Oral Kirurgi - Kirurgiska Komplikationer

Front 1

Vad är en komplikation?

Back 1

Tillstötande omständighet eller sjukdom.

Front 2

Vad görs preoperativt för att undvika komplikationer?

Back 2

X Man går igenom anamnesen:

- Sjukdomar

- Medicinering

- Allergier

- Tidigare vårderfarenheter

- Rökning

X Klinisk och radiologisk undersökning

- Infektion måste behandlas antingen lokalt eller generellt till dess effekt uppnåtts innan kirurgi utföres.

X God kirurgisk teknik

Front 3

Vilka anamnestiska fynd skulle kunna leda till komplikationer?

Back 3

X Allmänsjukdomar tex:

- Instabil angina

- Nylig stroke eller infarkt

- Svårinställd diabetes

- Immunosuppressiva tillstånd

- Vid dessa bör man överväga att skjuta upp operation. Rådfråga läkare.

X Medicinering

- tex immunosupressiva, Waran,ASA/NSAID, cytostatika)

X Hypertoni med Diastoliskt tryck >100

Front 4

Vilka specifika mediciner ska man uppmärksamma?

Back 4

X Kortisonbehandling

- Gör patienten infektionskänslig. Måste värdera läkningsmöjligheten innan op.

X Trombocytaggregationshämmande läkemedel tex:

‐ Trombyl och övriga ASA/NSAID

‐ Plavix

‐ Persantin

X NOAK (nya perorala antikoagulantia)

- Titta på "Tandvård på patienter med NOAK och trombocytaggregationshämmande läkemedel" (Rutindokument VLL)

X Antikoagulantia

- Warfarin (waran)

- Heparin

- Fragmin

Front 5

Vad är ett PK-värde? Vilket är optimalt? Vilket är lämpligt intervall för op?

Back 5

PK = Protrombinkomplex

INR = International NormaliseradRatio

Det är en värde som anger hur många gånger koagulationstiden är förlängd. Ett normalt pk-värde är INR=1,0. Är viktigt då pat går på det blodförtunnande Waranet.

X Patienter som ligger i det terapeutiska intervallet 2,1 -3,0 INR kan man operera om det ligger stabilt på det värdet. Med INR 2,1-3,0 är koagulationen påverkad av en förlängd blödning.

X Har pat under 2,0 är blödningsrisken liten men däremot gör inte medicinen sitt jobb på hjärtat som då kan få sina symptom tillbaka.

X Är PK över 3 görs inget eftersom det då blöder för mkt och för länge.

Individuell bedömning.

Front 6

Vad är huvudbudskapet gällande antibiotika-profylax?

Back 6

X Gott munhålestatus skall föreligga

X Infektionsförebyggande tandvård

X Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändigt eller inte

X Inskränk antibiotikaprofylaxen till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp. RESTRIKTION.

Front 7

När ska antibiotikaprofylax sättas in?

Back 7

X Patienter med nedsatt infektionsförsvar.

- Lågt antal neutrofilagranulocyter (< 1,0 × 109/L)

X Defekt granulocytfunktion t.ex:

- Myelodysplastiskt syndrom

- Ärftlig kronisk granulomatös sjukdom

X Pågående tung immunosuppressiv behandling

De patienterna är ofta:

X De som genomgår högdosstrålbehandling av käkben

X Cancerpatient som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst

X De som opererat in en ledprotes (inom tre månader postoperativt) och minst tre riskfaktorer (Två flashcards fram)

Front 8

Vid vilka odontologiska ingrepp kan det vara aktuellt med ab-profylax?

Back 8

X Hos Tdl

- Tandextraktion

- Subgingival depuration

- Dentoalveolär kirurgi

X Hos specialist

- Anomalikirurgi

- Frakturkirurgi

- Ledkirurgi

- Bentransplantation

- Implantatkirurgi

Front 9

Vid vilka faktorer kan ab-profylax vara befogat?

Back 9

X Ska ha:

- Högdosstrålbehandlat käkben

- Cancerpatient som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst

- Ledprotes (inom tre månader postoperativt) och minst tre riskfaktorer

X Riskfaktorer

‐ BMI > 35 – 40

‐ Rökning

‐ Primär eller förvärvad immunbrist

‐ Anemi

‐ Hög ålder

‐ Dålig munhälsa (måste inte denna optimeras först i såfall??)

