Att Undersöka Sociala Fenomen

Front 1

Vad innebär en konventionell innehållsanalys?

Back 1

En konventionell innehållsanalys vser en förutsättningslös kodning av det empiriska materialet (d v sej utifrån förbestämda kategorier). Den präglas av en induktiv ansats och påminner mycket om det analysförfarande som tillämpas inomGrounded theory (även om det också finns påtagliga skillnader). En konventionell innehållsanalys resulterar först och främst i begreppsutveckling och modeller, inte iteoriutveckling (jmf Grounded theory).

Front 2

Vad beskriver manifest innehåll?

Back 2

Manifest innehåll beskriver det uppenbara i data, vad som faktiskt uttrycks och sägs i texten

Front 3

Vad beskriver latent innehåll?

Back 3

Den underliggande meningen i data, forskarens tolkning.

Front 4

Hur gör man en anpassning av kvantitativa begrepp till kvalitativ forskning? (Intern validitet osv)

Back 4

Man delar upp reliabilitet och validitet i externitet och internitet.

Extern reliabilitet – undersökningens replikerbarhet

Intern reliabilitet – medlemmar inom ett forskningslag måste komma överens om hur de ska göra tolkningar

Intern validitet – överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som forskaren utvecklar/genererar

Extern validitet – rör i vilken mån resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer

Front 5

Vilka är de fyra delkriterierna som är en förutsättning för trovärdighet som ett alternativ vid bedömningar avkvalitativa undersökningar – fyra delkriterier

Back 5

Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering

1. Tillförlitlighet (intern validitet): – Respondentvalidering – lämna utskrifter på intervjuer/resultat till respondenterna

2. Överförbarhet (extern validitet): – Fylliga beskrivningar (thick descriptions) ger andra personer möjligheter att bedöma huruvida resultaten går att överföra till en annan miljö

3. Pålitlighet (reliabilitet): – Audit trail – redogörelse för alla faser av forskningsprocessen gör att andra kan bedöma resultatens pålitlighet

4. Konfirmering (objektivitet): – Forskaren försöker säkerställa att han/hon agerat i god tro, utan att personliga värderingar påverkat

Front 6

Hur säkerställer man reliabilitet (Pålitlighet) inom kvalitativ forskning?

Back 6

Vid säkerställning av undersökningens reliabilitet (Pålitlighet, dependability) är det viktigt att ha en öppen dialog inom forskarteamet. Detta minskar risken för inkonsekvenser (exempelvis att man inte fokuserar på samma ämnen för alla intervjuer). Man funderar även över i vilken grad ändras data över tid och hur forskarens beslut förändras genom analysprocessen.

Front 7

Vad är, och hur säkerställer man validitet (Tillförlitlighet, credability) i kvalitativ foskning?

Back 7

Tillförlitligheten handlar om hur väl data och analysprocessen avspeglar studiens fokus samt hur väl kategorierna och temana täcker data. Det uppnås genom att hitta stöd hos andra forskare, experter, deltagare eller andra viktiga personer.

Det används vid val av Vid val syfte (bla. etik.) , sammanhang, urval, datainsamling , meningsbärande enheter samt citatens representativitet.

Front 8

Vad är, och hur säkerställer man validitet: (Överförbarhet, transferability) i kvalitativ forskning?

Back 8

Kan esultatet överföras till andra liknande sammanhang och grupper?

För att underlätta överförbarheten är det viktigt att ge en klar och tydlig bild av:

• Kultur och sammanhang (kontextualisering)

• Val av urval

• Urvalskritierier

• Datainsamling och analysprocessen

Front 9

Vad innebär snedvriden subjektivitet?

Back 9

Forskaren lägger bara märke till saker som stöder den egna uppfattningen, tolkar selektivt och redovisar bara yttranden som rättfärdigar egna slutsatser och bortser från belägg som pekar i en annan riktning.

Front 10

Reliabilitet

Back 10

Reliabilitet = stabilitet, man bör få samma svar om man ställer samma fråga igen, så länge personen inte hunnit ändra åsikt tex. Det används för att säkerställa noggrannheten, enligt kvant-delen.

