Protetik - Dentala Keramer

Front 1

Hur ser världsmarknaden ut för kronor och broar?

Back 1

X Ca 110 miljoner tänder per år förses med kronor och broar

X 80% metallegeringar

X 20% helkeramiska material

Front 2

Hur är tillväxten?

Back 2

X Helkeramiska marknadssegmentet uppskattas växa med 30 % per år

X Metallsegmentet uppskattas växa med 1-2 % per år

Front 3

Vad är keramer?

Back 3

X Ordet keram kommer från det grekiska ordet "keramos" som betyder "bränd lera"

X Oorganiska, icke-metalliska material

X Resultaten av en högtemperaturreaktion

Front 4

Vad är dentalt keram?

Back 4

Samlingsnamn för flera olika typer av keramiska material och processtekniker

Front 5

Vad är dentalt porslin?

Back 5

Klassisk sintringsteknik dvs där porslinsmassor blandas, läggs upp, formas och bränns i porslinsugn.

Front 6

Historisk återblick:

Back 6

X 1774

– Duchateau porslinsprotes

X 1900-talets början

– jacketkronan

X 1960-talets början

– mk-porslin

X 1970-talet

– aluminiumoxidförstärkta kronor

X 1980-talet

– glasinfiltrerad aluminiumoxid

X 1990-talet

– Leucigörstärkta pressgjutna glaskeramer

– Tätsintrad aluminiumoxid

X 2000-talet

– zirkoniumdioxidkeramer

X 2010-talet

– nanoteknologi

Front 7

Hur ser elasticitetsmodulen ut för oxidkeramer?

Back 7

De klarar av hög böjspänning. Upptill 400 MPa.

Brottöjning är bara 0,1% vilket innebär hög risk för katastrofbrott. Keramer är mkt spröda vilket gör att de går sönder likt en polkagrisstång som bryts av.

Front 8

Hur skiljer sig böjhållfastheten och fraktursegheten inom gruppen dentala keramer?

Back 8

Från högst till lägst:

1. Zirkoniumoxidkeramer

2. Tätsintrad aluminiumoxidkeramer

3. Glasinfiltrerad aluminiumoxid och zirkoniumoxidkeramer

4. Glaskeramer

5. Sintrade glaskeramer

Front 9

Vilka tre huvudgrupper av dentala keramer finns?

Back 9

1. Porslin

2. Glaskeram

3. Oxidkeram, tätsintrad

Front 10

Hur kan man dela upp keramerna efter kemisk sammansättning?

Back 10

1. Silikatbaserade dentala keramer (med glasfas)

- Porslin (Fältspat K2O Al2O3 6SiO2)

– Dentala glaskeram

– Dentala glas

2. Oxidkeramer (försumbar glasfas)

Front 11

Man kan också dela upp det efter glasfasen de innehåller:

Back 11

1. Glasmaterial

2. Partikelfyllda glas

– Porslin (Fältspat K2O Al2O3 6SiO2)

– Dentala glaskeram (leucit, liOumdisilicat)

– Aluminiumoxid keramer (40-85%)

3. Polykristallina keramer (försumbar glasfas)

– ”Ren” Aluminiumoxid och zirkoniumoxid

Front 12

Varför förstärker man materialen med kristaller?

Back 12

Leucit är ett exempel på typ av kristall. Dessa kristaller finns i varierande mängd och storlek.

Kristallstrukturen ökar hållfastheten då det krävs mer energi för en spricka att förstoras (måste ta sig förbi alla kristaller för att bre ut sig)

Zirkoniumoxid är bättre än aluminiumoxid på att hejda sprickor då zirkoniumoxiden har en fasomvandling som orsakar tryckspänningar MOT sprickan och som då hämmar utbredningen.

Front 13

Varför tätsintrar man oxidkeramerna?

Back 13

X Bättre translucens

X Mindre kornstorlek
- < 1 mikrometer

X Bättre mekaniska egenskaper

X Full densitet (6,1gcm3)
- Optimal täthet

X Mer resistent mot fasförändringar mellan tetragonal och monoklin fas.

Front 14

Varför lägger man i yttrium i zirkonia?

Back 14

Yttriumoxid (Y2O3) kontrollerar materialets fasomvandlingar.

