Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
115 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Cerebrum |
Storhjärna |
|
|
Diencephalon |
Mellanhjärnan, (thalamus, epithalamus, hypothalamus) |
|
|
Truncus encephali |
Hjärnstam |
|
|
Mesencephalon |
Mitthjärna, översta delen av hjärnstammen, smärta, syn, hörsel. Substantia nigra, nucleus ruber, mediala lemnisken (baksträngsbanan)+tr. corticospinalis och tr. spinathalamicus, kranialnervskärnor 3+4 |
|
|
Pons |
Mellersta delen av hjärnstammen, förbunden med cerebellum, omkopplingsstation. Pontina kärnorna, kranialnervskärnor 5+6+7, mediala lemnisken, tr. corticospinalis, tr. spinathalamicus |
|
|
Medulla oblongata |
Nedersta delen av hjärnstammen. Blodtryck, puls, andning, kräkreflex. Olivkärnan, kranialnervskärnor 8+9+10+12, nucleus gracilis, nucleus cuneatus, tr. corticospinalis, tr. spinathalamicus, mediala lemnisken |
|
|
Encephalon |
Hjärna |
|
|
Cerebellum |
Lillhjärna. Balans, ögonrörelser och motorik, koordination. |
|
|
Cortex |
Bark |
|
|
Lobus frontalis |
Motorik, högre exekutiva förmågor såsom planering, etik och moral och korttidsminne (personligheten) |
|
|
Lobus parietalis |
Sensorik (känsel) och tolkning av sensoriska intryck, rumsuppfattning |
|
|
Lobus temporalis |
Närminne, hörsel, lukt |
|
|
Lobus occipitale |
Syn och tolkning av synintryck |
|
|
Insula |
Smärta, obehag, styrning av autonoma nervsystemet |
|
|
Sulcus centralis |
Centralfåran, avdelar frontalloben från parietalloben |
|
|
Sulcus lateralis |
Lateralfåran, avdelar temproalloben från frontal- och parietalloberna |
|
|
Gyrus |
"Vindling", området mellan två fåror |
|
|
Gyrus precentralis |
Motorcortex, utför rörelser. Planering längre fram i frontalloben. |
|
|
Gyrus postcentralis |
Rådata om sensorik såsom temperatur, storlek, vikt osv. Tolkning längre bak i parietalloben. |
|
|
Hörselcortex |
Sitter i temporalloben |
|
|
Syncortex |
Sitter i occipitalloben |
|
|
Smakcortex |
Sitter i insula |
|
|
Homonculus |
De neuron som har hand om samma område i somatosensoriska- och motorcortex sitter samlade och de som har mer funktion tar större plats, t.ex. händerna. |
|
|
Basala ganglier/kärnor |
Sitter djupt i hjärnan, deltar i motorik (extrapyramidal), minne, emotioner och initierar även rörelser |
|
|
Nucleus caudatus |
Svanskärnan, runt thalamus |
|
|
Globus pallidus |
En basal kärna, "innanför" putamen. |
|
|
Putamen |
En basal kärna, "utanför" globus pallidus |
|
|
Nucleus lentiformis |
Linskärnan, globus pallidus och putamen |
|
|
Striatum |
Nucleus caudatus och putamen |
|
|
Ganglion |
Ansamling av nervcellskroppar utanför cns |
|
|
Soma |
Nervcellskropp |
|
|
Axon |
"Armen" som leder signalen från neuronet |
|
|
Myelin |
Fettkuddar runt axonet |
|
|
Ranviersk nod |
Mellanrum mellan myelinkuddar |
|
|
Dendrit |
"Gren" som tar emot signalen |
|
|
Synaps |
Mellanrum mellan två neuron där signalen överförs kemiskt |
|
|
Gliaceller |
Ger stöd det var och skydd för nervcellerna |
|
|
Scwannceller |
Gliaceller som omger axon i pns |
|
|
Aktionspotential |
Nervimpuls |
|
|
Afferent |
Inkommande signal |
|
|
Efferent |
Utgående signal |
|
|
Fissura longitudinalis cerebri |
Sprickan som skiljer höger och vänster hemisfär |
|
|
Fissura transversum cerebri |
Sprickan som skiljer storhjärnan från lillhjärnan |
|
|
Thalamus |
Del av diencephalon, inkommande information kopplar om i thalamus innan den går till sitt område (undantaget lukt). Vakenhetsfunktion finns i thalamus. |
|
|
Hypothalamus |
Del av diencephalon, sitter under thalamus. Många autonoma funktioner, t.ex. kroppstemperatur, blodtryck, mättnad, hunger, sexualdriften/lust, törst/vätskebalans, biologisk klocka, minne och hormonkontroll (utsöndrar dock inte). Kontrollerar hypofysen som utsöndrar. |
|
|
Epithalamus |
Tallkottskörteln. Del av diencephalon. Utsöndrar melatonin vilket har något med sömn att göra, men man kan sova utan. |
|
|
Fornix |
Ledningsbana, ovanför thalamus, trådar från hippocampuskomplexet |