Front 11

Validitet

Back 11

Validitet = hur bra mäter mätinstrumentet, tex mäta trivsel genom att kolla temperatur. Så validitet används för att mäta om frågan är relevant för frågeställningarna, enligt kvant-delen.

Front 12

Vad är fördelarna med att göra en stickprovsundersökning istället för en totalundersökning?

Back 12

Det kanske är omöjligt att genomföra en totalundersökning då det kan finnas en obegränsad population, tex om man ska räkna träfiberlängder. Stickprov är även billigare och snabbare. Det kan även förekomma förstörande prov; som att testa fyrverkeripjäser. Då kan man inte testa alla. Man kan även få en bättre bild ifall fler personer svarar på stickprovet.

Front 13

Vad innebär inferens?

Back 13

Att man kan dra slutsatser om hela populationen utifrån ett stickprov. Krävs att urvalet är slumpmässigt, alla i målpopulationen måste ha en möjlighet att bli vald.

Front 14

Vad innebär urvalsfel/osäkerhet?

Back 14

Det är skillnaden mellan det som finns i populationen och det du får i stickprovet. Med slumpmässighet kan man uppskatta hur stort felet är.

Front 15

Vad är en nominalskala, hur kan man presentera dessa resultat?

Back 15

Utan “ordning” tex vilken är din favoritfärg, vilken är din favoritmat, ja/nej-frågor

Resultatet kan presenteras som ett typvärde (det vanligaste)

Presenteras i stapel- eller cirkeldiagram

Front 16

Vad är en ordinalskala, hur kan man presentera dessa resultat?

Back 16

Rangordning, klassifiering tex betygsskalor eller attitydundersökningar, håller du med mkt eller lite.

Man kan räkna ut typvärde och median!

Presenteras i stapeldiagram

Front 17

Vad är en kvotskala, hur kan du presentera dessa reultat?

Back 17

Storlek, våg, längd, ålder… mäter med siffror.

Finns en absolut nollpunkt

Kan räknas ut på de flesta sätten

Presenteras i histogram eller boxplot

Front 18

Vilka centralmått finns det?

Back 18

Typvärdet “Vad är det mest av?” (Ord,nom,kvot)

Median- Det värde som delar storleksordningen i mitten (Nom,kvot)

Medelvärde - Addera ihop alla värden och dividera med antal värden (kvot)

Front 19

Vilka spridningsmått finns det?

Back 19

Standardavvikelse - den genomsnittliga spridningen kring medelvärdet (kräver kvotnivå!)

Variationsvidd - skillnaden mellan det största och lägsta värdet (kvotnivå)

Max/min (ordinal nivå)

Percentil 1,2,3,4 eller 25, 50, 75 (%) “De som har lika eller lägre” (Kan visas i en boxplot!) (Nominal/kvotnivå)

Front 20

Vad innebär den hypotetisk-deduktiva metoden?

Back 20

Man formulerar en nollhypotes som ska vara klar och bestämd. (Vill man undersöka skillnader formulerar man hypotesen tvärt om, tex “män och kvinnor tjänar lika” - för obestämt med olika, kan vara 50 mer, 5000 mer...) Den hypotetisk-desuktiva metoden handlar om att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen, samt att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten. Om konsekvenserna inte överrensstämmer med verkligheten kan man falsifiera (förkasta nollhypotesen). När det stämmer kan man dock inte falsifiera hypotesen, däremot kan det kanske ändras i framtiden… (Nån annan kanske kan bevisa det) Nollhypotesen kan aldrig vara sann, bara förkastas eller ej.

Front 21

När använder man sig av Chi2-test?

Back 21

Används då man vill ta reda på om två variabler mätta på nominal/ordinal nivå är beroende av varandra.

Front 22

Vad är korrelation ett mått på?

Back 22

Korrelation mellan två variabler är ett mått som anger både riktningen (positiv/negativ) och styrkan i det linjära sambandet. (Behöver ej vara orssakssamband, tex skostorlek och läsförmåga hänger ju inte ihop, däremot åldern kanske påverkar skostorlek samt läsförmåga)

Front 23

Vad är korrelationskoefficienten ett mätt på?