‐ Försämrat allmänhälsotillstånd (ASA > 3)

‐ Om ingreppet tar lång tid

Front 10

Med vilka patienter bör man ha läkarkontakt för bedömning av ab-profylax?

Back 10

X Multisjuka patienter

X Okontrollerad diabetes mellitus

X Svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom

X Förekomst av flera riskfaktorer (ASA > 4)

X Då justering av pågående medicinering kan vara aktuell

Front 11

Hur administreras ab-profylaxet och vilka preparat används?

Back 11

Per oral administration, en timme före ingrepp

X Förstahandsval

- Vuxna: Amoxicillin 2 gr

- Barn: Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt

X Vid dokumenterad penicillinallergi

- Vuxna: Klindamycin 600 mg

- Barn: Klindamycin 15mg/kg kroppsvikt

Parenteral administration högst ett dygn (utan att de passerar tarmen.)

- Vuxna: Bensylpenicillin 3 gr (3gr x 1‐3)

- Vid penicillinallergi: Klindamycin (600mg x 1‐3)

Front 12

Vad ger strålning i huvud/halsregionen för effekt?

Back 12

Strålningen har troligtvis påverkat slemhinnorna ---> givit bl.a. minskad blodförsörjning och ger sämre läkningsförmåga för resten av livet vilket gör dem känsligare vid ingrepp. Spottkörtlarna påverkas väldigt mkt vid strålning --> Muntorrhet.

Front 13

Vad ger bisfosfonater för effekt på käkbenet?

Back 13

Läkemedlet används mot osteoporos och fungerar genom att minska osteoklasternas aktivitet. Det minskar benförlust men bidrar inte till en ökning eftersom bentillväxt kräver remodellering. Påverkar även kärlbildningen negativt --> Mer infektionskänslig.

X Intravenös administration

- Hög dos

- Är en kontraindikation till kirurgi.

- Ger mkt nedsatt läkningsförmåga

X Per oral administration

- Behandlingstiden är avgörande. Är det under 1 år är påverkan ganska lindrig. Efter 2 år börjar bisfosfonaterna bli problematiska även vid per oral administration.

- Hur är patientens orala status?

- Komorbilitet/samsjuklighet

Front 14

Vilken behandling görs vid akut pericoronit?

Back 14

A. Kausal

1. Extraktion / op avlägsnande

2. Friläggning (operculectomi )

B. Symptomatisk

3. Incision / friläggning

4. Spolning (koksalt) + tamponad

5. Eliminering av påbitning, extraktion av antagonist (ganska radikalt med extraktion av antagonist??)

6. Antibiotika vid påverkat allmäntillstånd, uttalad trismus /extraoral svullnad /svullnad i munbotten.

Front 15

Vilka komplikationer kan uppstå under operation?

Back 15

X Extraktionskomplikation

- Tex att tanden går av

X Skada på hård- och/eller mjukvävnad

- Tex tuberfraktur, mandibelfraktur eller skada på andra tänder

- Skär‐/slit‐/brännskador på mjukvävnaden och skada på spottkörtelgångar

X Nervskada

- n. Alveolaris inf.

- n. lingualis

- n. palatinus major/nasopalatinus

X Käkledspåverkan

- Av att ligga och gapa. Underlätta för pat genom att använda bitkloss.

X Displacering av tänder och tandrötter

- Delar av roten kan lägga sig ngnstans i den omgivande mjukvävnad

X Sinusperforation

- En intraoperaitvt uppkommen sinusperforation skall om möjligt omedelbart slutas med Rehrmanplastik

X Blödning

- Identifiera blödningskällan. Ben eller mjukvävnad?

Front 16

Vilka postoperativa komplikationer kan uppstå?

Back 16

X Sinusperforation

X Postoperativ blödning

X Alveolit

X Postoperativ infektion

- tex oroantrala fistlar, abscesser

X Svår postoperativsmärta

X Hematom

X Okontrollerad svullnad

Front 17

Hur behandlas postoperativ upptäckt av sinusperforation?

Back 17

Postoperativ upptäckt kommunikation bedöms som infekterad.

Behandling: Antibiotika i sinuitdos samt snytförbud i några dagar innan slutning.

Ev. spolning i samband med slutningen genom kommunikationen eller genom endonasal trepanation.

Front 18

Hur behandlar man oro-antrala fistlar?

Back 18

Vid förekomst av fistel finns alltid en infektion.