Tetragonal fas omvandlas till monoklin fas vid spänningspåfrestningar eller vid uppvärmning/nedkylning. Spänningar kan orsakas av tex slipning, blästring eller tex fukt och vatten.

Som monoklin fas har materialet upptill 4% större volym. Detta gör att tex kompressioner och tillväxt av sprickor kan hämmas eftersom de omvandlas till monoklin fas och med sin större volym fyller ut sprickorna.

Då ett material vandrar mellan faser kallas det för aging och själva materialet benämns som metastabilt.

Front 15

Vilka egenskaper hos oxidkeramerna kan försvåra produktionen?

Back 15

X Mkt hög bränntemperatur

– >2000ºC

X Stor volymskontraktion under bränning

– 15-30%

X Stor hårdhet

– > 1200 Vickershårdhet

Front 16

Hur kan man förstärka konstruktionens inneryta?

Back 16

– Metall

– Etsning & bondingteknik

– Polykristallina keramer

– Monolitisk zirkoniumdioxid

- Om det är en porslin/metall-konstruktion är kompressionsspänning bra.

(Metallen under keramen har mer termisk krympning än vad keramen har. Detta skapar spänningar i keramen som går in mot mitten av materialet från sidorna vilket gör keramen mer tålig för dragspänningar som går i motsatt riktning från kompressionsspänningarna.

Dessutom ger spänningarna ett tryck som gör att metallen och keramen pressas mot varandra och håller ihop.)

Front 17

Vad är viktigt för hållbarheten i en helkeramisk bro?

Back 17

X Fogytan ska vara bredare än 3 mm (Skarven mellan tänder i en bro)

X Stödtänder ska ej vara för mobila

X Stödtänder ska ej ha för kraftig lutning
- Keramer står emot bra för tryckkrafter men mkt sämre för dragkrafter vilket är det som uppkommer vid kraftig lutning av stödtänder.

X Ponticen ska ej vara bredare än stödtänderna

X Temporär bro är nödvändig efter prep. medan man väntar på att få den helkeramiska bron från tandteknikern

X Kerambroar ska ej temporärcementeras

X Kerambroar ska ej slipas
- ffa inte i fogarna
- Slipar man på en glansbränd yta för man in defekter i materialet. Tex zirkonium får fasomvandling osv.

I föreläsningen har även radien på fogen betydelse samt om tänderna har kvar periodontalligamenten eller inte. Tydligen större spänningar i bron om ligamenten är kvar.

Front 18

Hur är spänningarna i en krökt bro jämfört med i en rak?

Back 18

X 50% ökning av spänningen i zonerna 3 och 4

(Undersidan av distala fogen)

X 20% ökning i zon 5 i jämförelse med rak bro.

Fraktur i fogen mellan stödtand (distalt) och pontic. Underdimensionerade fogar vanligaste orsaken. Posteriora broar har en högre misslyckandefrekvens än anteriora ersättningar.

Front 19

Lista på hårdhet hos olika material:

Back 19

X Akrylat 20 kg/mm2

X Cement 27

X Guld 69

X Emalj 391

X Co-Cr 391

X Porslin 591

X Oxidkeramer 1200

Front 20

Vilka ytegenskaper är viktiga för grad av abrasion?

Back 20

X Friktionsmotstånd

X Frakturseghet

X Ytans släthet

Front 21

Vad är effekten av avverkning med roterande instrument och putsning av keramiska material?

Back 21

X Det kan ge sprickor i olika riktningar.

- Tex radialsprickor, mediansprickor och lateralsprickor. Kan även ge plastiskt deformation, ytligt eller djupare.

X Polering ger högre temperaturer i materialet än vid avverkning

X Keramiska materialen leder värme mycket dåligt.

X Sprickorna kan utvecklas eller tillväxa genom termiska spänningar.

Front 22

Vad är viktigt om man vill undvika sprickor o dyl. ?

Back 22

Vattenkylning och välcentrerade, fina diamanter.

Front 23

Vad använder man för cementering för keramer?

Back 23

(Sintrade silikatbaserade keramer, Glaskeramer, Oxidkeramer)

Fastsättningen är adhesiv med kompositcement som antingen är ljus-, dual- eller kemiskt härdande.

Front 24

Hur är etsbarheten hos de olika materialen?

