Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
31 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Varför är det viktigt att veta riskfaktorerna?
|
För att kunna förebygga sjukdom och påverka sjukdomens förlopp.
|
|
|
Vad är modifierbara riskfaktorer resp. icke-modifierbara?
|
X Modifierbara
- Sådant man kan förändra tex omgivningsfaktorer och livsstil X Icke-modifierbara - Genetiska faktorer som står för försvaret mot bakterier eller orsakar vävnadsnedbrytning (och sjukdomar som diabetes väl?) |
|
|
vad är exempel på Lokala och systemiska faktorer
|
Lokala:
x mikroflora x plackretinerande faktorer x ogynnsam belastning Systemiska faktorer: x rökning x socioekonomi x nutrition x sjukdomar etc |
|
|
Vilka lokala faktorer kan betraktas som risker? 4st
|
X Mikroflora
- Frånvaro av specifika parodontitpatogener som P. Gingivalis och A. actinomycetemcomitans tyder på parodontal stabilitet. Däremot tyder inte närvaro nödvändigtvispå en ökad risk. X Plackretinerande faktorer X Ogynnsam belastning X Balansen mellan infektion och värdförsvar |
|
|
Vilka systemiska faktorer kan betraktas som risker? 9st
|
X Rökning
X Socioekonomi X Nutrition X Sjukdomar X Mediciner X Alkohol - Påverkar neutrofilfunktionen X Stress - Hypofys/hypotalama axeln --> högre koncentration av corticosteroider --> hyperglykemi X Fetma - Pga cytokiner från fettvävnaden X Genetik - Studier visar att 50% av parodontitkänsligheten är genetiskt kopplad. Rapporter finns om association mellan parodontit och vissa genpolymorfismer. Dock är inte alla punkter vetenskapligt bevisade än. |
|
|
Varför utgör rökning en risk? (Studier har visat) 5st
|
Olika studier visar på:
x Patologiska tandköttsfickor - Djupare och fler patologiska tandköttsfickor x Ökad fästeförlust - Ökad fästeförlust (CAL) inkluderande fler gingivala retraktioner x Risken ökar med ökad rökning - Risken att utveckla parodontal sjukdom mätt som CAL och alveolär benförlust ökar med ökad grad av rökning x Fler tandförluster x Lägre gingivitgrad och BVS (för att det kan lura tandläkaren när man lägger diagnos? eller att man går miste om det initiala sjukdomsförloppet?) |
|
|
Hur mkt lättare drabbas rökare av parodontit 3st
|
x Rökare löper 4-gånger högre risk att drabbas av parodontit
x Mellan 3 och 5 gånger så stor risk att få parodontal sjukdom som icke-rökare x 20 gånger högre risk att få grav parodontit |
|
|
Vad är typiskt för kliniska registreringar för rökare 2st? och hur ser behandlingsresultaten ut?
|
Klinisk registrering:
- Reducerad gingival blödning - BVS matchar ej inflammationsgraden hos rökare Behandlingsresultat: - Sämre hos rökare. Gäller även långtidsresultat, regenerativ behandling och implantat |
|
|
Vilka är mekanismerna bakom rökningens påverkan? 3st
|
x Förändrar ekologin i tandköttsfickan så att tillväxt av anaerober ökar ex PG (porfyrumonas gingivalis?)
x Sänkt kemotaxi och fagocytos hos neutrofila granulocyter. Sänkt sekretion av immunoglobuliner (IgG2) x Påverkar gingival, periodontal och benvävnads-metabolism |
|
|
Vilka av parodontiets celler har rökningen påverkan på? 6st
|
x Biofilmen
x Blodkärl x Benet x Fibroblaster x Osteoklaster x Leukocyter |
|
|
Vad är fördelen med att sluta röka gällande just parodontit? 2st
|
x Mindre fästeförlust - Föredetta rökare har mindre fästeförluster än rökare
x Ökad behandlingseffekt - Personer som slutat röka svarar betydligt bättre på pardontal behandling än de som fortsätter röka |
|
|
Vilka systemiska sjukdomar utgör riskfaktorer för parodontit?(vanliga 3st, ovanligare 6st)
|
Vanliga:
x Diabetes x Downs syndrom x Osteoporos - Systemisk benförlust VERKAR ha betydelse för parodontitens progression Ovanligare: x Leukemi x HIV/AIDS x Familjär neutropeni x Lazy leukocyte syndrome x Papillion-Lefevre xChediak-Higashi |
|
|
Vad säger studier om sambandet mellan diabetes och parodontit? 4st
|
x Diabetes leder till ökad risk för parodontit
x Korrelation finns mellan dålig glukoskontroll och parodontala sjukdomsparametrar x Patienter med dåligt kontrollerad diabetes svarar sämre på parodontal behandling x Reciprok (ömsesidig) relation mellan diabetes och parodontit har påvisats men motstridiga rapporter finns. Så har man parodontit skulle det kanske kunna öka risken för diabetes. |
|
|
Sambanden mellan diabetes och parodontit på cellnivå 4st och vilka celler påverkas 6st
|
x Förhöjda glukosnivåer påverkar ofta samma celler som rökning gör: Leukocyter, fibroblaster, kärl, celler i peridontalligamenten osv.
