• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/66

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

66 Cards in this Set

  • Front
  • Back
2 st, primära och permanenta med en övergångsfas, växelbettet
när bildas och bryts det primära bettet ut
de primära tänderna (mjölktänderna) bildas under fosterlivet och börjar bryta fram vid ca 6 månaders ålder
vad består det primära bettet av, antal tänder av varje sort
sammanlagt 20 mjölktänder
8 incisiver
4 caniner
8 molarer

(dvs inga premolarer)
Vilka är dom anteriora och posteriora tänderna i det primära bettet
anteriora: medialerm lateraler och caniner

posteriora: molarer
När bildas och börjar det permanenta bettet bryta fram
bildas efter födeseln och börjar bryta fram vid ca 6 års ålder
Permanenta bettets tänder
Sammanlagt 32 tänder
8 incisiver
4 caniner
8 premolarer
12 molarer
vad skiljer primära mot permanenta bettet
Primära (mjölktänder) 20 st
permanenta 32 st

Lika många insiciver (8st) och caniner (4st) men primära saknar premolarerna och har bara 8 molarer istället för 12.
hur är tandnomenklaturen för mjölkbettet
likadant som för permanenta bettet men istället för att räkna högra över kvadranten till 1, blir den 5 på primära bettet.

des, överkäke höger 5, vänster 6, underkäke vänster 7, underkäke höger 8.
Hur är tandnomenklaturen i usa för permanenta bettet
siffror i kronologisk ordning. Börjar i första kvadranten, dvs höger överkäke och går från 1-16, sen i tredje kvadranten från 17-32.
tandnomenklaturen i usa för primära bettet
överkäke höger till vänster a-j
underkäke vänster till höger k-t
Vad heter dom anteriora tänderna i varje kvadrant 3st
central incisiv (framtanden)
lateral incisiv (tanden om sidan av framtanden)
canin (hörntanden)
vad heter dom posteriora tänderna i varje kvadrant (efter caninen)
5an är 1a premolaren
6an är 2a premolaren
7an är 1a molaren
8an 2a molaren
9an 3e molaren (visdomstanden)

dvs. efter canin kommer två premolaren, den mest mesialt är 1a och mer distalt 2a. ökande nummerordning ju längre in i munnen
Vad är växelbettet
övergången från primär till permanent tanduppställning
caniner kallas även
cuspids
vart finner man premolarer
enbart i permanenta tänder
hur många premolarer per kvadrant
2st
Vilka ytor har varje tand 5st
ocklusal/incisal: tuggyta uppe på tanden
buckal: mot kinden
lingual/palatinal: in mot tungan
mesial: framåt i munnen
distal: bakåt
dom 9 olika tandytorna
facialyta: mot ansiktet (facies)
labialyta: (mot läppen, för incisiver och caniner)
buccalyta: mot kinden (bucca) för premolarer och molarer

Lingualyta: mot tungan (lingua)
palatinyta (mot gommen (palatum)

mesialyta: frammåt i munnen
distalyta: bakåt i munnen (mesial och distal kallas även approximalytor)

ocklusalyta: tuggytan för premolarer och molarer
incisalskär: för incisiver och hörntänder
Riktningar
cervikalt, mot tandhalsen (där tandköttet slutar)
apikalt: mot rotspetsen (apex)
mesialt: framåt
distalt: bakåt
lingualt: mot tungan
Facialt: mot ansiktet
buccalt: mot kinden
labialt: mot läpparna
hur benämns kanterna
två ytor möts i en vinkel/kant. t.ex mesio-linguala
Hörn
ter ytor möts i ett hörn, t.ex mesio-linguo-ocklusala hörnet
ocklusal/incial
Ocklusal är breda tuggytan uppe på en tand och incisal är skärytan uppe på en tand
Vad kallas hålet som tanden eller roten ligger i, i käkbenet
alveol
vad heter dom olika delarna av pulpan
Pulpahorn: topparna
pulpakammaren: pulpans mitt
Kusp
horn på en tand
emalj/cement
yttersta lagret på tanden och roten
emaljcementgränsen
gränsen mellan emalj och cement
rotkanalingång
där pulpan går ner i rotkanalerna
furkation
bryggan mellan rotkanalerna
rotpulpa
är pulpan som finns i rotkanalerna
accessorisk kanal?
går från pulpan ut i dentinet
finns små och stora
apikalt foramen
rotspetsöppningen
hur bildas fårorna på tänderna
tändernas morfologi präglas av hur de anlagts

