Cirkulationsorganen

Front 1

Vad är cirkulationens uppgifter?

Back 1

Transport av syre, koldioxid,avfallsämnen, näringsämnen, hormoner och värme

Skydda mot infektion

Stabilisera organismens inremiljö

Överföra kraft i form av tryck

Front 2

Hur fungerar lilla kretsloppet ochvad är dess uppgift?

Back 2

Lilla kretsloppet går från hjärtats högra sida medsyrefattigt blod till lungorna för att utföra gasutbyte och sedan gårkretsloppet vidare ut i vänster sida av hjärtat med syrerikt blod.

Front 3

Hur fungerar stora kretsloppet?

Back 3

Det syrerika blodet pumpas från vänster kammare utgenom aorta ut i kroppen till olika artärer och kapillärer. Sedan kommer dettillbaka in till höger sida av hjärtat när det är dags för det lillakretsloppet att ta vid igen.

Front 4

Varför är artärernaparallellkopplade?

Back 4

För att kunna styra om och ändrafördelning av blod när det behövs.

Front 5

Beskriv tryckskillnaderna i detvå kretsloppen och varför trycken skiljer sig åt.

Back 5

Lilla: lågt tryck, det venösablodet behöver bara sippra in, och även för att det syrefttiga blodet ska kunnakomma in i ”rätt takt” utan att det går för fort.Stora: Högre tryck för att detska kunna ha kraften att nå ut till alla små blodkärl.

Front 6

Var ligger hjärtat i bröstkorgen?

Back 6

- I mitten, lite åt vänster. Hardiafragman under sig.

Front 7

Vad gör klaffarna?

Back 7

De fungerar som ventiler.

Front 8

Vad är atrium och ventriklar?

Back 8

Atrium: förmak,

ventriklar:kammare

Front 9

Namnge hjärtats olika delar.

Back 9

Övre och nedre hålvenen,lungartärer, aortabågen, förmak, kammare, klaffar, septum.

Front 10

Vad är det för muskulatur ihjärtat?

Back 10

Tvärstrimmig muskulatur.

Front 11

Vad är septum?

Back 11

Skiljeväggen mellan höger och vänster kammare.

Front 12

Vad gör anulus fibrosus?

Back 12

Skiljer förmak från kammare, en bindvävsplatta.

Front 13

Namnge och beskriv kort hjärtatsklaffar.

Back 13

AV-klaffart (segelklaffar) mellan förmaken och kamrarna.

Tricuspidalis är AV-klaffen påhöger sida, den har tre segel.

Bicuspidalis är AV-klaffen på vänster sida, denhar två segel.

semilunarklaffar(fickklaffar/påsklaffar), mellan kamrarna och artärerna

. Pulmonalisklaffen ärpåsklaffen på höger sida mot lungan.

Aortaklaffen är vägen för blodet tillaorta.

Front 14

Vad gör papillarmusklerna?

Back 14

De håller i trådarna chordaetendineae så att klaffen mellan förmaken och klaffarna inte ska kunna åka inför långt i förmaken.

Front 15

Varför har höger hjärthalvamindre muskulatur än vänster hjärthalva?

Back 15

Det behövs mer kraft på vänstersida då denna sida ska skicka ut blodet till hela kroppen, på höger sida är detmindre tryck.

Front 16

Hur påverkar parasympatiskarespektive sympatiska vår hjärtmuskulatur?

Back 16

Parasympatiska gör atthjärtfrekvensen går ner, sympatiska gör att hjärtfrekvensen går upp.

Front 17

Vilka tre skikt bestårhjärtväggen av?

Back 17

Utifrån och in: Epicardiet, myocardiet occhendocardiet.

Front 18

Vad heter hjärtsäcken medmedicinsk terminologi och vad har den för uppgift?

Back 18

Pericardiet.

Att skydda.

Front 19

När räknas det som bradykardi ochtakykardi?

Back 19

Bradykardi: Under 50 slag/minut.

Takykardi över 100 slag/minut.

Front 20

Vad är det vi hör när vi hörhjärtljuden?

Back 20

Klaffarna som stängs. Första tonen är när segelklaffarnastängs, andra tonen är när aortaklaffen och pulmonisklaffen stängs.

Front 21

Vilka celler är myocardiet (hjärtmuskeln) uppbyggd av?

Back 21

Specialiserade celler, s.k. pacemakerceller. De kandepolarisera sig själv, alltså att de kan ladda upp sig själv.

Front 22

Beskriv faserna i en hjärtcykel. (5)

Back 22

1. Öppning av AV-klaffarna pgalägre tryck i kammaren än i förmaket.

