Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
30 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kommunikationsdelar |
- Sändare - Budskap - Mottagare • Verbal vs icke-verbal |
|
|
Kommunikation - översikt |
- Kommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta! - Vi kommunicerar också för att upprätthålla en god självkänsla, upprätthålla relationer, och delta i olika sammanhang. - Hur, när och varför vi kommunicerar påverkas av våra psykologiska, fysiologiska, relationsmässiga och samhälleliga behov. |
|
|
En naiv vardagsmodell: ”hammarbeteende” |
- Att kommunicera handlar bara om att upprepa ett budskap ofta och högljutt? - Obs: skillnad på att få någon att följa i stunden, och att faktiskt ändra deras uppfattning. • Upprepning är inte allt! |
|
|
Sändare-mottagarmodell: ett sätt att synliggöra viktiga faktorer |
- Vem: som är sändare - Vad: som är budskapet/ informationen - I vilket medium: vilket kommunikationssätt eller kanal - Till vem: som är mottagare - Effekt: vilken effekt får kommunikationen |
|
|
Filter- och brusmodell |
- Kanal: det medium vi använder för kommunikation. - Filter: personliga filter hos mottagaren, via erfarenheter, förväntningar, förutfattade meningar, kulturella skillnader. - Brus: störningar som förvanskar informationen eller tillför något nytt (exempelvis fysiskt eller semantiskt brus). Huvudsakliga poänger: - Både mottagarens person och mediet kan påverka vad som uppfattas. Delar av kommunikationen kan förvanskas eller försvinna. - Sändare och mottagare kan ha väldigt olika tolkning av innebörden i kommunikationen. |
|
|
Tidiga modeller för systematisk processning: the information processing model of persuasion |
Hur övertalande ett argument är sades bero på mottagarens... Steg 1. Uppmärksamhet Steg 2. Förståelse Steg 3. Att ge med sig Steg 4. Kvarhållande Steg 5. Beteende - Central kritik: att förstå ett meddelande behöver inte alls relatera till att hålla med det - Att komma ihåg argument relaterar inte till att initialt övertalas av dem. |
|
|
The cognitive respons model of persuasion |
- Argument påverkar mottagare via mottagarens kognitiva respons. - Medan de lyssnar reagerar de på olika sätt, har tidigare motargument, och kan bilda positiva eller negativa tankar kring argumenten som presenteras. • För att veta hur argument mottas => fråga mottagare om deras tankar de medan de lyssnar. • Kognitiva förmågor är begränsade => och information kan störas ut. Ett starkt argument kan då bli mindre övertygande, och ett svagt bli mer övertygande. |
|
|
Dual process theories of persuasion |
- Mottagare är inte bara påverkade av tänkande som direkt rör argumenten som presenteras, de är också benägna att ta mentala genvägar. => The elaboration likelihood model (ELM) Se bild! |
|
|
The elaboration likelihood model (ELM) |
- Beroende på motivation och tillgängliga resurser kommer vi antingen processa informationen via system 1 eller system 2 (osystematiskt eller systematiskt). Två "kanaler” när folk försöker övertyga oss: - Centrala kanalen (central route): systematiskt, detaljerat processande av kommunikationen. • Jag gillar honom, han ser trovärdig ut. - Perifera kanalen (perpheral route): användande av förenklingar som heurustiker/beslutsregler • Hon är expert, hon måste ha rätt. |
|
|
Exempel med examinationsform som ska ändras |
- Argumentens kvalite spelar roll om man själv påverkas. - Sändarens expertis spelar roll om man själv INTE påverkas (går mer på tumregler). |
|
|
Andra relevanta faktorer: det finns också individuella skillnader mellan personer |
Need for cognition: - Jag föredrar komplexa problem framför enkla. - Leder till mer fokus på att granska argument (oberoende extern belöning). Need for cognitive closure: - Jag ogillar frågor som kan besvaras på många olika sätt. - Innan jag har en förklaring är jag öppen för idéer. - När jag har en förklaring förkastar jag motargument. • Konspirationsteorier. |
|
|
Tidigare pratat om konformitet… |
… Moscovici: minoriteter kan också påverka oss! - Om de är konsistena i sina påståenden. |
|
|
Moscovici: minoritetsinfluens |
Diskussion => Minoritetsinfluens => Validering => Konversion: indirekt, långsam och ihållande. Bild! |
|
|
Moscovici conversion theory |
- Senare studier har gett Muscovici stöd. Minoriteter kan ha en indirekt påverkan på oss i flera frågor, inklusive exempelvis politik. Hur mäter vi minoritetens influens på oss? • Mäta attityder privat och anonymt (vs öppet). • Mäta attityder indirekt (som i relaterade frågor). |
|
|
Två typer av social påverkan |
En central skillnad: - Övertalning: När man påverkar människors beteende genom att ändra deras attityder (på kort eller lång sikt). - Följsamhet (compliance): När man påverkar människors beteende men inte nödvändigtvis deras attityder. |