mineraliseringen startar från flera punkter samtidigt, foci. Dessa smälter senare samman varvid det bildas fåror
definitionen av kusp
spets, gadd. Pyramidformat utskott på molarer och premolarers tuggytor, samt hörntändernas incialskär.
vilka ytor kan en kusp ha
facialyta och eller lingualyta
carabellis kusp
liten extrakusp som finns mesiopalatinal på första molaren i överkäken, finns ej alltid
vad betydet tuberculum
Kant eller ås på incisiver och caniner. Cingulum beskrivs ofta som en knöl/tuberculum + limbi
konvexa strukturer, 5st
kusp, crista, tuberculum, cingulum, mamelon
Konkava strukturer, 4st
sulcus, fissur, fossa, foramen
vad betyder crista
list, kam, ås
vilka olika cristae finns de 5st
crista facialies
crista lingualis
crista transversa
crista obliqua
crista marginalis, randkrista
mamelon
knopp. Utbuktning från incialskäret, nöts bort med tiden
cingulum
bälte, fattar ej
krontopografi, består av
sulcus: fåra (huvudfåra, bifåror)
fissur: skåra, djup fåra (ocklusalytans fåror är ofta av denna karaktär)
fossa: grop, fördjupning (bildas fossor där flera fåror möts på ocklusalyta)
foramen: hål, öppning
Böjningstecken
ocklusalt eller incisalt är alla tänder mer konvexa i den mesiala delen än i den distala delen.

Dvs. ocklusalytan är mer utbuktande i den mesiala delen än den distala.

Undantag: premolarer och underkäksincisiver har otydliga böjningstecken
vinkeltecken
sett facialt ifrån är vinkeln mellan distalytan och ocklusal/incialytan större än vinkeln där vid mesialytan.

undantag: otydligt på incisiverna i underkäka och alla premolarer. på laterala underkäksincisiven är det ofta omvänt.
rottecken
Från facialytan böjer roten distalt åt i jämförelse med kronan
rotfåretecken
Den distala rotfåran är ofta djupare än den mesiala.

Undantag: omvänt på första premolaren i ÖK. Otydlig eller omvänt på centrala underkäksincisiverna och första premolaren i underkäken.
cervikalinjetecken
på incisiver och hörntänder når cervikallinjen längre i incisal riktning på mesialytan än på distalytan
Medellinje
delar upp käkarna i höger och vänster sida
FDI
Tandbeteckningen som används i sverige
11. 21. 31. 41 för centrala insiciven i varje kvadrant
Gingiva
tandkött. Fibrös vävnad täckt med slemhimma
periodontal ligament
Bindvävsfibrer som förbinder rotcementet till käkbenet
Undantaget för att facialytorna är större än lingualytan
Facialytorna är allitd större förutom:
Första molaren i överkäken (16 och 26) och trecuspade tänder, t.ex andra molarer i underkäke.
hur ser approximalytorna ut, mesialt/distalt
mesialytan är större och flackare än distalytan
Vad är undantaget för det att mesialytan är större och flackare
det är otydligt på underkäksincisiverna
Facial och lingualytor 5st
x facialytan är större än lingualytan. (U: första molaren i ök och trecuspade tänder)

x appromaximalt ifrån konvergerara facial och lingualytan i incisal/ocklusal riktning. ??

x. Facialytan har sin största prominens i den cervikala tredjedelen.

x lingualytan har sin största prominens i:
gingival 3e del på incisiver och hörntänder
mellersta 3e delen på premolarer och molarer i ök
ocklusala 3e delen på premolarer och molarer i uk

x facial och lingualytorna är fyrkantiga i sin grundform, kusparna sticker ut som spetsar från denna grundform.
Approximalytor, 4st
x mesialytan är större och flackare än distalytan (U: otydligt på underkäksincisiverna)

x approximalytor konvergerar lingualt (U: första molaren i ök och trikuspider)

x approximalytorna konvergerar cervikalt, distalytan mer än mesialytan.

