fönster
Pupill Pupillen är öppningen i regnbågshinnna som kontrollerar ljusflödet till näthinnan. Ögats "bländare".
Regnbågshinna (iris) Regnbågshinnan omger och bildar pupillen och ger ögat dess färg
Lins Linsen är en genomskinlig kropp som sitter bakom pupill och regnbågshinna. Den bryter ljuset på väg in i ögat samt anpassar brytkraften för seende på olika avstånd.
Glaskroppen Glaskroppen är en seg, geléöliknande vätska som fyller ögat och ger stadga.
Gula fläcken Gula fläcken är en liten grop i näthinna där du ser som skarpast. Den behövs för det centrala seendet vid till exempel läsning.
Synnervshuvudet Synnervshuvuet är synnervens utgång från näthinnan. Det är en blind fläck i synfältet eftersom området saknar synceller.
Synnerv Synnerven transporterar synintryck från näthinnan i form av nervimpulser till hjärnan.
Näthinna Närhinnan sitter längts bak i ögat på insidan av åderhinnan, mot glaskroppen. Den innehåller synceller (tappar och stavar) och omvandlar ljus till bilder. Ögats "film" |
|
|
Kunna beskriva hur vår hörsel fungerar och hur ett öra är uppbyggt. |
När vi hör leds ljudvågor in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Hörselbenen leder sedan in ljudvågorna i hörselsnäckan, till hörselns sinnesceller – hårcellerna. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Hörselnerven transporterar dessa ljudsignaler till hjärnan, som tolkar och ”talar om” för oss vad vi hör.
Genom hörselgången förs ljudet från ytterörat som sitter på öronmusslan in till mellanörat.
Trumhinnan utgör gränsen till mellanörat, som innehåller en kedja av hörselben som kallas hammaren, städet och stigbygeln. Dessa ben har till uppgift att förstärka ljudet och föra det vidare till innerörat. Benen kan även bidra till att dämpa starka ljud, så att hörseln skyddas.
När ljud når trumhinnan börjar den vibrera, vilket sätter hammaren i rörelse. Hammaren är ledad mot städet, som har kontakt med stigbygeln. Stigbygeln är i sin tur fäst vid ovala fönstret, en öppning mellan mellanörat och innerörat.
Hörselbenen finns i ett hålrum, som hänger ihop med svalget genom örontrumpeten. Detta gör det möjligt att utjämna trycket på trumhinnans båda sidor, till exempel när vi sväljer eller gäspar. Om vi har svårt att tryckutjämna, till exempel om vi är förkylda vid flygning, kan vi därför få ont i och lock för öronen.
När stigbygeln vid ovala fönstret kommer i svängning sätts vätskan i innerörat i rörelse. Ljudet fortplantas som en våg genom en vätskekanal – hörselorganet – som löper från basen till toppen på den så kallade snäckan. Denna vågrörelse böjer de små håren på örats sinnesceller (hårceller), vilket aktiverar cellerna så att de skickar en elektrisk nervimpuls till hörselcentrum i hjärnan. Det är först då, när impulsen når hjärnan, som vi uppfattar ljud.
|
|
|
Kunna beskriva hur smak och luktsinnet fungerar.
|
Inne i munhålan sitter tungan. På tungan så finns det sinnesceller som kallas smaklökar. Smaklökarna är dem som känner smaken. De flesta av dina tusentals smaklökar sitter på tungan. Men det sitter också några i gommen och på andra ställen i munhålan. Smaklökarna åldras fort och lever inte så länge upp till 10 dagar. Men dom ersätts alltid med nya.
Uppe i näshålan sitter luktorganet. Luktsinnescellerna ligger inbäddade i näshålans slemhinna, högt uppe i näshålan. Sinnes cellerna reagerar på och skickar signaler till hjärnan.
Vi har ca 100 miljoner luktceller. |
|
|
Kunna beskriva hur nervsystemet är uppbyggt. |
Nervsystemet kan delas in i två olika delar, det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet är nerverna ute i kroppen.
Det finns också viljestyrda och självständiga nervsystemet Det viljestyrda är tex rörelser eller andning. Det självständiga styr de inre organens funktioner.
En nerv är uppbyggd av flera nervbuntar. Varje nervbunt innehåller tusentals, ibland upp till en miljon, nervtrådar.