Back 23

Korrelationskoefficent (r) är ett mått på det linjära samband mellan två kvotvariabler. Kan ta värden mellan -1 och +1. MEN! Även om den är 0 kan det finnas ett icke-linjärt samband

Front 24

Det finns två olikasyften med undersökningar och dessa är;

Back 24

Beskrivande – man vill beskriva verkligheten på något sätt med hjälp av undersökningar. Man gör inga anspråk på att undersökningen ska kunna ge svar på varför saker och ting är som de är. En beskrivande undersökning ger svar på bl.a. ”Hur mycket?”, ”Hur länge?” och ”Hur många procent?”.

Förklarande – här nöjer man sig inte med att försöka beskriva verkligheten utan man vill gå längre och försöka förklara olika typer av samband. Dessa undersökningar måste i möjligaste mån utformas så att man eliminerar alla möjligheter till alternativa tolkningsmöjligheter gällande det samband man är intresserad av.

Front 25

Vilka typer av studiedesign finns det?

Back 25

Det finns två typer avgrundläggande studier och dessa är observationsstudie och experimentell studie

Front 26

Vad är en observationsstudie och när används den?

Back 26

Kännetecknas av att omvärlden studeras ”som den är”. Forskaren samlar in data genom att observera de individer som ingår i urvalet ”utifrån”, d.v.s. utan att själv påverka den kontext som individerna befinner sig i.

Om syftet med en undersökning är beskrivande, är en observationsstudie den naturliga utgångspunkten för genomförandet av undersökningen.

Front 27

Vad är en experimentell studie och när används den?

Back 27

Motsatsen till observationsstudien. Här samlas data in genom att individerna i urvalet placeras i en kontext som är avgränsad för att stämma överens med undersökningens syfte. Forskaren ingriper alltså aktivt och bestämmer ”villkoren” för den värld eller det skeende som ska studeras. (Mäter det system man är intresserad av, genomför en förändring och mäter systemet på nytt för att studera om och i så fall hur förändringen påverkade resultatet.)

Om syftet med undersökningen är förklarande, är en experimentell studie utgångspunkten då det oftast är svårt att avgränsa olika faktorers eventuella inverkan på varandra i en observationsstudie.

Front 28

Vilka slumpmässiga urvalsmetoder finns det?

Back 28

Obundet slumpmässigt urval

Systematiskt urval

Stratifierat urval

Klusterurval

Front 29

Obundet slumpmässigt urval (OSU)

Back 29

Nyttja slumpen fullt ut. Varje individ i urvalsramen har exakt samma sannolikhet att hamna i urvalen.

Nackdel: Alla avvikelser från OSU innebär en risk för systematiskt fel.

Front 30

Systematiskt urval

Back 30

Man utgår från urvalsramen, och där systematiskt plockar ut var 10:e, var 200:e (eller något annat mellanrum) individ från ramen till urvalet. Kan ofta användas för att approximera ett OSU.

Nackdel: Om individernas ordning i ramen beror på någon variabel som kan vara av betydelse i undersökningen så finns risken för systematiskt fel.

Front 31

Stratifierat urval

Back 31

Innebär att man utgår från att populationen kan delas in i homogena grupper (strata). Varje grupp (stratum) ska alltså bestå av individer som är ”lika” varandra i avseende på en viss variabel som är viktig för undersökningen, samtidigt som de ska vara ”olika” alla andra individer i populationen.

Nackdel: Använder man OSU här är risken att i urvalet finns bara en grupp, som inte är representativt.

Front 32

Klusterurval (gruppurval)

Back 32

Ibland är individerna i populationen naturligt indelade i grupper som kan antas vara mycket lika varandra med avseende på sammansättningen av olika individer. Sådana grupper kallas för ”kluster”. Görs genom att man utgår från ett OSU eller ett systematiskt urval av kluster. Om klustren inte består av alltför många individer undersöks alla individer i de kluster som valdes ut, detta kallas ett-stegs klusterurval. Om de består av många individer görs i stället ett OSU eller ett systematiskt urval av individer från respektive kluster, detta kallas två-stegs klusterurval.

