Neuroanatomi - Begrepp

Front 1

Rita en bild av en typisk nervcell och ange namn på relevanta strukturer

Back 1

Front 2

Gliaceller? funktion?

Back 2

ASTROCYTER: Stödjande funktion, ingår i blod hjärn-barriären.

MIKROGLIA: tar bort skadliga ämnen/döda neuroner och motverkar infektioner.

OLIGODENDROCYTER: bildar myelin i hjärnan och ryggmärgen (CNS).

EPENDYMCELLER: epitel som utgör ytan in mot hjärnans hålrum, fungerar även som stamceller.

Front 3

Dendrit?

Back 3

ingående informationskanal till cellen

Front 4

Baksträngsbanorna

Back 4

Nervtråden går från t ex en muskelspole till en bakrot i ett kotsegment och vidare upp till medulla oblongata där den slutar. Signalen kopplas över till nytt neuron i baksträngskärnorna: gracilis och cuneatus. Det nya neuronet korsar över medellinjen. Slutar i SSI: somatosensoriska cortex

förmedlar synnerligen detaljerade uppgifter (s.k. högupplöst mekanoreception) om tryck, beröring och töjning från huden (exteroception) samt besked från rörelseapparaten (proprioception) om hur snabbt olika muskler drar ihop sig, hur långa musklerna är och hur stor kraft de utvecklar samt graden av böjning och/eller sträckning i lederna

Front 5

Central pares

Back 5

Övre motorneuronskada: sitter i motoriska kortex

Muskeltonus: stegrad/spastisk pares

Babinskis test: positiv

Muskelatrofier: nej

Känselnedsättning: ibland

Senreflexer: stegrade

Front 6

Perifer pares

Back 6

Nedre motorneurnskada:

Babinskis test: negativ

Senreflex: minskade/bortfallna

Muskeltonus: nedsatt slapp pares

Muskelatrofi: ja

Känselnedsatthet: ofta

Front 7

Dermatom

Back 7

Område på huden som innerveras med särskild spinalnerv.

Front 8

Motorneuron

Back 8

Nervceller som styr skelettmuskulaturen

Front 9

Övre motorneuronet

Back 9

Finns i hjärnbarken, motorkortex

Front 10

Nedre motorneuronet

Back 10

Finns i hjärnstammen och främre ryggmärgen.

Front 11

Pyramidbanan

Back 11

.

Front 12

Hjärnstammen består av

Back 12

Förlängda märgen: medulla oblongata

Reglerar puls/andning automatiskt

Sensoriska och motoriska nervbanor korsas

Hjärnbryggan: pons

Genomfart för nerbanor. Sömn/vakenhet regleras.

Mitthjärnan: mesencephalon

Relästation för visuell och audiotiv info. Impulser organiseras och skickas vidare till rätt del i hjärnbarke.

Front 13

Hypothalamus

Back 13

Ovanför hjärnstammen. Reglerar hunger, törst, sömn, temperatur, sexuellt och emotionellt beteende. Kontrollerar hypofysen. Tillhör mellanhjärnan, diencephalon

Front 14

Hypofysen

Back 14

Endokrint organ, sitter under hypothalamus

Kontrollerar andra endokrina organ...hormoner

Front 15

Pyramidbanan

Back 15

Ledningsväg av nervbanor från de motoriska delarna i hjärnbarken till ryggmärgen (90%).

I förlängda märgen så korsar de över till motstående sida.

För med sig motoriska nervimpulser från övre till nedre motorneuron i ryggmärgen.

Pyramidbanan fortsätter i ryggmärgen där den utgör den anteriora delen av ryggmärgens vita substans, axonerna terminerar till sist i nedre motorneuron i ryggmärgens grå främre horn.

Front 16

tractus spinothalamicus lateralis banan

Back 16

Uppåtstigande ledningsbana som förmedlar smärt- och temperaturimpulser från hela kroppen bortsett från ansiktet med dess håligheter, d.v.s. ögonhålan, näshålan och munhålan.

