Kvalitativ Metod

Front 1

Beskriv något argument som framförts för att helt skrota distinktionen mellan kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. (2p)

Back 1

Ett argument är at de metodologiska principer som ses som allmängiltiga inom det historiskt sett dominerande kvantitativ psykologiska forskningen inte alls är allmängiltiga utan kan se annorlunda ut eller till och med behöva vändas till sin motsats, när man tillämpar kvalitativ metod för at en övergripande vetenskapligt princip ska gälla. Distinktionen kvalitativ7kvantitativ behövs för att medvetandegöra detta och därmed skapa god forskning. Eftersom kvantitativ metod är dominerande inom psykologiämnet riskerar kvalitativ metod i dagsläget att tappas bort i undervisningen om det inte finns en tydlig åtskillnad mellan begreppen.

Front 2

Vilka syften lämpar sig kvalitativ metod för, enligt Langemar? (2p)

Back 2

Förståelse av innebörd och mening, deskription av kvalitativa egenskaper och variationer, begrepps- och teoriutveckling samt exploration.

Front 3

Beskriv tre nivåer av förståelse/tolkning. (3p)

Back 3

tolkningar av själva texten i sig, där texten alltså inte ses som representant för något annat än sig själv, (som i diskursanalys)

tolkningar av subjektiva fenomen som till exempel tankar och känslor 8som i fenomenologi)

tolkningar av yttre mönster och processer, till exempel relationer (som i grundad teori)

Front 4

Hur väljer Langemar att definiera kvalitativ metod respektive kvantitativ metod? (2p)

Back 4

Kvalitativ metod innebär språklig analys som ger ett språkligt resultat, till skillnad från matematisk/statistisk bearbetning av kvalitativa eller kvantitativa data.

Front 5

Beskriv distinktionen mellan ”förståelse” och ”förklaring”. Ge ett konkret exempel. (2p)

Back 5

Förståelse är det man vill uppnå genom tolkning (ungefär översättning) av text av något slag. Med förklaring å andra sidan åsyftas förklaring i termer av orsak och verkan, så kallade kausala förklaringar. Varför finns det en social snedrekrytering till högre utbildning? Varför leker barn? Varför uppstår missbruk? Det är exempel på frågor som har kausala förklaringar.

Front 6

Varför är kvalitativ metod, enligt Langemar, inte ett lämpligt val för att testa teorier? (2p)

Back 6

Det finns i huvudsak två anledningar. Det ena handlar om att testandet i stor utsträckning går ut på att undersöka giltighetens kvantitativa utbredning, det vill säga hur allmängiltig teorin är. Att några personer, fall situationer eller vad det nu rör sig om passar in på teorin har ju redan visats i den kvalitativa teorigenererande studien.

Om vi vill kunna generalisera teorin från ett urval till en population, måste vi signifikanstesta och det kan vi bara göra om vi har gjort kvantitativa mätningar.

Front 7

Beskriv fyra av de viktigaste egenskaperna som karakteriserar de ämnen som brukar studeras kvalitativt. (2p)

Back 7

1. Komplexitet – sammansatta ämnen med komplexa inre relationer och orsakssamband

2. Kontextberoende – ämnen som är beroende av sitt konkreta sammanhang

3. Föränderlighet ämnen som påverkas av kulturella och historiska sammanhang

4. Subjektivitet – nominellt definierade och intersubjektivt tolkade ämnen

Front 8

Beskriv skillnader mellan den kvantitativa och den kvalitativa forskningsprocessen. (2p)

Back 8

Ingen naturlig avgränsning där en undersökning börjar/slutar (i kvalitativ).

Syftet i kvalitativ har ofta en bredd snarare än avgränsning.
Kvalitativ behöver ingen fastställd frågeställning.

Front 9

Beskriv Langemars liknelse mellan den kvalitativa forskningsprocessen och en arkeologisk utgrävning. (2p)

Back 9

Man vet från början var gränserna går för det fält som ska grävas ut, men man vet inte vad man kommer att finna utan är mycket uppmärksam och försiktig för att inte missa de fynd som kan finnas där. Vissa fynd kan vara väntade medan andra kommer som rena överraskningar. Platsen för utgrävningen är dock klart utstakad.

