Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
27 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är personlighet? |
- Människor har likheter och skillnader mellan varandra i sitt beteende. - Varje individ verkar bete sig på ett relativt konsistent vis. - Talar om ”traits” eller personlighetsdrag. |
|
|
Studera personlighet: Varför är det viktigt? |
- Förstår och förutsäga beteende. - För att kunna ta hänsyn till fundamentala skillnader. |
|
|
Studera personlighet: Psykologisk forskning |
Till skillnad från ”vardagspsykologi” så ställer psykologisk forskning frågor om: - Hur operationaliserar och mäter vi personlighet? (Testbarhet) - Kan flera faktorer samverka med varandra för att skapa beteende? (Helheten) - Vad kommer personlighet ifrån? (Orsak) |
|
|
De olika teoretiska perspektiven |
- Psykodynamiskt - Fenomenologiskt/humanistiskt - Traitpsykologiskt - Socialkognitivt |
|
|
1. Psykodynamiska perspektivet |
Medvetet: här och nu Förmedvetet: Minnen Omedvetet: Rädslor, trauma, konflikter.. => påverkar vår personlighet. |
|
|
2. Psykodynamiska perspektivet |
- Samspel mellan motivation, konflikter, emotioner och tankar. - Psykosk energi (libido) driver oss. - Det omedvetena formar vårat beteende och våra mentala processer utan vår vetskap. |
|
|
Psykodynamiska perspektivet: Tre strukturer som formar personligheten |
- Id (detet): libido, driv till lust och belöning. - Ego (jaget): medvetet, rationellt, ser verkligheten realistiskt. - Superego (överjaget): moral, normer, ideal, impulsblockering |
|
|
3. Psykodynamiska perspektivet |
- Personligheten är formad av kampen mellan rädslor, konflikter och försvarsmekanismer (Förnekande). - Olika bra på balanser id, ego och superego. - Skillnader kan delvis förklaras genom försvarsmekanismer och barndom. |
|
|
Psykodynamiska perspektivet: psykosexuella stadier |
- Hur man reagerar beror på hur pass bra man tar sig igenom psykosexuella stadier (t.ex oral stage) av utveckling. - Handlar om hur libido uttrycks. Freund: Över- eller understimulans => fixering, instinkter fokuserar på ett visst behov. Omstritt… |
|
|
Psykodynamiska perspektivet: Utvärdering |
Kritik: - Ej testbara hypoteser. - Urvalet av observationer. Positivt: - Omedvetna spelar roll i dagens psykologi. - Inspirerade senare teorier kring stadier, barndom etc.. |
|
|
Psykodynamiska perspektivet: Neonanalytiska perspektivet |
Håller inte med Freund gällande vissa aspekter (rätt/fel/moral/sexuella aspekter), utvecklat egna teorier som är mer systematiskt testbara och falsifierbara. Ex: Anknytning - Individer utvecklas till att ha mer positiv/negativ syn på andra och sig själva genom interaktioner de har med andra människor (främst föräldrar). |
|
|
Fenomenologiska/humanistiska perspektivet |
Fenomenologiskt: fokus på det direkta medvetna upplevelsen i nuet, samt hur detta konstrueras - Positiv syn på mänsklig utveckling. |
|
|
Fenomenologiska/humanistiska perspektivet: George Kelly |
- Människors primära mål är att förstå världen, och att finna mening i den. - Agerar som forskare gör. - Personliga konstrukt: använder kategorier för att sortera personer och händelser, kategorier varierar mellan oss. Ex: förhållande tar slut Konstrukt 1: Jag blev avvisad, jag är avstötande! Konstrukt 2: Jag har inte hittat rätt person som jag passar med ännu |
|
|
Fenomenologiska/humanistiska perspektivet: Carl Rogers |