|
|
Limbiska systemet |
Eg. inte anatomiskt område. Ligger gömd under frontala, parietala och temporala loberna. Består t.ex. av mamillarkroppen, amygdala (ångest), delar av thalamus, kärnor av hypothalamus, corpus callosum. Jobbar med djupa emotioner såsom ångest, lycka, och även med minne och närminne. |
|
|
Hippocampus |
Ligger i temporalloben, sysslar med minnesinlagring. Ännu ej klarlagt vart minnena hamnar sen. |
|
|
Capsula interna |
Ett litet område vid thalamus där de flesta neuron som går till eller från storhjärnan passerar |
|
|
Projektionsbanor/fibrer |
Banor/fibrer som går till eller från storhjärnan |
|
|
Comissurbanor/fibrer |
Banor/fibrer som går mellan hemisfärerna |
|
|
Associationsbanor/fibrer |
Banor/fibrer som går inom en hemisfär |
|
|
Corpus callosum |
Hjärnbalken. Hjärnans stora commisurbana. Förbinder de båda hemisfärerna med varandra. |
|
|
Vermis |
"Masken", mellan lillhjärnans hemisfärer |
|
|
Pedunculus cerebellaris superior/medius, inferior |
6 "armar" från lillhjärnan som fäster på hjärnstammen för att kommunicera. |
|
|
Tractus spinothalamicus |
Sensoriskt bansystem. Delas in i två delar, lateralis och anterior. Lateralis förmedlar smärta och temperatur till cerebrum, korsar på segmentnivå. Anterior förmedlar diffus beröring. Lateralis i ryggmärgens sidosträng, anterior i ryggmärgens framsträng. |
|
|
Columna dorsalis |
Baksträngsbanan. Sensoriskt bansystem som förmedlar känsel och proprioception till cerebrum. Korsar i medulla oblongata. Delas in i två delar, fasciculus cuneatus som förmedlar information från övre extremiteten och övre delen av bålen och fasciculus gracilis som förmedlar information från nedre extremiteten och nedre delen av bålen. Båda går i ryggmärgens baksträng. |
|
|
Pyramidbanorna |
Förmedlar motorisk information till musklerna. Består av tre delar: tractus corticospinalis lateralis som förmedlar information till extremiteternas muskler och korsar i medulla oblongata går i ryggmärgens sidosträng, tractus corticospinalis anterior som förmedlar information till kotpelarens och bålens muskler och korsar på segmentnivå går i ryggmärgens framsträng och tractus corticonuclearis som går till hjärnstammen motoriska kranialnervskärnor och korsar strax ovanför varje kärna. |
|
|
Tractus spinocerebellaris |
Förmedlar proprioceptiv information från muskler och senor till cerebellum. |
|
|
Folia cerebelli |
Tätt packade veckbildningar på lillhjärnans yta |
|
|
Lillhjärnskärnor |
Nervcellskroppar i cerebellum |
|
|
Ventriculus quartus |
Fjärde ventrikeln, i hjärnstammen |
|
|
Ventriculus tertius |
Tredje ventrikeln, i diencephalon |
|
|
Ventriculus lateralis |
Sidoventrikel, två stycken, i storhjärnan |
|
|
Aqueductus cerebri |
Smal kanal som binder samman tredje och fjärde ventrikeln |
|
|
Foramen interventriculare (foramen monroi) |
Förbinder tredje ventrikeln med sidoventriklarna |
|
|
Canalis centralis |
Smalt ventrikelrör i ryggmärgen |
|
|
Liquor |
Vätskan i ventrikelsystemet. Har som syfte att skydda hjärnan, städa bort sådant som inte ska vara där och transportera nödvändiga ämnen till cellerna. Liquor är tunnfiltrerat blod utan blodkroppar, ett filtrat av blodet. |
|
|
Cirkulation av liquor |
Bildas av Plexus choroideus, går från sidoventriklarna till tredje ventrikeln till fjärde ventrikeln som har tre utgångar, apertura mediana och två apertura lateralis. Liquor går ut i subaraknoidala rummet, absorberas av araknoidala villi (arachnoidala granulationer) och går ut i venösa sinus. |
|
|
Pia mater |
Mycket tunn hinna som följer alla veck i hjärnan, innerst. |
|
|
Arachnoidea mater |
Spindelvävshinnan, tunt genomskinligt cellager, i mitten |
|
|
Subarachnoidalrum |
Utrymme mellan arachnoidea mater och pia mater |
|
|
Dura mater |
Hårda hjärnhinnan, består av två blad, ett som är klistrat mot skallens insida och ett klistrat mot arachnoidean. Dessa blad heter falx cerebri och tentorium cerebelli. Bladen delas vid fissura longitudinalis cerebri och fissura transversa cerebri. |
