Tenta I Vårdvetenskap

Front 1

Paradigm

Back 1

Ett nytt sätt att uppfatta verkligheten på.

Front 2

Vad innebär Katie Erikssons omvårdnadsmodell: ansa, leka, lära?

Back 2

Ansa - Står för närhet, kroppskontakt, att sköta om de fysiologiska behoven som människor har, så som att tvättas och duschas.

Leka - Att locka till skratt och vara lekfull och glad, det skapar närhet och förtroende som gör att brukaren kan slappna av.

Lära - Att utveckla, lära sig nya saker och ta till sig nya sätt att vara och fungera.

Front 3

Ontologi

Back 3

Läran om varandet.

"En viss ontologi."

Man utgår från en bestämd uppfattning om verkligheten som sedan får konsekvenser för forskningens frågeställningar och metoder.

Front 4

Reliabilitet

Back 4

Trovärdighet i mätning.

Front 5

Validitet

Back 5

Hur väl man vet vad man mäter.

Front 6

LSS-lagen

Back 6

Finns för att människor med funktionsnedsättning/utvecklingsstörning/autism ska få det stöd som behövs för att leva så självständigt som möjligt.

Front 7

Lex Sarah

Back 7

Personal inom socialtjänsten/äldrevården/funktionshindrade ska anmäla missförhållanden till den som bedriver verksamheten.

Front 8

Lex Maria

Back 8

Vårdgivaren ska anmäla händelser som har/hade kunant medföra allvarligt vårdskada till ivo (inspektionen för vård och omsorg).

Front 9

Patientperspektiv

Back 9

Att utgå från patientens livsvälrd med ett etiskt förhållningssätt.

Front 10

Livsvärldsteori

Back 10

Kunskapsteoretiska grund som tyddliggör individens egna sätt att förstå och förhålla sig till existentiella sammanhang.

Front 11

Subjektiv kropp

Back 11

Den levda kroppen, människan som en odelbar enhet ständigt i samspel med sin omvärld.

Den subjektiva kroppen är fysisk, psykisk och existentiell på samma gång.

Front 12

Livskraft

Back 12

Att ha möjlighet att i generell mening må bra och leva det liv man vill.

Front 13

Omvärld

Medvärld

Back 13

- Yttre mijö, biologiskt livsrum

- Mötet/relationer till andra människor

Front 14

Didaktik

Back 14

Konsten att stödja lärande

Front 15

Vilka två olika perspektiv kan hälsa förstås ur?

Back 15

Naturvetenskapligt perspektiv - hälsa som motsats till sjukdom, hälsa som frånvaro av sjukdom.

Humanistiskt perspektiv- Hälsa som något annat och större än frånvaro av sjukdom.

Front 16

KASAM

Back 16

Känsla Av Sammanhang

Front 17

Hälsa som upplevelse av

Sundhet

Friskhet

Välbefinnande

Back 17

Sundhet - Att handla hälsosamt

Friskhet - frånvaro av sjukdom, fysisk

Välbefinnande - personens subjektiva upplevelse, unikt och personligt

Front 18

Hälsokorset, Katie Erikssons begreppsbestämning av hälsa

Back 18

Front 19

Caritasmotivet

Back 19

Vårdandets grundmotiv

Kärlek, medlidande och barmhärtighet är det som i djup mening motiverar vårdandet

Att vilja patienten väl

Front 20

Den vårdvetenskapliga hälsomodellen

(kanelbullen)

Back 20

Görande - strävan efter att ha hälsa

kost, motion, sunda vanor.

Varande - sökande, behov av balans och harmoni.

Vardande - Acceptans, försoning, människan konfronteras med sig själv och sin livssituation.

Front 21

Hälsohinder

Back 21

Det som i djup mening hindrar människan från att uppleva hälsa t.ex sömnproblem, bruten fot mm (ej diagnoser).

Front 22

Hälsoresurser

Inre

Yttre

Back 22

Inre - en egenskap jag har, t.ex att sätta ord på sitt lidande

Yttre - t.ex stöd från familj och vänner mfl

(kan samtidigt vara ett hälsohinder)

Front 23

Tre olika former av lidande

Back 23

Livslidande - berör hela människans liv, behöver inte komma av sjukdom. Existentiella frågor.

Sjukdomslidande - den fysiska smärtan av sjukdom, "att inte kunna dansa."

Vårdlidande - det lidande som patienten upplever till följd av vård eller utebliven vård.

Front 24

Lidandets drama

Back 24

Bekräftandet av lidandet, att erkänna att det finns.

Själva lidandet, tid och rum att få lida ut, pendlar mellan lust och lidande, hopp och hopplöshet.