- Humanistiskt: trodde på vår inneboende kraft att vilja nå self-actualization. - The self: vår bild av jaget, skilt från miljön. • Behov att nå self consistency: ett stabilt jag. • Behov att ha self congruency: överensstämmer mellan ideala jaget och det upplevda. Vid krock => förnekelse eller uppdatering av ens bild. - Alla har behov av positiv uppmärksamhet, värd kärlek oberoende prestation. - Fullt fungerande personen: aktualiserat, uttryckt sig själv och väljer egen riktning. |
|
|
Fenomenologiska/humanistiska perspektivet: Utvärdering |
Kritik: - Självförverkligande är abstrakt som är svårt att undersöka/mäta. - Förlitar sig på självrapporter (vad känner vi INTE till hos oss själva). - Överdriver hur fira och medvetna vi är (bundna till kultur, fysiska faktorer, biologi osv). Positivt: - Ger hopp om möjlig förändring/förbättring. - Gav upphov till forskning om självuppfattning, mål och konflikt mellan ideala och upplevda jaget, |
|
|
Traitpsykolgi: Typer eller traits |
Typer av personlighet: - Du är eller inte är en viss typ. - Personer av en viss typ kan grupperas tillsammans. Traits - personlighetsdrag: - Kan ha en viss grad av ett visst drag. - Dragen är relativt stabila över tid. - Dragen handlar om personers kognitioner, emotioner och beteenden. |
|
|
Traitpsykolgi: Forskare |
Cattell: Föreslog 16 personlighetsfaktorer Eysenck: 2 dimensioner, super traits McCrae & Costa: föreslog 5 faktorer (BIG FIVE) |
|
|
Traitpsykolgi: Faktor och faktoranalys |
Faktor: en överordnad kategori som samlar flera frågor eller delar av ett drag. Faktoranalys: En statisk metod där man undersöker vilka frågor vars svar samvarierar, och hur olika frågor klumpar ihop kategorier. |
|
|
Traitpsykolgi: utvärdering |
Kritik: - Hur man beter sig som person varierar med miljön. - Ofta mäta självrapporterande drag. - Antal drag och faktorer varierar mellan teoretiker. - Säger inget om hur drag kan ändras eller påverkas? Positivt: - Datadriven approach = mätbara fenomen. - Finns evidens för ärvda traits. - Modeller kan eventuellt ges en biologisk grund. |
|
|
Biologisk grund för personlighet? |
- Tvillingstudier: 40% av variationen av drag kan bero på genetik. - Temperament: vissa drag finns redan hos nyfödda (t.ex aktivitet och sociabilitet). |
|
|
Socialkognitiva perspektivet |
Reciprok determinism: personen, dens beteende och dens miljö påverkar alla varandra. |
|
|
Socialkognitiva perspektivet: Centrala koncept |
- Beteende vägs i kontext (handlande för konsekvens) - Expectancy: hur sannolik är konsekvensen i denna situation? - Reinforcement value: hur påverkas (+-) vi av konsekvensen? |
|
|
Socialkognitiva perspektivet: Locus of control |
Locus of control: Olika förväntningar på hur mkt kontroll vi har och belöningar vi får. Intern: JAG avgör vad som händer mig (aktivt handlande, välbefinnande). Extern: EXTERNA faktorer avgör vad som händer mig (passivitet, lägre välbefinnande) - Kopplas till hur effektiv man känner sig (self-efficacy). |
|
|
Socialkognitiva perspektivet: Bandura |
Self-efficacy: - Ens tilltro att kunna utföra det beteende som behövs för det önskade utfallet, i en viss kontext. - Ökad tilltro => anstränger sig mer, svårare mål, generellt bättre utfall. (varför ens försöka om man inte tror sig lyckas?) |
|
|
Socialkognitiva perspektivet: utvärdering |
Kritik: - Inte en enhetlig teori, lösa delar - Stor fokus på medveten kontroll utan hänsyn till det omedvetna. Positivt: - Ger en mer nyanserad och kontextuell bild av personlighet. - Ger möjlighet att se personer-i-situation interaktioner. |
|
|
Kulturella skillnader i personlighet |
Uppväxtmiljö påverkar vår personlighet och hur det uttrycks. - Kultur förändras över tid. |
|
|
Könsskillnader i personlighet |
Statiskt signifikanta skillnader, men överlappar är större än skillnaderna. |