Front 10

Vad innebär det att ett urval är ”kvalitativt representativt”? Hur skall man gå tillväga för att få ett urval som är kvalitativt representativt? Ge konkreta exempel. (2p)

Back 10

Eftersom syftet med kvalitativ metod är att förstå innebörd, att beskriva kvalitativa egenskaper, att utveckla teoretiska modeller inte och inte att undersöka kvantitativa samband av olika slag är proportionerna av egenskaper (företeelser, variabler) inte det vi studerar utan det är egenskapernas existens, utseende och kvalitativa variation vi vill komma åt. Urvalet ska alltså vara representativt för populationen gällande kvaliteter. Man vill ha så informativa data som möjligt och utifrån lämplig avgränsning. Men kan göra medvetet skeva urval för att få riklig information. Urvalet är handplockat, deltagare för deltagare, situation för situation.

Front 11

Beskriv ”indirekta faktorer” respektive ”direkta faktorer” som man kan påverka ett urvals kvalitativa representativitet. (2p)

Back 11

Urvalet sker indirekt genom att ta hänsyn till de variabler man tror kan påverka resultatet men även direkt i form av att välja deltagare eller data som visat sig besitta de egenskaper och kvalitativa variationer som ger uttömmande och täckande svar.

Front 12

Beskriv faktorer som kan tänkas påverka hur pass lämpliga olika personer skulle vara som undersökningsdeltagare i en kvalitativ studie. (2p)

Back 12

Det kan vara viktigt att deltagarna, speciellt i sådana metoder dr deltagarna själva producerar språkliga data, är lämpliga (motivation, minne) att göra detta. Man bör ta hänsyn till deltagarnas verbala förmåga, intresse för ämnet, kunskap, erfarenhet, svarsvilja, motivation, opartiskhet.

Front 13

När är det, enligt Langemar, naturligt att använda sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod? Vilken typ av frågeställningar lämpar sig den kvalitativa intervjun inte för? (2p)

Back 13

Frågor som gäller människors faktiska beteende, omedvetna aspekter samt ämnen som är starkt förknippade med social önskvärdhet är svåra att belysa med hjälp av intervjuer.

Front 14

Beskriv vilket förhållningssätt intervjuaren bör ha vid en kvalitativ intervju. (2p)

Back 14

Lyhördhet, flexibilitet lyssnande, inlevelse, distans.

Front 15

Vilken fördel ser Langemar med konkreta, jämfört med mer abstrakta och generella, frågor? Ge konkreta exempel. (2p)

Back 15

En total övergripande abstrakt slutsats om något komplext är knappast någon förmögen att leverera på rak arm så det är mer pedagogiskt att öppningen görs lättbesvarad. En tydligt formulerad öppen fråga är lätt att förstå, vaghet kan göra respondenten osäker och/eller irriterad. Man kan t.ex. be respondenten berätta om en speciell situation eller beskriva något konkret. Konkreta frågor kan även minska den sociala önskvärdheten i svaren och t ex ge mer ärliga svar gällande könsstereotypa uppfattningar. Konkreta beskrivningar är också det bästa sättet att få fram emotionella aspekter av upplevelser.

Front 16

Vilken typ av frågor bör undvikas vid en kvalitativ intervju? (2p)

Back 16

Dubbla frågor – frågor som innehåller fler än en fråga samtidigt.

Ledande frågor – frågor där det förväntade svaret redan är inbyggt.

Värderande frågor – frågor som t ex skvallrar ni mycket om chefen på fikarasten

Front 17

Beskriv några vanliga fel som, enligt Langemar, främst ovana intervjuare kan begå. (2p)

Back 17

Att vara allt för strukturerad i förhållande till frågeställningen.

Att ställa för lite följdfrågor, och får för lite information.

Att hålla sig för mycket till ordningsföljden.

Att inte få panik över tystnad.

Att inte anpassa intervjuguiden eftersom.

Front 18

När är det lämpligt att använda sig av kvalitativa observationer snarare än av kvalitativa intervjuer? (2p)

Back 18

När man vill fånga upp socialt samspel. Kan också användas för att registrera vad som händer och för att studera omedvetna processer. Intervjuer studerar upplevelser medan observationer studerar beteenden.