Försoningen, vägen fram till det nya, det genomlevda lidandet får en mening.

Front 25

Fyra centrala begrepp för omvårdnad

Back 25

Sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande.

Front 26

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

Back 26

Att främja hälsa

Att förebygga sjukdom

Att återställa hälsa

Att lindra lidande

Front 27

Moral

Back 27

Faktiskt handlande i förhållande till etiska normer och värden. Synonym till etik.

Front 28

Normativ etik

Back 28

Hur man bör handla.

Front 29

Utilitarism

Back 29

Nyttan, nytto-värdet, nyttobedömning - ledande för de etiska valen.

Största möjliga lycka/nytta för största möjliga antal människor.

Kvantitativt synsätt.

Front 30

Närhetsetik

Back 30

Samlingsnamn för de tänkare som anser att de moraliska regler som styr handlande uppkommer i möte med andra människor.

I mötet föds ett ansvar för den andra människan. Ett krav/plikt.

Fenomenologisk/hermeneutisk etik.

Front 31

Pliktetik

Regelbaserad pliktetik

Sinnelagsetik

Back 31

Pliktetik = Hur man handlar. Plikten styr. Förnuftet avgör hur man handlar. Deontologisk etik.

Regelbaserad pliktetik = överordnade regler som gäller i alla liknande situationer.

Sinnelagsetik = varje situation är unik, personen får göra en egen bedömning av vad som är rätt eller fel.

Front 32

Fenomenologisk

Hermeneutisk

Back 32

Fenomenologisk = läran om något som erfaras.

Hermeneutisk = hur man bör gå till väga för att uppnå förståelse. För att förstå andra människor, deras sinnesstämningar, värderingar, avsikter och känslor osv... Man vill också förstå deras handlingar, det beteende man kan observera. Läran om tolkning och förståelse.

Front 33

Dygdetik

Back 33

Man ska som hel människa handla med vägledning av både sitt förnuft och av sina erfarenheter.

Front 34

Konsekvensetik

Back 34

Den praktiska erfarenheten avgör hur det är etiskt rätt att handla.

Front 35

Ange paradigms fyra paradigm enligt Törnebom

Back 35

Intresse

Kompetens

Världsbild

Vetenskapssyn

Front 36

Probleminventering

Problemfomulering

Syfte

Back 36

Probleminventering = Vad ska utforskas. Är ämnet relevant att forska inom?

Problemformulering = Kärnan i forskningsprocessen. En motiverande text som tydligt visar vad som ska göras och vad som inte ska göras.

Syfte = Det finns en mening och syfte med det jag gör.

Front 37

Lögstrups etik

Back 37

Människan lever i gemenskap med andra, därför helt beroende av samvaron med andra människor. Människan utlämnar sig i en du-jag-relation. Håller en del av ditt liv i min hand.

Han som talar om suveräna (spontana handlingar i mötet med andra, jag tänker ej på vad som kan hända mig) och sekundära (det egna jaget, mötet går ut på vad jag vill. Avundsjuka, egoism. Vad händer med mig i mötet med en annan människa?) livsyttringar.

Front 38

Kvalitativ

Back 38

Bygger på intervjuer och betraktelser. En förklarande modell inom forskning.

Front 39

Kvantitativ

Back 39

Uppbyggt av statistik och siffror. Mätbar forskning.

Front 40

Fyra principerna i forsknings

Back 40

Rättviseprincipen (urvalet ska variera), autonomi principen (rätt att hoppa av, bestämma själv), inte skada principen, göra gott principen (nyttan är att göra gott).

Front 41

Empirisk vårdvetenskap

Back 41

Studier av verkligheten.

Front 42

Paternalism

Back 42

Att bestämma något åt någon i tron om att det ska vara bra. Att det ska hjälpa patienten.

Front 43

Ethos

Back 43

Grundläggande begrepp inom etiken. Synligt i språk - ord och handling.

Front 44

Hermeneutiska spiralen

Back 44

Uppfattar världen ur ett sammanhang. Förståelse förändras hela tiden och kan aldrig återgå till gammal förståelse. Tolkningar växer fram i en spiralrörelse, man blir aldrig fullärd. Börjar vid förståelse, fortsätter i nya erfarenheter.

Front 45

Bihaviorism

Back 45

Studera människors beteende på ett objektivt sätt. Våra beteenden styrs av miljön.

Front 46

Tillit

Back 46

Känna att man kan lita på någon.

Front 47

Nursing

Back 47

Omvårdnad, utgår från sjuksköterskans kompetensområde.