Utgår från bakhornen och korsar direkt över, på urpsrungssegmentet och framför centralkanalen, till motsatt ryggmärgshalva. Banan fortsätter sedan hela vägen upp genom hjärnstammen till thalamus.

Front 17

Thalamus

Back 17

Utgör den övre större delen av mellanhjärnan: diencephalon

Består av olika kärnor, omkopplingsstationer.

Alla olika sorters sinnesintryck utom luktförnimmelser måste passera genom och kopplas om i thalamus för att kunna nå "upp till" storhjärnsbarken. På grund av detta kallas ofta thalamus för "nyckeln eller porten till storhjärnsbarken".

mottager känselimpulser - all sensibel information kopplar om till nya neuron och skickas vidare till parietalloben för bearbetning och identifiering

Skada kan leda till: känselnedsättning (sensibelt bortfall) samt ibland svårt smärttillstånd (retning) motsatt sida

Front 18

Grå substans

Back 18

Tätt sammanpackade nervcellkroppar, dendriter, axoner, gliaceller

Front 19

Vit substans

Back 19

Sammanpackade nervtrådar, informationskanaler för nervös information

Front 20

Basala ganglierna

Back 20

en grupp större och mindre kärnor belägna på båda sidor om medellinjen i änd-, mellan- och mitthjärnan (i tel-, di- och mes-encephalon).

Fungerar som återkopplingsstation, ser till så att rörelser fungerar jämnt och välkoordinerat. Tar emot info från hjärnbarken och skickar vidare till thalamus som skickar tillbaka till barken.

Front 21

Symptom om höger parietalbark är skadad?

Back 21

.

Front 22

Prefrontala (= främre) delen av frontalloben

Back 22

personlighet, beteende, högre intellektuella funktioner •medvetande •inlärning •sociala och moraliska värderingar •omdöme •vilja •högre centra för andning, mag-, tarmfunktioner, hjärt-, kärlaktivitet •emotionella svar

Front 23

Prefrontal skada

Back 23

personlighetsförändring med minskad initiativ- och koncentrationsförmåga, minskning av aggressioner och ångest, dock ökad eufori, social indifferens. ”Slow cerebration“ demensutveckling, dock fr.a. vid bilateral skada

Front 24

Precentrala delen (bakre) av frontalloben

Back 24

motorbarken, framför centralfåran

Härifrån utgår pyramidbanan – styrning av viljemässig motorisk aktivitet. Varje del av kroppen är representerad.

Front 25

Precentral skada

Back 25

Förlamning = pares (”bortfall”) eller kramper (”retning”) motsatt kroppshalva

Blickpares åt motsatt sida jämfört skadan

Vid skada i dominant hemisfär även expressiv dysfasi (= språkstörning bestående av svårigheter att ”hitta rätt ord”)

Front 26

Parietallob

Back 26

slutstation för känselbanorna (i området bakom centralfåran)

igenkännande av föremåls storlek, form, yta, vikt

förmåga att urskilja mellan två samtidiga hudkontakter

Front 27

Nervus trigeminus

Back 27

Förmedlar känselintryck från munhålan (tungan med) och ansiktets muskler och hud.

Front 28

Ganglion

Back 28

Ihopklumpning av nervceller i perifera nervsystemet

Front 29

Skador på parietalloben

Back 29

Ensidig skada: •sensibilitetsnedsättning (bortfall) – parestesier (retning) i motsatt kroppshalva •synfältsnedsättning (fr.a. nedre kvadrantanopsi)

Vid skada på dominanta sidan kan man få •

Gerstamann-syndrom; –hö/vä konfusion –svårt att läsa, räkna –svårt att identifiera föremål med fingrarna –Ideomotorapraxi

Vid skada på icke-dominanta sidan kan man få •problem med ”topografiskt minne”, påklädningsapraxi •neglektfenomen •anosognosi

Front 30

Sensibla banor

Back 30

Baksträngsbanorna leder djupsensibilitet (proprioception) och till viss del ytlig sensibilitet

Tractus spino-thalamicus lateralis leder smärt- och temperatursensibilitet

Nervus trigeminus Förmedlar känselintryck från munhålan (tungan med) och ansiktets muskler och hud.