2. Förmakskontraktion,ihopdragning.

3. Början till ihopdragning ikamrarna, då stängs även AV-klaffarna.

4. Pulmonis- och aortaklaffarnaöppnas pga högt tryck i kammaren.

5. Pulmonis- och aortaklaffarnastängs.

Front 23

Beskriv hjärtats retledningssystem. (4 steg)

Back 23

1. Sinusknutan skickar signalgenom båda förmaken.

2. AV-knutan samlar upp ochskickar vidare.

3. Hiska bunten tar emot ochdelar upp signalen till höger och vänster skänkel genom seltum.

4. Purkinjetrådarna fullföljeratt hela muskeln kontraherar från hjärtspetsen upp till hjärtbasen.

Front 24

Vad betyder att hjärtat har en lång depolarisering ochlång refraktionsperiod?

Back 24

Lång depolarisering: Långuppladdningstid.

Lång refraktärtid: Lång återhämtning.

Front 25

Varför är det så viktigt attEKG-elektroderna sitter på rätt ställe?

Back 25

Annars får man inte rättresultat, det kan bli ojämt.

Front 26

Beskriv de olika kurvorna i ettEKG.

Back 26

P - När sinusknutan skickar utsignalen.Mellan P och Q samlas det ihopkraft.

QRS - När signalen skickas vidaretill kamrarna.

T - När kammaren laddar om.

Front 27

Beskriv diastole och systole.

Back 27

Diastole= Hjärtats vilofas (här fylls hjärtat)

Systole= hjärtats arbetsfas (här töms hjärtat)

Front 28

Beskriv kort volym- och tryckförändringarna under enhjärtcykel.

Back 28

I början av hjärtcykeln ärtrycket lågt, då hjärtat fylls. När blodet pumpas ut är det ett högt tryck.

Front 29

Vilka faktorer påverkarhjärtfrekvensen?

Back 29

Ålder, kön, fysisk träning,kroppstemperatur, sympatiska och parasympatiska NS och syrebrist.

Front 30

Vad påverkar blodfyllnaden?

Back 30

Hjärtats tryck- och kraftskillnad. Faktorer som kan öka blodfyllnaden är ökad blodvolym, andningsarbete och muskelpumpar, samt ökad aktivitet i sympatiska NS.

Front 31

Beskriv muskel-ven-pumpen.

Back 31

Att när vi rör oss spänns musklerna, och då öppnas ochstängs venklaffarna.

Front 32

Beskriv hjärtats minutvolym.

Back 32

Volymen blod som hjärtat pumpar runt under en minut.

Front 33

Hur beräknar man minutvolymen?

Back 33

Hjärtfrekvensen X slagvolymen =minutvolymen.

Front 34

Beskriv hjärtats slagvolym.

Back 34

Volymen blod som pumpas ut i ett slag.

Front 35

Hur beräknar man slagvolymen?

Back 35

Den slutdiastoliska volymen (EDV)- den slutsystoliska volymen (ESV) = slagvolymen

Front 36

Vad är den slutdiastoliskavolymen (EDV)?

Back 36

Den mängd blod som finns innan blodet pumpas ut vidhjärtkontraktionen.

Front 37

Vad är den slutsystoliska volymen(ESV)?

Back 37

Blodmängden som är kvar efter attblodet pumpats ut, alltså efter hjärtkontraktionen.

Front 38

Vilka faktorer kan påverkaslagvolymen?

Back 38

Ökad

• sympatisk aktivitet

• blodvolym

• använding av muskel-ven-pumpen

• andningsmönster

Front 39

Förklara kort Frank Starlings hjärtlag.

Back 39

Den inre regleringsmekanismen; jumer man sträcker/töjer ut hjärtat destomer kraft kommer det återkomma med. Typsom med en gummisnodd som man snärtar utifrån olika höjder.

Front 40

Nämn de olika kärlen i kärlträdet.

Back 40

Artär (arteria, förkortas a) ateriol - kapillär.

Ven (vena, förkortas v) - venol -kapillär.

Front 41

Hur är kärlen uppbyggda?

Back 41

Kapillärerna är uppbyggda avendotelceller, plattepitel.Större blodkärl har tre skikt;intima (delen som har kontakt med blodet), media muskellager (glatt muskulaturoch elastiskt vävnad) och externa (bindväv längst ut).

Front 42

Vad kan påverka motståndet iblodkärlen?

Back 42

Blodkärlens längd, inre diameter och viskositet(tjockheten på blodet).

Front 43

Förklara kort vad TPM (totala perifera motståndet är).

Back 43

Motståndet i helacirkulationssystemet.

Front 44

Hur regleras TPM (totala periferamotståndet)?

Back 44

Längd, inre diameter och blodetsviskositet (tjockhet).

Front 45

Förklara ordet vätskeflöde.

Back 45

Den vätskevolym som transporterasgenom ett rör/tidsenhet.