Front 48

Caring

Back 48

Vårdvetenskap, mer inriktat på patienten.

Front 49

Delaktighet

Back 49

Patienten får vara med och bestämma, får mycket information.

Front 50

Vårdande möte

Back 50

Båda är aktiva. Patienten är alltid den som bestämmer graden av närhet till vårdaren.

Stödja och stärka, främja delaktighet

Vad ger vi patienten för budskap när vi är nära eller långt ifrån?

Bjuda in

Berörande

Engagemang och kroppsspråk

Front 51

Vårdande relation

Back 51

Lindra lidande och öka välbefinnande

Erbjuda absolut närvaro

Se patienten som en unik person

Inbjudande och tillåtande

Inte döma eller omskriva patientens berättelse

Ömsesidighet och reflektion

Front 52

Fyra principer inom forskningsprocessen, en god forskning

Back 52

Människovärdes-principen: vård på lika villkor.

Behovs och solidaritets-principen: gå efter behov, den som är mest sjuk går först.

Kostnadseffektivitets-principen: finns det likvärdiga behandlingar ska man ej använda det dyraste.

Front 53

Vårdande miljö

Back 53

Stimuli? Störande eller motiverande?

Stressad miljö, positivt eller negativt.

Vill patienten vårdas hemma?

Brist på detta kan ge vårdlidande.

Front 54

Vårdande samtal

Back 54

Skapa lidande-berättelse

Delaktighet

Tala med, inte till

Personlig utan att vara privat

Vid tidsbrist: sätt ramarna i förväg

Ställ öppna frågor, ej ja eller nej frågor

Fokus och öppenhet

Inte värdera

Front 55

Livslidande

Back 55

Hänger samman med människans hela existens. Existentiella frågor såsom "är det värt att leva?"

Front 56

Sjukdomslidande

Back 56

Det fysiska lidande en sjukdom ger, ex att inte kunna dansa.

Front 57

Vårdlidande

Back 57

Lidande vid sjukvård. Utebliven vård, felaktig vård eller dåligt bemötande. Onödigt lidande som vi vårdare har orsakat.

Front 58

Socialtjänstlagen

Hälso- och sjukvårdslagen

Back 58

Socialtjänstlagen: Sociala problem och socialt stöd. Hur socialtjänsten ska agera. Berör ekonomisk och social trygghet, jämlika levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Gäller barn, människor med missbruk, äldre. Missförhållanden. Kan överklagas. Lex Sarah går under SOL.

Hälso- och sjukvårdslagen: Målet är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Lex Maria går under HSL.

Front 59

Ramlag

Back 59

Ramlag är en lag som innefattar olika lagar som uppnår de mål och riktlinjer som krävs. Det finns en tydlig ram att följa.

Klargör kommunernas ansvar.

Ramlagar förtydligas genom planer och praxis.

Front 60

Patientsäkerhetslag

Back 60

Vårdgivarens skyldighet att erbjuda vård

Främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvårdslagen.

Front 61

Hur blir livsvärldspersepektivet synligt i vårdandet?

Back 61

Egna erfarenheter kan ge bättre förståelse

Lyssna på andras livsvärldar, kunna bemöta med bredare syn.

Front 62

Konsekvensetik med annat ord?

Back 62

Teleologisk etik.

Front 63

Subjektiv och levd kropp

Back 63

Den levda kroppen är fysisk, psykisk, exsistentiell och andlig. Subjektiva kroppen är den levda kroppen.

Front 64

Patientperspektiv

Back 64

Alltid utgå ifrån patientens upplevelser, patienten är expert på sig själv.

Front 65

Existens och mening

Back 65

Att känna att man existerar och mening med livet.

Front 66

Sammanhang

Back 66

Känna att man är en del av ett sammanhang. Känna gemenskap.

Front 67

Livsvärld

Back 67

Den är subjektiv. Baserad på ens egna levda erfarenheter.

Front 68

Sjukvården är indelad i tre nivåer

Back 68

Regionsjukvård: Högspecialiserad vård.

Länssjukvård: Specialistsjukvård i landstingets regi.

Primärsjukvård: BVC, MVC, vårdcentral osv...

Front 69

Positivism

Back 69

Att skapa så säker och fast kunskap som möjligt. Strävan efter absolut kunskap.

Front 70

Empiri

Back 70

Studier av verkligheten, ex insamling av data, läran av iakttagelser.

Front 71

Etikett

Back 71

Oskrivna regler i sällskapslivet.

Front 72

Normer

Back 72

Hur man bör handla. Regler som avser godtagbart användande.

Front 73

Alltruism

Back 73

När man handlar för någon annans skull och inte för sig själv.