x Försämrad funktion hos granulocyter x Makrofager med ökad katabolisk aktivitet x Påverkar gingival, periodontal och benvävnads-metabolism Celler som påverkas: Leukocyter fibroblaster kärl periodontaligament celler granulocyter makrofager |
|
|
Vad kan man tipsa patienten om ifall personen vill sluta röka? 4st
|
x Sluta-röka-linjen - 020- 84 00 00
x Rökavvänjningsenhet VLL x TOBAKSFRI DUO- Folktandvården x www.tobaksfakta.org |
|
|
Hur ser statistiken ut för de patienter som slutat röka? (och ex sökt hjälp) 3st
|
Enligt tobakspreventiva mottagningen VLL/NUS?
x Slutar själva 2-3% x Enskilda samtal 30% x Handledda gruppsamtal 40-50% |
|
|
Hur modifierar man en riskfaktor?
|
Man håller motiverande samtal.
|
|
|
7.7 Parodontal stödbehandling
Vilka delar består en terapiplan av? 4st |
Systemisk fas - (ex rökning o antibiotikaprofylax påverkar hela kroppen)
Kausalfas - behandling och info, i slutet görs undersökning igen, är det ej ok korrigerar man det i korrektiva fasen Korrektiv fas - korrigerar ev återfall/misslyckade behandlingar Stödbehandling - individanpassat innehåll och intervall Efter kausala fasen (behandling och information) görs en utvärdering tidigast 3-4 månader efter. Parodontiet måste hinna läka och stabilisera sig innan man kan se ngn förbättring. Har behandlingen inte givit ngn måste man kanske utreda om det kan bero på andra orsaker än de man har behandlat. |
|
|
Vad innebär en parodontal stödbehandling?
|
Det är en sekundär prevention efter behandling av parodontit och utgör en integrerad del av den totala parodontala behandlingen. Man sätter patienten i ett individuellt utformat stödprogram efter vilka riskfaktorer individen har. Programmet skall följas regelbundet och återkommande.
Målsättningen är att behandlingsresultatet av den primära behandlingen skall bibehållas (dvs sjukdomsprogression skall förhindras). Detta sker genom att regelbundet förstärka individens egna tandrengöringsvanor och upptäcka och behandla tecken på sjukdomsrecidiv. Stödbehandlingen förhindrar/minimerar faktiskt reinfektion hos de flesta patienter. |
|
|
Hur stor är risken för recidiv?
|
Vävnadsnedbrytningen vid de parodontala sjukdomarna betraktas som ett resultat av vävnadens försvar vid en opportunistisk infektion. Det betyder att i munhålan naturligt förekommande mikroorganismer orsakar infektionen vilket borde betyda att risken för recidiv är stor.
Efter subgingival depuration förändras den subgingivala florans kvalitet och kvantitet och det kan ta månader innan parodontitassocierad subgingival flora återetableras. Den parodontala behandlingens mål är infektionskontroll! |
|
|
Vad visar Lindhes och Nymans studie om parodontal behandling?
|
Ett flertal studier visar att med välorganiserade
stödprogram med intervall på 3-6 månader kan fickdjup och clinical attachment level bibehållas under mycket lång tid. 75 högriskpatienter fick orsaksinriktad vård med parodontalkirurgi i områden för kvarvarande fördjupade tandköttsfickor. Resultat efter 14 års effektiv stödterapi: Endast ett fåtal “bursts of infection” kunde noteras under stödbehandlings-fasen. OBS! Dessa “bursts” uppstod vid helt oförutsägbara tidpunkter och var koncentrerade till 25% av gruppen högriskpatienter. Slutsats av denna studie: De flesta högriskpatienter kan bibehålla sin parodontala status efter genomförd behandling om effektiv stödbehandling ges, men ca 20-25% kommer att drabbas av tillfälliga episoder med uppblossande sjukdom. |
|
|
Vad visar Axelssons och Lindhes studie?