Back 24

X Fältspat med kristaller - Bra

X Finkristallina porslin - Acceptabel

X Glaskeramer - Begränsad

X Porslin med hög Al-halt - Ringa

X Kärnmaterial av ren Al - Ingen

X Zirkoniumoxid - Ingen

Front 25

Vilka ytbehandlingar kan användas för oxidkeramer?

Back 25

X Blästring = ta bort

– 50-110 μm aluminiumoxidpulver (OBS! mikrosprickor)

X Blästring kombinerad med annan ytbehandling = lägga till

- Silicoatng (Si-C-skikt, förglasning + silanisering)

– Rocatec (Si-C-skikt)

- Cojet (blästring med glasklädda

aluminiumoxidpartiklar)

– Sintra ett skikt uppslammade zirkoniumpartiklar

X Priming – Fosfatgruppsinnehållande primer och cement (MDP 10- methacrylyloxydecyl dihydrogen-phosphate)

– Varierande bindningsstyrka 7-42 MPa

Front 26

När kan man välja kompositcement?

Back 26

Då konstruktionerna är:

- Kondenserade och sintrade

– Al2O3-förstärkt

– Leucinförstärkt

– Glaskeramer

– Oxidkeramer (mekanisk retention)

Front 27

När kan man välja zinkfosfatcement eller glasjonomercement?

Back 27

Då konstruktionen är:

– Försintrade och glasinfiltrerade keramkärnor

– Tätsintrade keramkärnor

Front 28

Vilka faktorer är viktigt för bindningsstyrkan oavsett vilket cement vi väljer?

Back 28

Termocykling och vattenlagring.

Front 29

På vilka olika sätt kan man framställa keramer?

Back 29

X Sintring

X Horisontalgjutning

X Pressgjutning

X Kopierfräsning

X CAD/CAM

Front 30

Vad är möjliga orsaker till problem som uppstår vid CAD/CAM-framställd konstruktioner?

Back 30

X Materialval

X Framställningsprocessen

– Abrasiv avverkning som kan ge tex plastisk deformation, frakturanvisningar och värmeutveckling

– Mikrosprickor: 40-60 μm i porslin och i glaskeramer. 15 μm i Y-TZP.

– Dålig temperaturavledning

X Efterbehandlingsskador

– På laboratoriet: vid blästring av innerytan

– Opaka kärnan omöjliggör ktrl av skador

- Kliniken: Slipning utsida och insida

– Cyklisk belastning:1500 cykler/dag,100-700 N

– Fuktig miljö

– Tandstödet: tunn dentinpelare, pulparum

– Cement: viscoplastisk deformation hos adhesiva material vid cyklisk belastning

X Påverkan relaterade till den estetiska utformningen

Front 31

Vad är viktigt att tänka på då vi göra kliniska studier?

Back 31

X Inklusionskriterier

X Vad ska utvärderas

X Vem ska utvärdera

X Hur stora material

X Hur ofta & hur länge

X Utvärderingskriterier

X Kriterier för misslyckanden

X Kontroller

SAMT att man alltid är beredd att omvärdera!!

Front 32

Hur hög bevisnivå anser man att olika sorters studier har?

Back 32

I fallande ordning:

1. Review av väl designade kliniska prospektiva studier (RCT)

2. Väl designade kliniska prospektiva studier

3. Väl designade kliniska retrospektiva studier

4. Väl designade experimentella studier från mer än en forskargrupp

5. Slutsatser från consensuskonferenser, review-artiklar, riktlinjer från auktoriteter inom området

Front 33

Hur ser än så länge de kliniska studierna på dentala keramer ut överlag?

Back 33

X Små material

X ”Inga inklusionskriterier”

X ”Korta tider”

X Ej randomiserade mtrl

X Inga kontrollgrupper

X Odefinierade kriterier för misslyckanden

Front 34

Vad är Mcleans kliniska utvärdering angående åldring bland dentala keramer?

Back 34

5 år = 5% eller mindre mikrosprickor/spricktillväxt.

10 år = 10% eller mindre mikrosprickor/spricktillväxt

Front 35

Vilken misslyckandefrekvens har inlays över tid för olika material?