|
|
Övertalning: sändaren |
Vilka kännetecken för sändaren påverkar huruvida det övertalar människor? - Attraktivitet. - Pålitlighet (dock sleeper effect). - Självsäkerhet. |
|
|
Övertalning: budskapet |
Vilka kännetecken för budskapet påverkar huruvida det övertalar människor? - Kvalité - Mot egen vinning - Uttryckfull/minnesvärd |
|
|
Övertalning: mottagaren |
Mottagare som saknar information => ensidigt positivt budskap mer effektivt. Mottagare som är informerad => tvåsidigt (båda sidor) mer effektivt (+ även längre sikt) • Kan också bero på hur mycket kognitiva resurser som finns tillgängligt! Kritiskt perspektiv (Katz & Lazarsfeld): - Effekten av kommunikation är inte direkt, utan går via sociala relationer och grupp-identiteter. - Budskap mottas på olika sätt av olika individer. Ett budskap => Opinionsbildare => Följaren |
|
|
Vad är följsamhet? |
Följsamhet: att ge med sig (i en diskussion eller konflikt). - Man kan vara följsam och agera i enlighet med vad någon annan vill, trotts att man på egen hand tycker att de har fel. |
|
|
Följsamhet: tekniker |
Foten i dörren: - (Kan du fylla i den här 5-minutersenkäten - Visst, inga problem - Tack! Och när du ar färdig med den får du gärna vara med i vårt 3 - timmars neuroexperiment). Dörren i ansiktet: - (Hej, kan du tänka dig skänka 1000 kr till LHC's ungdomshockey? - Nej, tyvärr inte - Jag förstår att det är mycket för en student, 50 kr kanske?) |
|
|
Övertalning och framing |
Framing: Hur formulerar du dig/ramar in situationen? Ex: - Pro-life vs anti-choice eller Pro-choice vs anti-life - Papperslösa vs. olagliga invandrare - 80% fettfri vs 20% fett - Överlevnadschans vs. dödsrisk • Om du fokuserar på känslor eller logiska argument (perifera vs. centrala kanalen). |
|
|
Makt och lydnad: milgram |
Milgram: - Experiment där elstötar gavs. • "Det är mycket viktigt att ni fortsätter." Fler faktorer som testades: - Protester från eleven - Fysiskt närhet till eleven (samma rum t.ex.). - Auktoritet med lägre status (utan rocken, ete). |
|
|
Perspektiv kring varför folk lydde i Milgrams studier |
- Sociokulturella perspektivet: vi lär oss lyda auktoriteter under vår uppväxt. - Bindande faktorer: man skapar små barriärer mot olydnad (ex man tar små steg diir man redan gått med på tidigare steg). - Ansvar: som underordnad en ledare tar man inte samma personliga ansvar (ansvarsspridning). - Situationsbaserade faktorer: detta var en situation där det fanns en tydlig auktoritet, och ett större syfte (forskning). |
|
|
Forskning på uppmaningar och reaktans |
- Uppmaningar och regler kan ibland ge motsatt effekt! Reaktans: När ens individuella frihet hotas, kan man känna en negativ känsla, och försöka återetablera sin frihet genom att trotsa. - Om en uppmaning är för anklagande eller oprovocerad, och upplevs för påtvingande: SE BILD! |
|
|
Polarisering av åsikter: övertygan i grupper |
- Människor i grupp tenderar att bli mer extrema åt det hållet man var från början. Orsaker: 1. Persuasive argument account (man hör fler argument från det ledande hållet). 2. Social Comparison interpretation (normen ändrar sig beroende på vad de andra tycker). 3. Self categorization (man blir påverkad av ingruppen) |
|
|
Informationsresistens |
Hur kan människor hålla fast vid uppfattningar eller beteenden trotts starka motargument? Motfråga: - Varför skulle vi ändra på oss själva? Vad tjänar vi på det? |
|
|
Varför ändrar vi på oss? |
Yttre motiv: belöningar och straff. Inre motiv: egna preferenser och känslor. Consistency vs inconsistency (Heider): - Människor vill framstå som konsistenta, inför sig själva och inför andra. Kognitiv dissonans (Festinger): - Beteendeförändring: flyger ändå. - Attitydförändring: klimat viktigt! - Undvikande av motsägande information. Self-serving biases: vad får oss att framstå på bästa sätt? |
|
|
Exempel med Adde som tar flyg till släkt med bryr sig om klimat |
Tar den väg som ger minst motstånd => enklast att ändra upplevelsen av beteendet. Se bild! |
|
|
Undvikande av information |
Kunskap kan verka hotfullt: - ens beslut, värden och kompetens kan ifrågasättas! • Ignorans, och att undvika information, kan vara ett sätt att undvika dissonans. Konkreta exempel: - Sjukdomsdiagnoser (Sweeny et al 2010) => såsom HIV (folk testade sig med hämta ej resultat). |
|
|
Hur får man folk att lyssna på potentiellt hotfull information? |
- Poängtera långsiktig nytta med potentiellt hotfull information. - Använd även narrativ och personliga historier för att diskutera med motståndare. Dela erfarenheter. - Ge människor en utväg där de inte tappar ansiktet när de har fel i en fråga. - Ofta sker åsiktsförändring inte i stunden ni pratar => utan efteråt, kanske efter lång tid av internalisering. |
