Pedodonti - Tandutveckling Och Störningar

Front 1

Vilka störningar kan tex uppkomma?

Back 1

X Störningar i eruption och exfoliation

X Utvecklingsstörning i antal och form

X Utvecklingsstörning i hårdvävnad

Front 2

Vilka olika tandutvecklingsstadier finns det?

Back 2

1. Tandplakod

- Initierar tandutvecklingen. Startar under 4:e graviditetsmånaden.

- Tandplakod = embryonal struktur med förtjockat epitel där senare vävnaden kommer specialisera sig och börja forma en tand.

- Epitel och mesenkym finns

2. Knoppstadier

- Morfogenes sker då tandplakoden blivit mer specialiserad vävnad och blivit tandmesenkym.

- Tandpapill och emaljknut bildas

3. Klockskedet

- Celldifferentiering sker och ameloblaster bildas som står för emaljbildning. Odontoblaster bildas också och ger upphov till övriga tandstrukturer. Det ger tanden en klockliknande struktur som senare kommer utvecklas till rötter.

- En till emaljknuta bildas

4. Tandsprickningen

- Sekretion av cellmatrix

- Emalj, dentin och rötter blir under detta stadium färdigutvecklade

- De primära tänderna har i princip redan kronorna klara vid födseln

Front 3

Hur är käkarnas utseende hos nyfödda?

Back 3

X Öppet bett

X Uk ligger distalt om ök

Front 4

Vad är karaktäristiskt hos mjölktänder i jämförelse med permanenta tänder?

Back 4

X Anatomiskt stabila

X Mindre dimensioner

X Lägre kronor

X Cervikal vulstighet

X Ocklusal konvergens

X Jämntjock emalj

X Cervikala emaljprismor i ocklusal riktning

X Molarerna har divergerande, krumma rötter

- Anlaget till permanenta tänder ses ofta mellan de divergerande molarrötterna

X Ingen rotsockel

- Där de går in på permanenta cervikalt.

X Voluminös kronpulpa

X Uttalade pulpahorn

X Nötta kuspar och skär

- I växelbettet

Ök-3:or är ofta svåra att skilja från mjölkisar/permanenta.

Front 5

Vad är definitionen av eruption?

Back 5

Tandens rörelse från plats i käkbenet där den påbörjat sin utveckling till dess att tanden får sin funktionella plats i bågen.

Detta sker samordnat med käktillväxt och är relaterat till tandutvecklingsgraden mer än till den kronologiska åldern. Därmed ligger det genetisk styrning mot tidig eller sen eruption.

Front 6

Vilka mjölkisar erupterar när?

Back 6

Mjölkincisiver: 6-12 månader (½ -1 år)

Första mjölkmolaren: 12-16 månader (1-1,5år)

Mjölktreor: 16-20 månader (1,5 - 2 år)

Andra mjölkmolaren: 25-30 månader (Drygt 2 år).

Front 7

Vad är neonatala tänder och vad är karaktäristiskt för dessa?

Back 7

Det är om barnet har tänder redan som nyfödd.

X Ofta primära tänder som kommit tidigt, sällan övertal

X Oformlig omogen krona

X Outvecklad rot

X Ofta mobila

X Extraheras pga risk för aspiration

Front 8

Vad är Bohns nodules och hur åtgärdas det?

Back 8

Ses hos nyfödda. Det är emaljpärlor som är rester frånepitellisten.

Åtgärd: Dessa brukar tillbakabildas efter ett tag så ingenting görs. Återkontroll efter 6 mån

Front 9

Vad är Epstein pearls och hur åtgärdas det?

Back 9

Det är gulvita fläckar med protein. 80% av nyfödda har detta.

Åtgärd: Ingenting. Tillbakabildas oftast inom 2 veckor.

Front 10

Hur ser eruptionstiderna ut för de permanenta tänderna?

Back 10

6 - 7 år: Samtliga 6:or och uk 1:or

7-8 år: ök 1:or och samtliga 2:or.