Dina nervceller består av en nervcellskropp, några korta nervtrådar som leder signaler in till nervcellskroppen, och en lång nervtråd som leder signaler ut från nervcellskroppen. De flesta nervtrådar är omslutna av fettrika och isolerande stödjeceller. |
|
|
Kunna beskriva hur en nervimpuls färdas genom kroppen |
Något som är typiskt för nervceller är att de kan bilda, ta emot och leda impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i nervcellerna. Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.
Kontaktpunkten mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell kallas synaps. När en impuls når synapsen släpper den iväg en kemisk signalsubstans som påverkar nästa cell. Om cellen då stimuleras uppstår en ny impuls som förs vidare till nästa nervcell. På så sätt kan en impuls färdas lång väg genom många nervceller innan den slutligen leder till något. Man kan till exempel känna att spiken som man trampat på är vass |
|
|
Kunna beskriva och ge exempel på hur reflexer fungerar. |
Sinnescellerna skickar en smärtsignal till ryggmärgen. Från ryggmärgen skickas en signal direkt till armens muskler, som drar undan armen. Samtidigt går signalen till hjärnan som blir medveten om att något har hänt. Detta händer om man utsätts för böjreflexen, om man tex bränner sin hand. Då drar man undan handen när signalerna händer. Det finns fler reflexer som blinkreflexen, nysreflexen, sväljreflexen |
|
|
Kunna redogöra för några av hjärnans olika delar. |
Storhjärnan har hand om viljestyrda rörelser, medvetna upplevelser och tankar. Uppdelad i 2 delar, höger och vänster. Höger: sjunga, teckna, se helheter, känna igen melodier, ansikten, sånger och har en bra rumsuppfattning. Vänster: tala, läsa, skriva, minnas ord och siffror, se detaljer, räkna.
Lillhjänan kontrollerar snabba och rytmiska rörelser.
Mellanhjärnan, hjärnstammen och förlängda märgen; sköter livsviktiga funktioner som törst hänger, andning och blodtryck.
Hjärnhinnan; Hjärnan är vårat viktigaste organ och skyddas av skallbenet, den omges av flera hjärnhinneinflammation och en speciell vätska som fungerar som stötdämpare och ger hjärnan ett extra skydd.
Hjärnbalken; nervcellerna i hjärnbarken som gör att vi kan tänka, minnas, och bli medvetna om allt vi ser och hör. Från hjärnbarken styrs också allt vi gör medveten som när vi pratar eller rör en kroppsdel.
|
|
|
Kunna redogöra för hur hjärnan är organiserad med olika centra. |
Läs ibooks
Men typ; Balanssinnet finns i Lillhjänan Sök på iboooooooooks;) |
|
|
Kunna förklara vad en hormon är. |
En hormon är ett ämne som tillverkas i en körtel, transporteras med blodet och påverkar cellerna i ett helt annat organ |
|
|
Kunna redogöra för vilka organ som tillverkar hormoner. |
Hypofysen finns strax bakom ögonen och information om kroppens tillstånd skickas till hjärnan som påverkar hypofysen att frigöra fler hormoner, tex sköldkörtelstimulerande hormon och tillväxt hormon.
Sköldkörtelhormon; styr ämnesomsättning, sitter under struphuvudet. Man kan känna sig varm, ha hög puls och gå ner i vikt trots att man äter normalt, då har man för mycket.
Stresshormoner; tillverkar adrenalin i binjurarna. Pulsen ökar, blodsockret stiger och hjärnan blir vaken.
Insulin; vänster nedanför magen ligger bukspottskörteln. När man äter stiger blodsockret och då frisätter insulin till blodet. Binds till muskel-, fett- och leverceller och öppnar dem så sockret i blodet kan komma in i cellerna.
Könshormon; testosteron är ett manligt könshormon, skäggväxt, struphuvud, muskler, skelett. Östrogen är ett kvinnligt könshormon, utvecklar bröst och mängde underhudsfett. Både östrogen och testosteron stimulerar spermier och ägg i äggstockarna och testiklarna.
Njurar; där syrehalten är lägre, reagerar njurar på genom att bilda hormonen EPO. stimulerar benmärgen att öka bildningen av röda blodkroppar -> lättare att klara syrebristen |
|
|
Kunna redogöra för vilka funktioner i din kropp som styrs av hormoner. |
Blodtrycket, sexualiteten, ämnesomsättningen, blodbildningen, tillväxt, matsmältning, vätskebalans, pubertetsutveckling, blodsockerhalt.
|