Front 31

Temporalloben

Back 31

intryck från hörsel, smak och lukt

språkcentrum (talförståelse)

minne

synfält

Front 32

Skador temporallob

Back 32

Ensidig skada: •hörsel-, smak-, lukt-hallucinationer/illusioner, psykotiskt beteende med aggressivitet, synfältsstörning (uppåt åt motsatt sida jämfört med skadan), nedsatt inlärning och minne.

Dominant sida: •Impressiv dysfasi (=nedsatt språk/tal-förståelse).

Icke-dominant sida: •svårigheter att tolka syninformation och icke-verbal (icke-språklig) information samt svårigheter att tolka ljud, nedsatt orienteringsförmåga.

Skador på båda temporalloberna: •kan leda till Korsakoff-demens.

Front 33

Cerebellum lillhjärnan

Back 33

Balans • Rörelsekoordination • Rörelsemönster •Kontrollerar ipsilaterala kroppsfunktioner

Jämföra saker

Front 34

Cerebellum skador

Back 34

skador ger ipsilaterala motoriska symtom

Mittdelen (vermis)

Störning av: 1. Gång och balansförmåga 2. Dystaxisk bål/bentremor 3. Defekt kroppshållning 4. Störd ögonmotorik, spontan nystagmus B.

Hemisfärdelen

Störning av: 1. Dystaxi (dekomposition av rörelser) 2. Dysmetri, dysdiadochokinesis 3. Muskulär hypotoni 4. Dysartri (skanderande tal) 5. Gångrubbning 6. Intentionstremor 7. Pos. Stewart-Holmes test

Front 35

Pns

Back 35

Periphera nervsystemet

1. Spinalnerver, plexus, dermatom/myotom

2. Kranialnerver

3.ANS

Front 36

Optiska nerver

Back 36

Front 37

Hemisfärerna förenas av?

Back 37

Hemisfärerna förenas till helhet genom kommissurer, bl.a. corpus callosum - hjärnbalken.

Front 38

Occipitallob

Back 38

Bearbetning och tolkning av syninformation

Front 39

Skador occipitallob

Back 39

Skada på ena sidan:

•synfältinskränkning (hemianposi; bortfall) åt motsatt sida

Synhallucination (retning)

Skada på båda sidorna: •kortikal blindhet

Front 40

Tecken på hjärnstamsskada

Back 40

Korsat hemisyndrom

Front 41

En perifer nervskada kan ge följande typiska bild

Back 41

Reflexbortfall och uttalad muskelatrofi

Front 42

vilka hjärnhinnor finns?

Back 42

Dura mater: stark skyddande segelduk (ostealt och meningalt).

arachnoidea: spindelvävslik, följer hjärnan

Pia mater

Front 43

vad finns under arachnoidea?

Back 43

cavum subarachnoidea

innehåller CSF: cerebrospinalvätska eller likvor

artärer och vener

Front 44

hinnsäckar

Back 44

Hinnsäckarnas uppgift är att ange huvudets position i förhållande till bålen och tyngdkraften

Front 45

Banor i hjärnan

Back 45

kommissur: mellan hjärnhalvor: corpus callosum

associationsbanor: i samma hemisfär: fasciculus arcuatus

projektionsbanor: afferenta och effernta banor mellan barken och djupare strukturer, hjärnstammen

Front 46

Utveckling

Back 46

Neuralröret

Ektoderm yttersta lagret - anlag till ytterhud och nervsystem

Mesoderm: bindväv, brosk, ben, muskulatur

Här bildas ryggsträngen

Entoderm:

Front 47

Ryggmärgens blodförsörjning

Back 47

Aa. Spinales som försörjs av bl a vertebralis

Front 48

Balansorganet

Back 48

Hinnsäckar och båggångar

H: huvudets position kontra bål och tyngdkraft

BG: hjälper hjärnan att fokusera syn när man rör på huvudet.