Nackdel: Man baserar urvalsmetodiken på antaganden på att de olika klustren är lik varandra, vilket kanske inte stämmer. Om de skiljer sig på ett sätt som man inte räknat med, får vi ett systematiskt fel.

Front 33

Vilka icke-slumpmässiga urvalsmetoder finns det?

Back 33

Bekvämlighetsurval – man låter urvalet bestå av individer som är lättastatt få tag på, t.ex. släktingar, kollegor eller folk som man hittar på det caféman sitter och fikar på just då. ·

Typiskt urval –skapar sitt urval genom att rent subjektivt välja ut individer som man tyckerär ”typiska” för den större populationen man vill generalisera sina resultatöver.·

Kvoturval –om man har en population som är uppdelad i flera olika strata, kan man genombekvämlighetsurval se till att fördelningen mellan de olika strata blirdensamma som i populationen.

Telefonkatalogsurval – man kontaktar slumpmässigt utvalda individer pertelefon och att de som accepterar att delta i undersökningen hamnar i urvalet.

Front 34

Vilka felkällor kan uppstå vid statistiska undersökningar?

Back 34

kT Täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel

Front 35

Vad är bearbetningsfel?

Back 35

Bearbetningsfel avser fel som uppkommer i och med den fysiska hanteringen av datamaterialet. Det finns tre olika;

Kodningsfel – kan uppkomma då man granskar och kodar insamlad information.

Stansningsfel – kan uppstå då insamlad och kodad information läggs in i ett datorprogram.

Tabuleringsfel – kan uppstå vid själva programmeringen och körningen av datorprogram för statistisk bearbetning och analys.

Front 36

Vilka faktorer påverkar konfindesintervallet?

Back 36

1. Spridningen i målpopulationen. Större spridning – större intervall.

2. Stickprovets storlek. Större stickprov, lägre grad av osäkerhet = snävare konfidensintervall.

3. Noggrannheten/Säkerheten. Väljer man en konfidensnivå på 99% i stället för 95% blir det bredare eftersom fler personer ska inkluderas.

Front 37

Vad är ett p-vär­de?

Back 37

Ett p-värde är sannolikheten att vi pga. slumpen ska få ett minst lika avvikande värde från nollhypotesen som det värde vi fått. Om p-värdet är tillräckligt litet (< 0.05 eller <0,01) förkastas noll-hypotesen och det är därmed statistiskt säkerställt att nollhypotesen är falsk. Om denna sannolikhet är stor kan vi inte förkasta nollhypotesen. P-värdet kan variera mellan värden 0 och 1.

Front 38

Vad bör man tänka på då man formulerar ett syfte?

Back 38

När man skriver sitt syfte såformulerar man det som en ”Att …” sats. Syftet ska beskriva vad som skaundersökas. Kom ihåg att specificera guppen som undersöks! (förklara, förstå,beskriva, analysera, jämföra mm)

Det man ska tänka på är:

Formkravet – är syftet kortfattat, intressant och kärnfyllt?Framgår det tydligt vad ni vill göra och är det begripligt och genomförbart?· Är syftet av överskridande karaktär? Bör gå bortom deomedelbara framträdelseformerna och peka mot ny kunskap.·

Konvergenskravet; Hör frågorna ihop med syftet? Syfte ochfrågeställningar ska peka mot samma håll. Genom att få svar på frågeställningarnaborde man få syftet med studien uppfyllt.

Ex: Syftet med studien var att undersöka hur 7-8-åriga pojkar och flickor ritar av sina familjer för att se omdet finns några skillnader som kan relateras till kön.

Front 39

Vilka vetenskapsteorier finns det?

Back 39

Ontologi, epistemologi, induktion och deduktion

Front 40

Vad är ontologi?