10-11 år: uk 3:or och samtliga 4:or.

11-12 år: ök 3:or och samtliga 5:or. Uk 7:or

12-13 år: Ök 7:or.

Visdomständerna kommer ngn gång vid 20 årsåldern.

Front 11

Hur lång tid brukar det ta för rötterna att sluta sig?

Back 11

ca 3-4 år år efter eruption av permanenta tänder. Ca 1 år för mjölkisar?

Front 12

När är kronornas utveckling klar?

Back 12

Kronans utveckling (permanenta tänder, förutom visdomstand) är klar vid 5-7 års ålder.

Front 13

Hur lång tid tar rotens utveckling och hur långt efter eruption är tandens apex slutet??

Back 13

Utveckling av roten från start tills att apex är slutet tar ca 6-7 år.

När tanden bryter igenom slemhinnan är ca 3/4 av roten färdigbildad. Tanden når ocklusion innan rotutveckling är avslutad. Brukar ta ca 3-4 år efter eruption av permanenta tänder för apex att slutas.

Front 14

Vad är mekanismerna bakom exfoliationen?

Back 14

Det är en intermittent process med kombination av resorption – apposition –resorption.

Detta gör att den permanenta tanden vandrar mot mjölkisen och trycket från permanent tand gör att alveolarben och denprimära tandens rot resorberas.

I slutet av processen växer epitel ned ochomsluter primära tandens krona vilket gör att den exfolierar utansår!

Front 15

Ibland kan en primär tand resorberas trots att ingen efterföljare finns. Vad kan detta bero på?

Back 15

Resorptionsmekanismen ligger latent och kan bli aktiverad av ex. överbelastning och inflammation.

För normal eruption av de permanenta tänderna krävs normal resorption av de primära föregångarna.

Front 16

Om en förälder kommer in med sitt barn på 5 månader som har diarré och feber, kan det bero på tanderuptioner?

Back 16

Nja, det KAN vara det, men troligtvis inte. Att få tänder är ingen sjukdom. Däremot kliar det ofta i munnen så att de gärna biter på saker. Dreglar ofta mer än vanligt också.

Front 17

Vad är dental mutilism?

Back 17

Förr i tiden kopplade man ofta samman allmänna sjukdomssymptom med tanderuption och såg därför detta som ngt patologiskt. Det innebar att man försökte bli kvitt patologin genom att extrahera mjölktänderna och oftast de permanenta uk-3:orna.

Detta var inte bra då det stör tandutvecklngen, gav många mineraliseringsstörningar (kanske pga ovarsam extraktion) och odontom (och kanske andra frambrottshinder såsom kvarlämnade rotbitar osv)

Front 18

Vad finns det för exempel på avvikelser från normal eruption?

Back 18

X Neonatal eruption

- 1 på 2000/3000 som har det

X Försenad eller uteblivande eruption

X Platsbrist

X Övertal

X Infraocklusion

- Är ofta lite ankylotisk (förmodligen för att den aldrig rör sig i sin alveol då den inte får belastning såsom de övriga får)

X Ektopisk eruption

- Tand som erupterar i avvikande riktning. Vanligast ök-6:or (2-6%) och ök-3:or (2-3%).

- Oftast löser det sig av sig självt men ibland krävs extraktioner.

Front 19

Vad kan försenad eller uteblivande eruption bero på? (Lokala faktorer)

Back 19

X Platsbrist

X Övertal

X Infraocklusion

- Pga utebliven exfoliering

X Förtjockad gingiva

X Transposition

- Tänder har bytt plats med varandra.

- Främst 3:or och 4:or.

X Fusion

- En "kombinerad" tand där tex 2:an är sammansmält med 1:an.

X Cystor/ eruptionshematom

- Hematom ses oftast kring området vid 2:or.

- Om cysta löser det sig oftast av sig självt och tanden kommer nog upp efter 3-4v. Återkontroll viktig. Om inget tecken på eruption ses vi återkontroll kan man vara tvungen att sticka hål på cystan.

