Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
59 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Alfa motor neuron |
Stora motorneuron som går till muskelfibrerna dvs extrafusala. De gör att muskeln kontraheras |
|
|
Gamma motorneuron |
Mindre motorneuron som går till muskelspolen dvs intrafusala. De kontollerar muskelns längd. |
|
|
Övre motorneuron |
Nervsignaler från hjärnbark til hjärnstam och ryggmärg |
|
|
Nedre motorneuron |
Nervsignaler från ryggmärgen till periferin. Eller från hjärnstam till ansikte |
|
|
Pyramidbanan |
En direkt bana där den motoriska nervsignalerna går för att aktivera muskler. Signalerna går från hjärnbark ner via capsula interna ner till medulla oblongata där den korsar & fortsätter ner i ryggmärgen & ut till en muskel. Det betyder att vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva osv. |
|
|
Sensoriska bansystem |
Baksträngssystemet & Spinotalamiska systemet |
|
|
Baksträngssystemet, vilka stimulin? |
Diskriminativ känsel (känna antal), proprioception (djup ledkänsel), vibration & tryck |
|
|
Spinotalamiska systemet, vilka stimulin? |
Smärta, temperatur, hårt tryck & behaglig beröring |
|
|
Baksträngssystemet, hur? |
En sensorisk nervsignal kommer in via bakrot och in till bakhorn, där den går direkt upp till Medulla oblongata där en omkoppling sker + att den korsar. Vidare upp till Thalamus, omkoppling sker och sen vidare till Sensoriska cortex. |
|
|
Spinotalamiska systemet, hur? |
En sensorisk nervsignal kommer in via bakroten till bakhornet. Där sker en omkoppling och den korsar. Vidare upp till Thalamus där en till omkoppling sker. Vidare upp till Sensoriska cortex |
|
|
Motor enhet |
Ett alfa motorneuron + de muskelfibrer som den innerverar. Finns små (ex fingrar) och stora motoriska enheter (ex ben). |
|
|
Monosynaptiska sträckreflexen |
Sensoriska nerver som sitter på muskelspolen blir stimulierade och skickar signaler till ryggmärgen via bakrot och fram till bakhorn där stimuleras direkt motorneuon (alfa & gamma) och skickar nervsignaler till muskeln för kontraktion. Detta sker utan att hjärnan hunnit få signaler. |
|
|
Vilka är de stora kärlen som försörjer hjärnan? Och vad innerverar dom? |
A. Cerebri anterior: hjärnans främre del & motoriska sensoriska områden för nedre x. = benen! A. Cerebri media: hjärnans laterala del & motoriska sensoriska områden för bål, armar, huvud. Även djupa delar i hjärnan så som språk, ganglier, talamus, capsula interna. A. Cerebri posterior: Occipitalloben. Synområde. |
|
|
Circulus willisi (artenosus |
En kärlring (=ANASTOMOS) som ligger mitt i hjärnan. Funktionen är en backup system. Artärer som är med är A. Cerebri anterior, A. Cerebri media & A. Cerebri posterior. |
|
|
Hjärnans lober & dess funktion |
Frontallob: motorik, uppmärksamhet (rikta) & Brocas område (språk) Parietallob: sensorik, uppmärksamhet (bearbetning, fånga/släppa) Occipitallob: Syn Temporallob: Hörsel & Wernicks område (språk). |
|
|
Hjärnstammens delar + funktion |
Mesencephalon, pons & medulla oblongata. Funktion: reglerar icke viljestyrda funktioner så som andning, blodtryck. Kommunikation mellan hjärnorna & PNS. Kranialnerverna utgår från hjärnstammen. |
|
|
Skillnad mellan motorisk och sensoriskt cellkropp |
Motoriskt neuron: Har ett axon som går ut från cellkroppen. Detta går från CNS till PNS. Åker ut via framroten. Sensoriskt neuron: Har en nervcellskropp som ligger ute i periferin. Träder in i bakroten via ett ganglion (cellkropp) till ryggmärgen. |
|
|
Hur delas nervsystemet upp? |
CNS & PNS. PNS delas upp i MOTORISKA & SENSORISKS. Motoriska delas upp i SOMATISKA & AUTONOMA. Autonoma delas upp i SYMPATISKA & PARASYMPATISKA. |