Front 19

Vad försöker man undersöka med s.k. projektiva metoder? Beskriv, kortfattat, hur en projektiv undersökning skulle kunna gå till. (2p)

Back 19

Olika test, t ex TAT, Rorschachtest och ofullbordade meningar, används och dessa har öppna kvalitativa och språkliga svarsformer. Svaren tolkas enligt olika metoder för att utläsa de omedvetna processer som projicerats på textmaterialet. Man kan använda projektiva data för att undersöka frågeställningar utifrån psykodynamisk teori och för många andra frågeställningar som gäller omedvetna föreställningar. T ex omedvetna föreställningar om hur man ser på verkligheten som har med social status, etnisk tillhörighet eller kön att göra. Man kan också använda bilder eller fotografier av olika slag som deltagarna får hitta på historier till eller svara på frågor om, ofullbordade meningar. Svar kan ges i muntlig eller skriftlig form.

Front 20

Beskriv de tre typer av analysprocesser som brukar ingå i de kvalitativa metoderna. Vid vilken typ av kvalitativa studier är respektive process mest framträdande? (3p)

Back 20

Tolkning – där texten översätts till ny text. Hermeneutiken.

Strukturering av texten görs om från den ursprungliga organiseringen till en ny ordning, t ex tema för tema. GT.

Komprimering – man minskar texten volymmässigt utan att ta bort relevant information, koka sås. Fenomenologi.

Front 21

Vad innebär det att ha ”närhet” respektive ”distans” vid en kvalitativ analys? (2p)

Back 21

Närhet handlar om inlevelse, att känna in och identifiera sig, att se saker med deltagarnas ögon. Distans kan vara att inte överta deltagarnas uppfattning eller världsbild (going native) som den fullständiga sanningen.

Front 22

Används reliabilitets-begreppet inom kvalitativ forskning? Varför? (2p)

Back 22

Reliabilitet står i kvantitativ metod för tillförlighet i mätningar, och eftersom mätningar inte sker i kvalitativ metod kan man förstås inte tala om reliabilitet i detta sammanhang.

Front 23

Beskriv två olika delaspekter av kvalitativ generaliserbarhet. (2p)

Back 23

Hur data förhåller sig till frågeställningen. Gav datainsamlingen en generaliserbar bild av ämnesområdet? Hur generellt i förhållande till tid och situation är datamaterialet? Vad hade kommit fram i observationer i stället för intervjuer t ex?

Den andra delen gäller om resultatet går att applicera på populationen, vilket handlar om ifall urvalet gjorts på ett adekvat sätt. Existensen av de egenskaper och företeelser som finns i populationen och i undersökningen.

Front 24

Vad är syftet med ”triangulering”? Beskriv minst tre olika former av triangulering som kan användas inom kvalitativ forskning. (2p)

Back 24

Syftet med triangulering, att använda fler än ett slag av olika moment i forskningsprocessen är att det går att bedöma överensstämmelsen mellan de olika slagen av moment. Triangulering är inget validitetskriterium i sig, utan ett sätt att undersöka validiteten, samt att höja den så att förståelsen och meningsfullheten kan öka.

Datatriangulering – att använda mer än en form av data

Analystriangulering – att använda mer än en analysmetod

Bedömar- eller forskartriangulering – att göra oberoende analyser eller samarbeta och föra kritiska och reflekterande diskussioner

Datainsamlartriangulering – fler observatörer eller intervjuare

Teoritriangulering – flera olika teorier eller begrepp används både i teoristyrda studier och datastyrda för att tolka och förstå resultatet.

Front 25

Vad innebär ”den hermeneutiska cirkeln”? (2p)

Back 25

All förståelse är relativ, på så sätt att delarna i en helhet tolkas utifrån helheten och tvärtom. Förståelsen är också alltid relativ till sammanhanget som den tolkade befinner sig i, så det finns även en cirkelrörelse mellan texten och kontexten. Det historiska sammanhanget som forskaren/tolkaren befinner sig inom utgör också en referensram utifrån vilken tolkningen görs och so man inte kan ställa sig utanför Det ta ingår den förförståelse som påverkar och i sin tur påverkas av den förståelse som uppnås.

Front 26

Beskriv ”konkret fenomenologi” respektive ”strukturell fenomenologi”. (2p)

Back 26

Konkret fenomenologi – den forskning som är inriktade på olika individers konkreta upplevelser av psykologiska fenomen.