Back 35

X Fältspatsporslin - 48% frakturer efter 2-6år

(Mirage, Optec)

X Mica-förstärkt keramik - 8-13% frakturer efter 5-11år

(Dicor)

X Leucitförstärkt keramik - 0-20% frakturer efter 2-14 år

X Maskinframställd fältspatsporslin - 0-11% frakturer och lossnade konstruktioner efter 5-10 år

(Cerec)

Front 36

Vad säger resultaten angående hållbarheten i en 14 år lång klinisk utvärdering av tre olika sorters inlay?

Back 36

X Overall success rate

– Gold and ceramic inlays 75%

X Survival rate

– Gold inlays 85%

– Ceramic inlays 72.7 %

X Mean survival time

– Gold inlays 163.5 months (13.6 years)

- Ceramic inlays 148.9 months (12.4 years)

Front 37

Hur framställer man skalfasader? (eng. Porcelain laminate veneers)

Back 37

X Sintring

X Pressgjutning

X CAD/CAM

Front 38

Hur tjock gör man skalfasader?

Back 38

0,2-1,0mm

Front 39

Hur cementeras skalfasader?

Back 39

Med adhesiv teknik

Front 40

Hur ser statistiken ut för skalfasader och vilka är riskerna?

Back 40

X Överlevnaden 10 år = 95%

X De som inte "överlevt" har fått porslinsfraktur eller lossnat

X Dålig kantanslutning som kan ge mikroläckage in till dentinet kan leda till sekundärkaries.

X De skalfasader där incisala skären också täcks med porslin har högre överlevnad än de utan.

Front 41

Hur kan man reducera frakturrisken?

Back 41

X Jämntjock preparation

X Kapa incisala skäret

X Minimal tjocklek av cement (1:3 av keramen)

X Ktr antagonerande kontakt, ingen kontakt i övergången mellan fasad/tand

Front 42

Vad orsakas misslyckandena av?

Back 42

X Frakturer i porslinet

X Retentionsförlust

X Frakturerat skelett (kärna)

X Frakturerad stödtand

X Endodontisk komplikation

X Sekundärkaries

Front 43

Vad är rapporterade misslyckandefrekvensen för olika sorters keramiska kronor?

Back 43

X Sintrade fältspat (Optec HSP)

- 20% misslyckanden pga kärnan efter 5 år

X Gjutna glaskeramer (Dicor)

- 16-30% frakturer efter 4-7år

X Pressgjutna glaskeramer

- IPS Empress = 3-12% frakturer efter 3-11år

- ISP e.max Press = 3,3% frakturer efter 3år

X Kärnförstärkta (In-Ceram)

- 0-3% frakturer efter 3-6år

X Maskinframställda (AllCeram)

- 5% frakturer efter 5-10 år

Front 44

Vad är rapporterade misslyckandefrekvensen för olika zirkoniumoxidbaserade kronor?

Back 44

X Cercon Base (15 kronor)

- 7% fraktur av kärnan och 0% av porslinet efter 2 år.

X Nobel Procera (204 kronor)

- 0% fraktur av kärna och 2% fraktur av ytporslinet efter 3år.

X ZirCad (68 kronor)

- 2% fraktur av kärna och 7% fraktur av ytporslinet efter 3 år.

Front 45

Vad kom man i stora drag framtill efter en systemisk översikt över studier om kronfrakturer relaterat till lokalisation på kronan?

Back 45

X Kronorna hade ungefär 4,4% frakturer efter 5 år oavsett material.

X Frakturfrekvensen på olika platser i munnen:

- Molarer 8.1%

- Premolarer 3.0%

- Posteriort 5.4%

- Anteriort 3.0%

Front 46

Frakturfrekvenstatistik för IPS Empress all-ceramic crowns: (enligt EN översiktstudie)

Back 46

X 3.8% frakturerade kronor

X 62% frakturerade mellan 3-6 år

5 av 1.000 incisiver

7 av 1.000 premolarer

12 av 1.000 caniner

16 av 1.000 molarer

Front 47

Överlevnadsstatistik för Zirconia-Based Crowns:

(enligt EN översiktstudie)

Back 47

X Kumulativa 5-års överlevnad

– 95.9% tandstödd

– 97.1% implantatstödd

X Technical failures

– Veneer fractures (t/I)

– Loss of retention (t)

X Biological failures

– Endodontic (t)

– Pri-implantitis (i)

Front 48

Clinical outcomes of lithium disilicate single crowns and partial fixed dental prostheses: A systematic review:

Back 48

X Kumulativa överlevnaden kronor

– 2 år= 100%

- 5 år = 97.8%

X Kumulativa överlevnaden broar

– 2 år = 83.3%

- 5 år = 78.1%

X Kumulativ överlevnad 10 år (1 studie)

- Kronor = 96.7%

- Broar = 70,9%

X Slutsats- kortsiktigt bra men långsiktigt begränsade data för kronor och icke acceptabla data för broar.