|
|
Sympatiska systemet: läge, funktion & bana |
"Fight or flight" Th1 - L2 Börjar med acetylkolin & sen noradrenalin Nervsignalernas bana: från ryggmärg till truncus simpaticus där omkoppling sker. Lång nervsignal till målcell. |
|
|
Parasympatiska systemet: läge, funktion & bana |
"Rest & digest" Hjärnstam & sacrala nivåer Acetylkolin hela vägen Banan: från ryggmärg till ett ganglion långt ifrån. Omkoppling sker. Kort nervsignal till målcell. |
|
|
Exempel på vit substans i storhjärnan + funktion |
Corpus callosum: betydelse för kommunikationen mellan hjärnans 2 hemisfärer. Kommisurbana Capsula interna: uppgående och nedåtgående axoner från hjärnbarken. Projektionsbana |
|
|
Basala ganglier + funktion |
Kärnor i storhjärnan. Funktion: startar och avslutar rörelser. Dopamin produceras här. |
|
|
Samband mellan hypotalamus och hypofysen. |
Hypotalamus styr över hypofysen. Hypotalamus stimulerar hypofysen att producera hormoner. |
|
|
Läkningsmöjligheterna av axoner i PNS & CNS. |
PNS: regeneration kan ske CNS: kan ej läka |
|
|
Dermatom |
Ett hudområde som innerveras av en särskild spinalnerv |
|
|
Vad beror det på att axonregeneration kan ej ske i CNS? |
Pga att gliaceller & deras produkter bildar till en tillväxthämmande miljö 》regeneration försöket stoppas. |
|
|
Vilka mekanismer för plasticitet används i PNS? |
-Regeneration (nybildning av förlorat axon) - Kollateral sprouting (bildandet av sidogrenar från existerande axoner) |
|
|
Mekanismer för plasticitet i CNS? |
- förstärkning av funktion hos existerande synapser - Demaskering av "latenta" synapser. |
|
|
Vad är en Wallersk degeneration? |
Nedbrytning av den del av axonet som förlorar kontakten med nervcellskroppen vid en skada på nerven. |
|
|
Hippocampus: plasticitet, stress & fysisk aktivitet. |
Koppling mellan nya nervceller, hippocampus storlek & vår förmåga att minnas och sorters intryck. - Stress: vid långvarigt förhöjda kortisolnivåer ses en atrofi av hippocampus. - fys: hippocampus ökar i storlek & bättre minne. |
|
|
När kan kognitionen i hjärnan skadas? |
- skada eller sjukdom i CNS - långvarig psykisk stress eller trötthet |
|
|
Vilka delar i hjärnan sker uppmärksamheten på? |
Frontallob: rikta uppmärksamhet Parietallob: fånga/släppa uppmärksamhet Thalamus: filtrera uppmärksamheten Hjärnstammen: vakenhet |
|
|
Vad innebär perception? |
Förmågan att uppfatta & tolka intryck. Ske visuellt & audiativt |
|
|
Vad kan ske vid nedsatt visuell perception? |
Svårt: Känna igen personer Läsa, skriva Orientrera sig i okända miljöer |
|
|
Vad innebär exekutiva funktioner: |
-planera o organisera -vara flexibel -utvärdera en aktivitet |
|
|
Hur fungerar dopaminsystemet? |
Dopamin produceras i hjärnstammen. Aktiveras vid ngt belönande Frisläppningen av dopamin påverkas nervcellerna så att deras aktionspotencial ökar. Detta förstärker associationseffekten mellan händelsen o belöningen. |
|
|
Amnesi |
Minnesförluster |
|
|
Viktiga kärnor i hjärnan (basala ganglierna)? |
Nucleus caudatus Nucleus lentiformis (putamen & globus pallidus) Nucleus subthalaicus Substantia nigra |
|
|
Vad finns det för olika banor i hjärnan dvs i vita substanser? |
Kommisurbana: förbinder de 2 hemisfärerna Projektionsbana: nedåt & uppåt. Förbinder storhjärnbalken med andra delar av CNS. Associationsbana: förbinder olika delar av samma sidas hjärnbark |
|
|
Hypothalamus |
Hypothalamus påverkas av amygdala, hippocampus dvs vår sinnesstämning och känslor. - Styr över hypofysens hormonfrisättning & det autonoma nervsystemet. Så är en viktigt struktur vid akut & långvarig stress - styr över kroppens homeostas (balans) ex aptit, vätske-saltbalans.