|
|
Subduralrum |
Utrymme mellan arachnoidea mater och fyra mater, finns normalt sett inte. |
|
|
Epiduralrum |
Utrymme utanför Duran, finns normalt sett inte i hjärnan, men spinalt där det är fyllt med fett och annat. |
|
|
Medulla spinalis |
Ryggmärgen, tar slut vid L1. I ryggmärgen finns inga nerver utan banor, blir nerver först när de lämnar ryggmärgen. |
|
|
Cauda equina |
"Svans" av spinalnerver som hänger ner nedanför ryggmärgen |
|
|
Plexa |
Nervfläta |
|
|
Arteria carotis interna |
Försörjer främre 2/3 av hjärnan med blod |
|
|
Arteria vertebralis |
Kommer från columna vertebralis, bildar sedan arteria basilaris, försörjer sedan bakre 1/3 av hjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan med blod. |
|
|
Circulus willisi/circulus arteriosus cerebri |
Här möts a. carotis interna och a. basilaris |
|
|
Cornu anterius |
Framhorn, motoriska neuron |
|
|
Cornu lateralis |
Sidohorn, autonoma neuron |
|
|
Cornu posterius |
Sensoriska neuron |
|
|
Funiculus anterior |
Framsträng |
|
|
Funiculus lateralis |
Sidosträng |
|
|
Funiculus posterior |
Baksträng |
|
|
Spinalnerv |
Finns normalt sett 31 stycken (par). Består av bak och framrot inuti kotan och bak och framgren utanför. |
|
|
Radix dorsalis |
Bakrot, innehåller sensoriska grenar, här finns ett ganglion, ganglion spinalis |
|
|
Radix ventralis |
Framroten, innehåller motoriska grenar |
|
|
Reflex |
Förprogrammerad och omedelbart motoriska svar på sensoriska signaler. Sker utan storhjärnans inblandning. Receptor tar emot sensorisk signal, sensoriskt neuron för den till ryggmärgen där det kan finnas ett integrativt centra, därefter skickas en reaktion ut via ett motorneuron och en effekt sker någonstans i kroppen. |
|
|
Monosynaptisk reflex |
Har inget integrativt centra |
|
|
Polysynaptisk reflex |
Har integrativt centra och kopplar därmed om mer än en gång |
|
|
Dermatom |
Det område av huden som sensoriskt innerveras av en spinalnerv |
|
|
Myotom |
De muskler som innerveras av samma spinalnerv. Dock innerveras många muskler av flera spinalnerver |
|
|
Plexus cervicalis |
C1-C5, neuronen går till hals och nacke |
|
|
Plexus brachialis |
C5-Th1, övre och nedre del arm/skuldra |
|
|
Plexus lulbosacralis |
L1-S4, neuronen går till ben/bäcken |
|
|
Retikulära systemet |
Kontrollerar vakenhet, andning, blodcirkulation osv. |
|
|
Känselreceptorer |
Aktiverar sensoriska neuron |
|
|
Fria nervändslut |
Sensoriska, registrerar främst smärta |
|
|
Känselkroppar |
Inkapslade nervändar, registrerar beröring |
|
|
Muskelspolar |
Känselorgan i muskler som vidarebefordrar information om rörelser |
|
|
Senspolar |
Sinnesorgan mellan muskler och senor som förmedlar information om muskelspänning |
|
|
Motorändplattor |
Här förs information över från motorneuron till muskel |
|
|
Autonoma nervsystemet |
Funktioner som huvudsakligen inte är viljestyrda. Är en del av både CNS och PNS. Består av två delar. |
|
|
Sympatikus |
Fight, flight or fright. Kopplar oftast om i ganglier nära ryggmärgen i den sympatiska gränssträngen, ibland längre bort. Neuronen utgår från T1-L2. Neuronen efter ganglionen kallas för postganglionära neuron. Transmittorsubstans är noradrenalin. Binjurarna kan skicka ut noradrenalin och adrenalin för att ge sympatikuspåslag. |
|
|
Parasympatikus |
"Resting and digest". Består av kranialnerver 3, 7, 9, 10 och spinalnerver S2, S3, S4. Ganglierna ligger ofta i eller vid målorganet. |
|
|
Visceral sensorik |
Känsel från organen som ofta känns på huden. (Även lukt och smak) |
|
|
Satellitcell |
Gliaceller som sitter runt ganglier och skyddar dessa |
|
|
Ependymceller |
Sitter runt ventrikelsystemet för att hindra läckage och se till att likvor rör sig rätt. |
|
|
Oligodendrocyter |
Myelinkuddar i CNS |
|
|
Microglia |
Immunförsvaret i CNS, annat immunförsvar finns inte |
|
|
Astrocyter |
Håller ihop neuron, upprätthåller homeostas och bygger upp blod-hjärn-barriären |