x approximalytorna har en trekantig grundform
Ocklusalytor, 4st
x mesiala kuspar större än distala

x faciala kuspar större än linguala (U: på molarerna i öl är mesio-linguala kuspen störst, på första molaren i uk är disto-linguala kuspen större än centro-faciala och disto-faciala kuspen)

x mesiala randkristan är större än den distala

x kusparna skiljs åt genom sulci, huvudsulci slutar innanför randcristan och delars sig i sulci som skiljer randcristan från cusparna.
Överkäkens mediala incisiv, 9 kännetecken
krona
1. bredaste framtanden
2. stor krona i förhållande till rot
3. jämn konvex buccalyta
4. välutvecklad cingulum, limbi och tuberkulum, konkav palatinayta
5. vinkeltecken
6. böjningstecken

rot
7. enrotig. Roten rundat triangulär i tvärsnitt, en av de flacka ytorna är riktad labialt
8. rottecken
9. cervikallinjetecken
Ök laterala incisiv
krona
1. Kronan mer avrundad, kortare och smalarare än den centrala incisiven.
2. palatinytan ofta mer konkav än den centrala incisivens palatinalyta.
3. cingulum har ofta en grop
4. tand med stor morfologisk variation, tapptand, invagination, aplasi.
5. vinkeltecken. Incialskäret kan även börja av i cervikal riktning i den distala delen.
6. böjningstecken men kan vara otydligt

rot
7. en rot som är smalare än den centrala incisiven
8. rottecken
9. cervikallinjetecken
Ök canin/ hörntand
krona
1. kraftigt convex. Vulstig cingulum
2. Distalytan är kraftigt böjd, mesialytan rakare.
3. en kusp, som övergår i crista lingualis
4. bettets längsta tand
5. vinkeltecken. distalytan påtagligt konvex.
6. böjningstecken

rot
7. En lång rot med triangulär tvärsnittsyta.
8. roten har ofta fåror mesialt och distalt.
9. rottecken.
10. cervikallinjetecken
ök 1a premolaren
krona
1. två distinktiva kuspar, buckal störst.
2. palatinal kusp lätt mesialförskjuten
3. mer trangukär ocklusalyta än hos den andra premolaren.
4. centralfossan går mesialt upp mot randkristan
5. otydligt vinkeltecken
6. böjningstecknet otydligt eller omvänt

rot
7. ofta tvårotig
8. omvänt rotfåretecken
9. fossa canina
Ök 2a premolar
krona
1. mindre än första premolaren
2. buckal och palatinal kusp, mera jämnstora
3. Palatinal kusp lätt mesialförskjuten
4. Oval ocklusalyta
5. Otydligt vinkeltecken
6. Böjningstecknet otydligt

rot
7. en rot avplattad mesiodistalt
8. Ingen fossa canina
Ök 1a molaren
1. största tanden i ök
2. fyra kuspar, en femte kusp carabellis hos 50-70%. Kusparna graderade i storleksordning, mesiopalatinal, mesiobuckal, distobuckal och distolingual. Högst är mesiobuckal
3. ocklysalytan romboid. Största bredden mesiobuckalt-distopalatinalt,
4. Krista obliqa från mesiopalatinal till distobuckal kusp
5. vinkeltecken
6. böjningstecken

rot
7. 3 rötter, 1 bred palatinal och 2 mindre buckala. distobuckal minst. palatinal rot divergerar mest og av sinus maxillaris.
8. rottecken
Ök 2a molaren
1. liknar första molaren men mindre.
2. fyra eller 3 kuspar, distopalatinalkusp kan saknas, blir då mer triangulär och liknar visdomstanden.
3. ocklusalytan romboid. Smalare än första molaren mesioistalt
4. krista obliqua från mesiopalatinal till distobuckal kusp. Distala kuspar är små.
5. vinkeltecken
6. böjningstecken

rot
7. 3 rötter, mindre divergerande än hos första molaren
8. rötter oftare sammanväxta än hos första molaren
9. rottecken
ök tredje molar