Back 40

Läranom det varande, det som är och hur vi ser på verkligheten. Det kan i sin turdelas in i 2 ståndpunkter: materialismoch idealism.

Materialism (kvantivativ) anser att allt är eller kan reduceras tillmateria, vi ser på sånt vi kan avgränsa, beskriva, mäta osv. ( ex, hur oftastudenter utför fysisk aktivitet).

Idealism (kvalitativ) däremot anser att det som ytterstfinns är icke-materiellt, hur vi uppfattar världen och hur vi kan nå kunskap omden med hjälp av idéer, logik osv. Ex här kan vara hur studenter uppfattarstress relaterat till studier, eftersom det mer handlar om upplevelser, och enidé och tankevärld.

Front 41

Vad är epistemologi?

Back 41

Kunskapsteori: det handlar synen på hur vi kan få kunskap. Finns två olikasätt att nå kunskap, genom empiri ochrationalism.

Empirisk kunskap får vi genom erfarenheter från båda sinnen,väga, mäta osv. Det handlar om systematiska observationer och experiment.

Rationalistisk kunskap får vi via förnuftet och med hjälp av härledning ochslutsatser, tänkande.

Front 42

Vad är induktion?

Back 42

Man går in i något förutsättningslöst (tex har ingen teori om varför) Systematiserad erfarenhet eller helt enkelt en generalisering. Bygger på observationer och säger att samtliga undersökta fenomen leder till en generaliserad slutsats. Dessa slutsatser är aldrig logiskt bindande, eftersom det alltid är möjligt att framtida observationer innehåller undantag i förhållande till det som tidigare observerats. Härleda slutsatser från empiriska fakta. Kan bli motbevisat. Antal observationer blir tillslut en slutsats. Kommer fram till större eller mindre sannolikhet.

T.ex. ”Hur hanterar man det faktum att alla på detta hospice står inför sin snara död?” Man börjar inte med någon teori, finns inget hypotes om att det ska vara på ett visst sätt. Man börjar med en öppen fråga, samlar empiri och därefter försöker man formulera teori kring det.

Front 43

Vad är deduktion?

Back 43

En slutledning som leder till en logiskt nödvändig slutsats, förutsatt att de premisser (förutsättningar) som är utgångspunkt för slutledningen är sanna. Dessa slutledningar tillför så att säga inget nytt vad gäller själva substansen, det enda som sker är att vi logiskt härleder något från generella premisser, vars sanning vi tar för givet. Drar logiska slutsatser som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Behöver inte stämma med verkligheten. Pröva teori, hypoteser undersöks à förkastas eller bekräftas. T.ex. ”Upplever manliga studenter större mängd studiestress än kvinnliga studenter?” Innehåller en hypotes att det finns en skillnad, man delar ofta in i kategorier och jämför. Då får man hypotesen bekräftat eller förkastat. Alltså börjar man med en teori och därefter samlar in empiri.

Front 44

Vilka är de fyra etiska kraven/principerna vid intervjuundersökning, och vad innebär de?

Back 44

Informationskravet – Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte. Intervjupersonerna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de så önskar, när de vill. De ska dessutom få veta vilka moment som ingår i undersökningen och vad den kan bidra med.

Samtyckeskravet – Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig brukar föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas.

Konfidentialitetskravet – Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan komma åt dem, viss material (av känslig natur) kan även behöva förstöras.

Nyttjandekravet – De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet. Undersökningens deltagare ska informeras om hur uppgifterna ska användas.

Front 45

Inom kvalitativforskning använder man sig av icke-sannolikhetsurval, vilka är dessa?

Back 45

Bekvämlighetsurval – Man väljerindivider som råkar finnas tillgängliga. Svårigheter med detta blir att det är svårtatt veta vilken population personerna är representativa för, och attgeneralisera resultat.

Snöbollsurval/kedjeurval – En form avbekvämlighetsurval. Man har ett mindre antal personer som är relevanta förundersökningens syfte, dessa personer används sedan för att få kontakt medytterligare personer med samma/liknande egenskaper. Svårigheter medrepresentativitet hos de valda personerna.