X Tumörer

Front 20

Vad kan försenad eller uteblivande eruption bero på? (Generella faktorer)

Back 20

X Strålbehandling / cytostatika

X Down´s syndrom

- Ev. ses inga tänder vid 1-årsåldern.

X Kongenital hypofysunderfunktion

- Vid påbörjad medicinering kommer det igång ganska snabbt

X Cleidocranial dysplasi

- Ev. fenestrering för att hjälpa dem fram ortodontiskt

X Osteopetros

- Ovanlig sjukdom där ben kraftigt förtätas, blodförsörjningen blir dålig eller obefintlig. Dessa barn bentransplanteras ofta.

Front 21

Vad är generella faktorer till för tidig exfoliation?

Back 21

X Hypofosfatasi

- Om de kommer upp tidigt tappas de oftast för tidigt också

X Neutropeni

X Juvenil parodontit

X Papillon-Lefevre syndrom

X Ehler-Danlos syndrom

- Bindvävssjukdom som gör tänderna mer mobila

Front 22

Vad kan ligga till grund för störningar i antalet tänder?

Back 22

X Genetiska orsaker

- 6-8 % saknar en eller flera tänder (visdomständerej inräknade)

X Hypodonti

- < 6 tänder saknas

X Oligodonti

- > 6 tänder saknas

X Anodonti

- Alla primära och/eller permanenta anlag saknas

X Agenesi, aplasi

- Enstaka tänder saknas

Front 23

Hur vanligt är det med aplasier eller hypodontier i mjölktandsbettet?

Back 23

Det är ovanligt. Ca 0,1-0,7%.

Front 24

Vilka är de vanligast saknade tänderna i permanenta bettet?

Back 24

1. Andra premolaren i uk

2. Lateraler i ök

3. Andra premolar ök

4. Medialer uk

Den tand som oftast är där är ök-3:or!

Front 25

Vad beror ofta aplasier av?

Back 25

X Ectodermal dysplasi

X Inkontinentia pigmenti

X LKG

X Downs syndrom

X Rieger syndrom

Front 26

Hur vanligt är övertal? Vart är det vanligast? Vad kan det bero på?

Back 26

Hur vanligt:

- 0,1-3,6%

Vart:

En mesiodens i överkäkens mittlinje

Varför:

Cleidocranial dysplasi

Ibland lämnas mesiodens ifall den ändå inte gör skada (och inte har erupterat) dock kan man behöva ta bort den ändå ibland om det blir aktuellt med tandreglering för att rötterna på andra tänder inte ska hindras i sin förflyttning.

Front 27

Vilka morfologiska avvikelser kan vi ha på tänderna?

Back 27

X Mikro/makro-denti

- Mikrodenti är tex en tapptand som yttrar sig som en för liten tand.

- Makrodenti är ovanligt. Ofta förväxlat med fusion eller dubbelformation.

X Dens invaginatus

- Kan sträcka sig ända till pulpa

X Talon cusp

- Extrakusp liksom carabellis

X Taurodontism

- Stora kronor men små rötter

X Carabelli cusp

Front 28

Vad är en kvalitativ störning i tandens hårdvävnad?

Back 28

Det är rätt mängd emalj men den är av dålig kvalitet.

Kan antingen vara lokal (en/specifik regio) eller generell (flera/alla).

Front 29

Vad är en kvantitativ störning i tandens hårdvävnad?

Back 29

Då är det avvikelser i mängden emalj.

Kan antingen vara lokal (en/specifik regio) eller generell (flera/alla).

Front 30

När kan en generell störning kronologisk resp. icke-kronologisk?

Back 30

X Kronologisk = Kan härledas till en speciell tidpunkt under tändernas mineralisering. Kan vara kronologisk om ngn av dessa föreligger:

- Malnutrition

- Metaboliska störningar

- Miljö och kemikalier tex fluor eller tetracyklin

- Infektion

- Idiopatisk

X Icke kronologisk kan störningen vara om det är:

- Genetik (Endast emaljstörning eller i kombo med annan sjukdom)

- Långvarig påverkan på av miljö eller sjukdom (kronisk sjukdom eller kronisk förgiftning)

- Idiopatisk

Front 31

Ge exempel på faktorer som kan ge lokala störningar!