|
Utan stödbehandling:
- Signifikant fästeförlust vid mer än 50% av undersökta sites efter 6 år Med stödbehandling: - Behandlingsresultatet var oförändrat vid de flesta tänder Slutsats - God munhygiennivå bibehölls i testgruppen och fästenivån förblev oförändrad. - I medeltal 1,8 mm fästeförlust i kontrollgruppen vid 6-årskontrollen. - Fästeförlusten var tydligast på approximala ytor och på molarer. Det vetenskapliga underlaget för att värdera och utforma stödbehandlingsprogram är otillräckligt men empiriska studier visar goda resultat. |
|
|
Vad är socialstyrelsens slutsats om stödbehandling?
|
Slutsats:
x Vid kronisk parodontit utgör regelbundna stödbehandlingar efter aktiva behandlingar en grundläggande och nödvändig åtgärd för att förebygga sjukdomsåterfall (expertgrupps-bedömning). x Det är inte möjligt, baserat på de studier som gjorts, att bedöma hur ofta stödbehandlingarna behöver ges för att minimera sjukdomsåterfallen. |
|
|
Hur görs den individuella riskbehandlingen ( för att bestämma behandlingsintervall)? 4st
|
Lämpliga behandlingsintervall baseras på bedömning av risk för recidiv av parododontal sjukdom. Man tittar på:
- Parodontala sjukdomens omfattning och svårighetsgrad - Patientens allmänna hälsotillstånd - Patientens ålder i förhållande till sjukdomens omfattning och svårighetsgrad - Riskbedömningen ska göras fortlöpande och ta hänsyn till person, tand och site |
|
|
Vad kan vara avgörande gällande person för riskbedömningen? (olika fall 5st, viktigt att åstadkomma 3st)
|
Olika fall:
- Patienten har allmänsjukdomar som tex diabetes eller depression - Patienten röker - Pat. vill ej samarbeta- PLI blir aldrig bättre trots alla råd och instruktioner - BVS > 25% - Stort antal (= >6 st) kvarstående fickor >5 mm X Viktigt att åstadkomma: - För parodontal stabilitet: BVS: <10-15% - För parodontal stabilitet: enstaka kvarstående fickdjup 4 mm. - Motivera pat. till att sluta röka |
|
|
Vad kan vara avgörande gällande tänderna för riskbedömningen? 3st
|
x Om det finns furkationsinvolvering
x Om det blivit stödjevävnadsförlust uppgående till 1/2- 2/3 av rothöjden x Ökad och ökande mobilitet |
|
|
Vad tittar man efter på site för riskbedömningen? 3st
|
x Upprepad närvaro av blödning vid sondering vid samma ställe?
x Kvarstående sonderingsdjup > 5 mm? x Ökande sonderingsdjup? |
|
|
Vad händer vid re-examinationen?
|
Samtliga riskfaktorer bör utvärderas hos varje patient utifrån en ny baseline som sätts efter den initiala behandlingen.
Det är utvärderingen av den kausala fasen som ska ligga till grund för hur stödbehandlingen läggs upp för den enskilde patienten. |
|
|
Hur bestämmer/bedömer man tidsintervallen mellan uppföljningarna? (3 faktorer att ta hänsyn till)
|
Vid bedömning av hur ofta patienten ska kallas för
parodontal kontroll och stödbehandling ska speciell hänsyn tas till: x Munhygienen, PLI% x Inflammationsgraden, BVS% x Stödjevävnadsförlustens omfattning |
|
|
Vad gör man vid återbesöken? 8st
|
x Uppdatering av hälsouppgifter
x Munhygienkontroll x Motiverande samtal x Fickstatus med BVS 1-(2) ggr/år x Stående btw-rtg årligen x Redepuration där indikation föreligger x Polering och eventuellt F-behandling x Förnyad riskbedömning |
|
|
Vilken är den viktigaste patientfaktorn för hållbara resultat?
|
God munhygienstandard förefaller vara den viktigaste
patientfaktorn för att garantera ett stabilt långtids-resultat av parodontal behandling. Det innebär att det är nödvändigt att träna upp patientens färdighet och att underhålla motivationen till goda munhygienvanor ! |