Kvoturval – Används ofta inommarknadsundersökningar/opinionsundersökningar. Man tar ett stickprov somspeglar en population utifrån valda variabler (kön, etnisk bakgrund, ålder). Ejslumpmässigt då forskaren väljer intervjupersonerna tills kvoter/kategorierblir fyllda. Svårigheter med representativitet – personerna behöver inte varatypiska för sin kvot.

Front 46

Allt om validitet!

Back 46

Går ut på en bedömning av om de slutsatsersom generats från en undersökning hänger ihop eller ej. Rör frågan om huruvidaen eller flera indikatorer som utformats i syfte att mäta ett begrepp verkligenmäter just det begreppet. Det finns två övergripande typer;

Extern validitet – rör i vilkenmån resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer.

Intern validitet –överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer somforskaren utvecklar/genererar.

Front 47

Allt om reliabilitet!

Back 47

Handlar i grunden om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. Handlar om att man lätt ska kunna upprepa studien igen, och kunna få liknande eller samma resultat, eller om dessa påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga premisser.

Extern reliabilitet – undersökningens replikerbarhet.

Intern reliabilitet – medlemmar inom ett forskningslag måste komma överens om hur de ska göra tolkningar.

Front 48

Vilka kvalitativa analysmetoder finns det, förutom trovärdighet?

Back 48

Diskursanalys, narrativ metod, aktionsforskning, fenomenologi, hermeneutik, grounded theory

Front 49

Vad innebär Diskursanalys?

Back 49

Lägger tonvikt på hur olika versioner av världen, samhället, händelser och inre psykologisk verklighet produceras i diskurser. Empirisk forskningsansats där man tittar speciellt på språkanvändning och uttryckssätt – en social text. Språket konstituerar eller producerar den sociala verkligheten.

Front 50

Vad innebär Narrativ metod?

Back 50

Handlar om skrivna eller talade berättelser, t.ex. intervjuer, texter som man har läst eller texter som människor skrivit på uppmaning av forskningsprojekt. Man utgår ifrån att personen i fråga har något att förmedla. Bygger på händelser som är organiserade i tid och rum, med fokus på hur/vad man berättar. Försöker bevara helhet eller del-helhet, man kategoriserar inte. Sammanhanget är viktigt!

Front 51

Vad innebär aktionsforskning?

Back 51

Definieras som ett tillvägagångssätt där forskare och en klient samarbetar vid diagnosen av ett problem och vid utvecklingen av en lösning som bygger på denna diagnos. Kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik och därigenom förutsättningar för att förändra densamma. Utgångspunkten tas i den praktiska verksamheten. Innefattar alltså en relation mellan tänkandet om och handlandet i praktiken. Överbygga klyftan mellan praktik och forskning – “problem solving”.

Front 52

Vad innebär Fenomenologi?

Back 52

Den sociala verkligheten är en konstruktion. Frågan om hur individer skapar mening i den värld den lever i och framför allt hur forskaren ska kunna sätta sina egna uppfattningar inom parentes när det gäller att förstå den världen. Försöker se saker och ting utifrån personens perspektiv.

Front 53

Vad innebär Hermeneutik?

Back 53

Rör ett synsätt som från början utformades för tolkning eller förståelse av texter, främst teleologiska. Forskare som analyserar texten ska försöka få fram textens mening utifrån det perspektiv som dess upphovsman haft. Inbegriper insamling och analys av data som möjliggör en utformning av ”förståelse för kontexten”. Empatisk förståelse av människors handlingar.

Front 54

Vad innebär Grounded Theory?

Back 54

Inriktad på utveckling av en teori på grundval av data och ett synsätt som är upprepande och repeterbart., vilket betyder att insamling och analys av data sker pararellt och i en växelverkan med varandra. Syfte att utveckla teorier eller att skapa nya teorier utifrån observationer av den verklighet man förutsättningslöst utforskar. studerar ofta sociala processer och mönster - metoder för att strukturera och analysera omfattande empiriskt material deskriptivt och/eller för att utveckla empiriskt grundad teori. Använder kategorisering.