Front 49

Statistik för zirkonia- singelkronor efter ca 7år:

Back 49

X 53 (16.5%) totala misslyckanden

X Signifikant mer misslyckande för tandstödda kronor

X Signifikant fler misslyckande för kronor på molarer

Front 50

Vad är adhesivt resp. kohesivt brott?

Back 50

Vid adhesivt brott sker brottet i gränsytan mellan cementet och adherenten.

Kohesivt brott är det då det går sönder i själva föremålets material antingen strax vid sidan av fogen eller på ett helt annat ställe.

Front 51

Produktnamn på helkeramiska broar:

Back 51

X InCeram

X IPS Empress II

X IPS e.max

X Procera

X Cercon

X Precident DC-Zirkon

X Lava

X Denzir

X Bruxir

X Lava plus

Front 52

Hur ser statistiken ut för tandstödd resp. implantatstödd zikronia-konstruktion?

Back 52

X Kumulativa överlevnaden 5 år

– 93.5% tandstödd

- 100% implantatstödd

X Komplikation

– 27.6% tandstödd och 30.5% implantatstödd

– Fraktur av ytporslin, fraktur kärnan • Slutsats

X 5-års resultaten är excellent för implantatstödda och acceptabel för tandstödda.

X MEN – Begränsad uppföljning, mkt få studier på implantatstödd protetik vilket gör att man inte kan bygga alltför mkt på dessa resultat.

Front 53

Vad ska man tänka på då man utformar en bro?

Back 53

X Optimera broskelettet

- Fogen mellan ponticarna och stödtänderna ska vara minst 4x4 mm när långa ponticspan föreligger

X Gingivala kurvaturen på fogen

- Öka radien från 0.25 mm till 0.90 mm ökade frakturhållfastheten med 140%

X Undvik raka "balkar" mellan tänderna.

X Storlek på konstruktion

X Design – stödtänderna tillåter tillräcklig foghöjd och fogbredd

X Stödtänderna ej har för kraftig lutning

X Stödens placering i bågen

X Ponticbredd

X Hur ser det ut i motstående käke?

Front 54

Vad ska man tänka på då man fått den färdiga bron?

Back 54

X Den keramiska bron ska föregås av en temporär bro

X Ej forceras på plats

X Ej cementeras temporärt

X Ej beslipas i fogarna efter glansbränning

Front 55

Vilka andra egenskaper påverkar klinisk överlevnad?

Back 55

X Material

X Cement/cementeringsteknik

X Befintliga sprickor i materialet

X Befintligt underlag

- Tandens kondition

X Design av konstruktion

– Dimension: ocklusalt, axialt, radie, yta

X Bitkrafter

X Oral miljö

X Processteknik

Front 56

Vad beror ofta tidiga misslyckanden på i samband med helkeramiska konstruktioner?

Back 56

X Felaktig indikation

X Behandlingsmisstag

Front 57

Vad beror ofta sena misslyckanden på i samband med helkeramiska konstruktioner?

Back 57

X Materialets frakturseghet

X Spricktillväxt

X Patientfaktorer

Front 58

På vilket sätt kan patienten påverka överlevnaden?

Back 58

X Revisionsfrekvens

X Munmiljön

X Munhygien

X Parafunktioner

X Placering i bettet??

Front 59

På vilket sätt kan tandläkaren påverka överlevnaden?

Back 59

X Korrekt indikation

X Preparationsdesign

X Hantering av konstruktionen

X Erfarenhet

Front 60

På vilket sätt kan tandteknikern påverka överlevnaden?

Back 60

X Hantering av materialet

X Design av konstruktionen

X Erfarenhet

Front 61

På vilket sätt kan materialet påverka överlevnaden?

Back 61

X Styrka

X Åldereffekter

X Nötningsresistens

X Biokompatibilitet

X Teknikkänslighet