|
|
|
Vad har cerebellum för roll? |
Funktion: kommunicerar med både motoriska och sensoriska områden. Viktig för koordination och inlärning av rörelser. |
|
|
Vad är hjärnans ventrikelsystem + funktion? |
Ventrikel = hålrum. Finns 4 stycken. (2 sidoventriklar = lateral ventrikel & 2 längre ned) Funktion: här bildas ryggmärgsvätska (liquor cerebrospinalis) |
|
|
Exempel på endokrina körtlar |
Hypofysen sköldkörteln Binjure Äggstock |
|
|
Hur fungerar dygnsrytmen? Vad påverkar? |
Hypotalamus påverkar tallkottkörtelns frisättning av melatonin. Vid mörker - ökar produktionen av melatonin 》blir trött |
|
|
Vad har formatio reticularis för funktion? |
Automatiska rörelser Vakenhetsgrad Grundtonus |
|
|
Somatotopik |
Strukturer i hjärnbarken som avspeglar olika områden relaterat till olika kroppsdelar |
|
|
Transduktion |
Själva avfyrningen mellan celler. Alltså överföringen av transmittorsubstanser från en nervcell till en annan. |
|
|
Vad innebär limbiska systemet? |
"Känslohjärnan" Består av b.la. amygdala, hippocampus, gyrus cinguli. |
|
|
Direkt bana |
Pyramidbanan = (tractus corticospinalis) |
|
|
Indirekt banan |
Extrapyramidala banor: går från hjärnstam till ryggmärg. Går ej genom pyramiden. Sköter koordinering av olika reflexer och grundtonus ffa posturala musklerna. |
|
|
Motoriskt program |
Aktiverar olika muskler i den ordningsföljd som krävs för rörelsens utförande. |
|
|
Skillnad mellan slapp & spastisk pares + vart skadan är lokaliserad? |
*Slapp pares: skada nedre motorneuron. All nervförsöjning försvinner. Musklerna får låg tonus. Efter tid sker atrofi. *Spastisk pares: skada övre motorneuron. Ökad motorneuron aktivitet. Hög muskeltonus. Refelxerna är kraftigare än normalt. |
|
|
Hippocampus |
- förmåga att orientera oss rumsligen, korttidsminne. - inga minnen lagras här, är mer en kopplingsstation för associationsbanor mellan de olika delarna i hjärnan. - reagerar på korisol 》blir mindre |
|
|
Hudens receptor |
Lågtröskliga: beröring, lätt tryck, vibration Högtröskliga; nociceptorer smärts Termo värme kyla Klåda reagerar på histamin |
|
|
Gogli senorgan |
Ett senorgan som sitter mellan musklen och senan. Känner av spänning i muskeln |
|
|
Mellanhjärnan på latin + vilka strukturer innehåller den? |
Diencefalon: *Talamus *Hypothalmus *Epitalamus |
|
|
Storhjärnan på latin |
Cerebrum |
|
|
Viktiga sulcus & gyrus |
Sulcus centralis Sulcus lateralis Sulcus parietooccipitalis Gyrus precentralis (motorik) Gyrus postcentralis (sensorik) |
|
|
Vilka är hjärnan & ryggmärgens hinnor? |
Hjärnhinnorna fungerar som skydd och stötdämpning tillsammans med vätska, dvs cerebrospinalvätska. Dura mater: hård hjärnhinna Arachnoidea: spindelvävshinnan. Mellan arachnoidea & pia mater finns cerebrospinalvätskan. Pia mater: mjuka hjärnhinnan som exakt följer hjärnan och ryggmärgens yta. |