Strukturell fenomenologi – att beskriva fenomenens allmänna struktur, att studera de enskilda upplevelserna av ett specifikt fenomen för att kunna beskriva detta fenomen på en generell nivå.

Front 27

Beskriv ”deduktiv/teoristyrd tematisk analys” respektive ”induktiv/empiristyrd tematisk analys”. (2p)

Back 27

Deduktiv – temana är bestämda i förväg.

Induktiv – temana utarbetas ifrån det insamlade materialet.

Front 28

Beskriv de fyra stegen i forskningsprocessen för Grundad teori. (2p)

Back 28

Öppen kodning. Man skriver ut ca 2-3 intervjuer och läser igenom dem några gånger. Delar in i meningsbärande enheter, hittar rubriker. Prövar sig fram till en lista av kategorier. Man sorterar utifrån kategori/rubrik/tema.

Selektiv kodning. Man kodar selektivt. Vilka är kärnkategorierna. Gör urval och samlar in data som är relevanta för kärnkategorin.

Teoretisk kodning. Man börjar se mer abstrakta och generella kategorier och mönster. Ev. modell eller teori i schema eller figur.

4. Författande. Man sorterar tidigare skrivna memos och skriver resultat utifrån dessa.

Front 29

Beskriv tre olika inriktningar inom diskursanalys. (3p)

Back 29

Diskursteori. Inriktad på innehållet i diskurserna, vilka subjekt och objekt som skaps och vilket slags varande dessa erbjuder människor.

Diskurspsykologi. Mer intresserad av vad människor gör med språket och tvärtom, som hur diskurser används i socialt samspel för att skapa t ex emotioner, minnen, identitet och attribution.

Kritisk diskursanalys. Inriktar sig även på hur diskurser uppstår, av vilka orsaker, och vilka dessa konsekvenser blir i ett större sammanhang. Ideologiskt och samhällspolitiskt perspektiv.

Front 30

Vad innebär ”forskningskravet” respektive ”individskyddskravet”? (2p)

Back 30

Forskningskravet syftar på samhällets krav på att god och samhällsnyttig forskning bedrivs. Individskyddskravet är ett skydd mot fysisk och psykisk kränkning.

Front 31

Beskriv de fyra huvudkrav angående individskydd som stipuleras inom humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning. (2p)

Back 31

Information, samtycke, konfidentialitet, nyttjande.

Front 32

Vad innebär begreppen ”monism”, ”dualism” och ”egenskapsdualism”? Hur har distinktionen monism – dualism traditionellt kopplats till distinktionen kvalitativ – kvantitativ inom psykologin? Vad hävdar, enligt Langemar, dualister respektive materialistiska monister om användandet av djurstudier inom psykologin? (3p)

Back 32

Monism – att det finns en typ av verklighet som är beskaffad på ett visst sätt, tex verkligheten är helt och hållet av materiell natur.

Dualism – att det existerar två typer av verkligheter, en materiell l och en andlig, immateriell.

Egenskapsdualism – innebär oftast att verkligheten ses som materiell samtidigt som objekt och upplevelser ändå har olika egenskaper.

Dualisterna hävdar att psykologin bör ägna sig åt det specifikt mänskliga, medan materialisterna menar att det finns möjlighet att förstå mänskligt beteende utifrån likheter med djur

Front 33

Beskriv Langemars ”mjukare form av egenskapsdualism”. (2p)

Back 33

Att människan, precis som alla andra djurarter, har vissa egenskaper som skiljer henne från andra arter men också likheter.

Front 34

Vad innebär ”induktionsproblemet”? Langemar hävdar att detta problem är mycket svagare när det gäller kvalitativa jämfört med kvantitativa frågeställningar. Hur lyder hennes argument? (3p)

Back 34

Induktionsproblemet innebär i korthet att man inte kan veta om de observationer man gör är generella när man använder en induktiv metod.

Kvalitativ forskning har ju kvalitativa syften som handlar om att beskriva saker kvalitativt, inte att titta på kvantiteter eller orsaker. Frågan gäller alltså inte om vi sett allt som finns att se utan bara om vi sett mer eller mindre