Behandling:

‐ Behandla infektionen (antibiotika, spolning)

‐ Excision av fistelgång

‐ Slutning med Rehrmannplastik

Front 19

Hur hanterar man blödning peroperativt?

Back 19

X Mjukvävnad

1. komprimera

2. Värme

3. Ligera

4. Hemostatika

X Hårdvävnad

1. Komprimera

2. Värme

3. -

4. Hemostatika

Front 20

Nämn exempel på lokalhemostatika!

Back 20

X Surgicel

- Resorbertbart

- Cellulosa

X Lyostypt

- Resorberbart

- Kollagen

X Cyklokapron

- Tramexamsyra

- Fibrinolyshämmare

- Lös 1 brustablett (1g) i litekoksalt/vatten och fuktastora kompresser.

- Applicera och be pat bitihop.

Front 21

Hur hanterar man blödning postoperativt?

Back 21

1. Avlägsna blodkoagel

2.Komprimera

3.Suturera

- Med LA utan adrenalin

4.Om detta ej hjälper är det förmodligen en benblödning

5.Klipp upp och applicera hemostatika

6.Suturera omsorgfullt (madrassutur)

Front 22

Hur hanterar man svår postoperativ smärta?

Back 22

För det första måste vi alltid ta reda på orsaken till smärta.

Sedan:

- Analgetikatrappan (Paracetamol/NSAID, Paracetmol + NSAID, svag opioid, stark opioid)

- Långverkande lokalanestesi

Front 23

Hur går en dränering av en abscess till?

Back 23

1. Anestesi

2. Incision

3. Debridering

4. Tamponering

- Med gasvävstamponad eller kofferdam

Om det blir bra utflöde vid incision kan man testa spola också. Inte annars för då för man istället in bakterierna längre.

Dränage gör man då abscessen är flukturerande och välavgränsad. Tänk på anatomin vid incision så inte viktiga strukturer kommer i vägen.

Front 24

Vad är Flegmone?

Back 24

X Bakteriell infektion isubcutan vävnad

X Ses som en diffus spridning

X Svullnad och rodnad

Front 25

Vad är nekrotiserande fasciit och hur är förloppet?

Back 25

En form av flegmone?

Det vanligaste förloppet är att man får en rodnad och svullnad i mjukdelar och en kraftig smärta. Det som är typiskt är att det gör väldigt ont. Man brukar få feber, men oftast kommer rodnaden och svullnaden först

Behandling: Skicka till läkare som ger antibiotika!! Tillståndet kan inte förebyggas. Däremot kan man försöka skydda sig mot vanliga A-streptokocker genom allmänt god hygien och i synnerhet god handhygien, särskilt om man själv har halsfluss eller en sårinfektion. Vanligen krävs stora kirurgiska ingrepp. All infekterad vävnad måste skäras bort. Trots intensivvård så är dödligheten ganska hög.

Front 26

Vad är emfysem?

Back 26

Vävnad utfylld med luft eller andra gaser - undvikhighspeed, bläster.

Brukar ge mig sig med ab efter några dagar? Alltid ab? Kan det ge sig av sig självt?

Front 27

Hur många får alveolit (Dry socket) och vart är det vanligast att drabbas?

Back 27

Frekvens: 3‐10 %

90% av alla alveoliter drabbar uk i molarområde.

Front 28

Vilka är symptomen och vilka är tecken på alveolit?

Back 28

X Symptom

- Svårartad smärta 2‐3 dagar efter extraktion,varar i 1‐3 veckor.

X Kliniska tecken

- Torr alveol utan blodkoagel. Foetor ex ore (dålig andedräkt)

Front 29

Vad orsakas alveolit av och hur behandlas det?

Back 29

X Orsak

- Trauma, infektion, inflammatorisk reaktion som medför fibrinolys av koaglet.

X Behandling

- Symtomatisk: lokal och generell analgesi eftersträvas.

- Spolning, tamponad till dess granulation kommit igång

Front 30

Vad använder man för tamponadmedel vid alveolit?

Back 30

1. Terracortril med polymyxin B

- Egentligen en Ögon‐ öron salva

- Innehåller mild glukokortikoid (grupp 1) +anibiotikum (oxytetracyclin)

2. Clumskys lösning ( fenol ‐ kamfer )

- Används väl inte längre. Ger dock snabb smärtlindring.

3. White head varnish

- En slags Jodpreparat