Front 46

Förklara ordet flödeshastighet.

Back 46

Det avstånd det tar för vätskanatt förflytta sig/tidsenhet.

Front 47

Förklara ordet genomblödning.

Back 47

Blodvolymen som strömmar igenom vävnaden/tidsenhet ochviktenhet

Front 48

Beskriv skillnaden på laminärtrespektive turbulent flöde.

Back 48

Laminärt är normalt flöde

turbulent flöde går lite kors och tvärs, även virvligt. Turbulent flöde ärsjukligt då det inte ger oss det tryck vi behöver i kärlen.

Front 49

Vilka faktorer påverkar detarteriella blodtrycket?

Back 49

Hjärtats minutvolym

artärernas töjbarhet

periferamotståndet

blodvolymen

psykiska och fysiska förhållanden

matspjkälkningsaktiviteter

totala perifera motståndet.

Front 50

Var kan man ta puls på en människa? Nämn de vanligastekärlen och visa var de sitter.

Back 50

A. radialis (handleden)

a.femoralis (ljumsken)

a. carotis (halsen).

Front 51

Vilket blodtryck har patienten omman känner puls i a. radialis (vid handleden)?

Back 51

Minst 80-90 i systoliskt tryck (övertryck).

Front 52

Vilket blodtryck har patienten omman inte känner puls i a. radialis men man känner i a. femoralis?

Back 52

Minst 70-80 i systoliskt tryck (övertryck).

Front 53

Vilket blodtryck har patienten omman inte känner puls i varken a. radialis eller a. femoralis, men man känner ia. carotis?

Back 53

Minst 60-70 (ibland 50) i systoliskt tryck(övertryck).

Front 54

Vad är systoliskt respektivediastoliskt tryck?

Back 54

Systoliskt: Övertryck, det högstatrycket.

Diastoliskt: Undertryck, detlägsta trycket.

Front 55

Förklara hur blodtrycket regleraskort- och långsiktigt.

Back 55

Kortsiktigt: Blodtrycksreflexermed hjälp av negativ återkoppling (sinnesceller ,baroreceptorer, skickar infotill medulla oblongata som analyserar och sedan verkställer ANS hur blodtryckerbehöver regleras).

Långsiktigt: Njurarna skickar uthormon som känner av blodvolymen och avgör om det behövs mer blodvolym ellerej, som påverkar blodtrycket.

Front 56

Förklara tvärsnittsyta ochflödeshastighet.

Back 56

Tvärsnittsyta: Om man skär uppkärlen, hur stor yta det skulle bli ”utlagd” om man la ut alla bredvidvarandra.

Flödeshastigheten: Hur snabbtblodet går i de olika kärlen (går långsammast i kapillärerna t.ex).

Front 57

Förklara autoreglering somarteriolerna kan göra.

Back 57

Metabolisk reglering - viakemoreceptorer, de ”smakar av”.

Tryckreglering - viabaroreceptorer.

Front 58

Förklara den ökade minutvolymenvid fysisk aktivitet.

Back 58

Den fördelar sig väldigt annorlunda. Musklerna fårmest av blodet, hjärtat får tre gånger mer och huden får också mycket (för attkunna kyla av kroppen).

Front 59

Förklara hur gasutbytet ikapillärerna går till.

Back 59

Den går till genom diffusion,filtation eller absorbtion.

Front 60

Nämn två andra tryck utöverblodtrycket.

Back 60

Pulstryck och MAP (medelartärtryck).

Front 61

Nämn aortas inledning.

Back 61

Torakala aortan (ovanfördiafragman) och bukaorta/abdominalaorta (nedanför diafragma).(Tips: Ovanför och nedanfördiafragman).

Front 62

Vilka kärl får hjärtat sitt blodfrån?

Back 62

Kranskärlen.

Front 63

Vilka kranskärl finns det?

Back 63

A. coronaria dextra

a. coronaria sinistra (som delarsig i två pga vänster sida är så stor).

Front 64

Vilka faktorer styr filtrationeni kapillärväggen?

Back 64

Osmotiskt tryck och hydrostatiskt tryck.

Front 65

Beskriv lymfsystemets funktion.

Back 65

Transportera vätska och slaggprodukter som blir kvarvid kapillärerna efter gasutbytet och transporterat detta upp till vener.

Front 66

Vad skyddar venklaffarna mot?

Back 66

Blodtrycksfall.

Front 67

Hur fungerar lymfflödet?

Back 67

Lymfkapillärerna övergår i lymfkärl med klaffar, somförflyttar blodet upp till vener som sedan tar det tillbaka till hjärtat.

Front 68

Vilken funktion har lymfknutorna

Back 68

Lite som en sopstation, de taremot slaggprodukter. En del av immunsystemet. Sedan kan dessa smita ut iblodet.