Back 31

X Trauma

X Strålning

- Emaljen kan bli annorlunda

X Infektion

- Tex på en primär tand som resulterar i resorption som stör/förstör anlaget

X Idiopatisk störning

Front 32

Ge exempel på faktorer som kan ge generella störningar!

Back 32

X Genetiska

X Toxiska

- Tex mediciner som kan ge missfärgningar på tänderna

X Bristtillstånd

- Tex D-vitaminbrist

Front 33

Vad är amelogenesis imperfecta?

Back 33

Genetiskt betingad mineraliseringsstörning som drabbar emaljen hos alla eller flertalet tänder i ett bett.

Sjukdomen orsakas av mutationer i de gener som reglerar amelogenesen.

Ärftlighetsmönstret varierar så det ser ej likadant ut på alla.

Heterogen grupp av emaljstörningar med varierande grad av emaljhypoplasi, hypomineralisation eller både och.

Ofta förvärras mineraliseringssjukdomar med tiden. En behandlingsplan måste läggas upp, inte minst för att minska ilningar och normalisera den ökade kariesrisken som mineraliseringsstörningar innebär.

Front 34

Vad är Dentinogenesis imperfecta?

Back 34

Genetiskt betingad mineraliseringsstörning som oftast är autosomalt dominant nedärvning.

Dentindysplasi kan ingå i Osteogenesis imperfecta .

Front 35

Vad är karaktäristiskt för Fluoros?

Back 35

X Diffusa opaciteter som drabbar homologa tänder

X Opaciteterna varierar från vita tunna tvärgående linjer till omfattande opaka områden

X Begränsningarna är alltid diffusa

X Posteruptiva missfärgningar och ytliga sönderfall i så kallade pits (smågropar) är vanligt i allvarligare fall. Denna typ av emaljdefekter anses vara karaktäristiska för fluoros (vissa typer av AI kan ha ett liknande kliniskt utseende)

X Histologiskt visar sig emaljfluoros som porösa områden längs Retziuslinjerna strax under emaljens yttersta lager och syns kliniskt vid lindrig fluoros som ett accentuerat perikymata (Gropar där emaljproducerande celler suttit? )

Front 36

Vad är MIH?

Back 36

MIH = Molar Incisor Hypomineralization (MIH).

Drabbar vart 5:e barn. Visar sig i:

- Opaka välavgränsade fläckar av varierande storlek i emaljen

- En eller två av sexårsmolarer kan vara drabbade i olika grad.

- En eller flera av incisiverna är ofta samtidigt drabbade.

- Emaljen är normal i form och tjocklek när tanden bryter fram

- Vid grava störningar kan emaljen snart efter eruptionen falla sönder av tuggtrycket.

Man bör vara vaksam om man ser att incisiverna har många vita stråk/fläckar och om 6:orna ej har kommit upp. Kontrollera 6:orna när de kommit upp.

MIH kan ha uppkommit om mamman har varit sjuk under graviditeten eller att barnet varit sjuk under första levnadsåret. Det finns en viss ärftlighetsfaktor för sjukdomen också.

Front 37

Vad kan man göra för att skydda tänderna vid MIH?

Back 37

Man kan göra tunna stålkronor posteriort och i fronten kan man ta bort yttersta lagret och sedan sätta komposit i bra färg.

Front 38

Vilka andra syndrom eller genetiskt betingade eller förvärvade sjukdomar kan hos mkt unga vara förenade med emaljutvecklingsstörningar?

Back 38

X Epidermolysis bullosa

X Tuberös scleros

X Celiaki

X Sjukdomar som påverkar kalcium/fosformetabolismen hos barn

- Tex D-vitaminbrist, hypofosfatasi,

- Hypoparathyreoidism,förorsakar i regel emaljhypoplasier