Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
230 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Intermolekylära krafter påverkar materiens egenskaper angående: |
Hårdhet Kok/smält-punkt Viskositet Ytspänning Avgör om ämnen blandar sig med varandra |
|
|
Typer av intermolekylär växelverkan |
• Joninteraktioner • van der Waals-krafter - Dipol-dipol - Dipol-inducerad dipol - Dispersionskrafter • Specialfall - Vätebindning - Hydrofoba effekten |
|
|
• Alla van der Waals-krafter och den repulsiva kraften tillsammans |
= Lennard-Jones-potentialen |
|
|
Beskriv den hydrofoba effekten |
•Vissa molekyler (”hydrofoba” molekyler) undviker kontakt med vatten • ”Attraktionen” mellan de hydrofoba molekylerna är indirekt – det är egentligen vattenmolekylerna som stöter bort dem |
|
|
Vad är det som gör att molekylerna i kristaller sitter hårt bundna till varandra medan de i gasen rör sig obehindrat? |
Molekylernas möjlighet att röra sig beror på deras rörelseenergi Energin mycket mindre än attraktionen: fast tillstånd Energin ungefär lika med attraktionen: vätska Energin mycket större än attraktionen: gas |
|
|
En kristall kännetecknas av: |
Molekylär ordning över stora avstånd. I en kristall besitter atomer, molekyler eller joner specifika (förutsägbara) positioner |
|
|
Kristaller klassificeras efter vilken typ av bindningar som håller ihop dem. Vilka typer av kristaller finns det? |
• Jonisk kristall • Kovalent kristall • Molekylär kristall • Metallisk kristall |
|
|
En amorf kännetecknas av: |
Molekylär oordning över stora avstånd |
|
|
Ångtrycket är det gastryck då |
Vätska och ånga står i jämvikt |
|
|
Kokpunkten är den temperatur då |
Vätskans ångtryck är lika med det omgivande atmosfärtrycket Den normala kokpunkten är den temperatur en vätska kokar då det yttre atmosfärtrycket är lika med 1 atm |
|
|
Jones löslighet i polära lösningsmedel beror på |
Solvatisering |
|
|
Relativ permitivitet (dielektrisk konstant) |
Effekten hos ett lösningsmedels jon-solvatisering |
|
|
Definiera: mättad, omättad, övermättad lösning |
Mättad: löst ämne = fast ämne Omättad: löst ämne < fast ämne Övermättad: löst ämne > fast ämne |
|
|
Gasers löslighet i vätskor (formel) |
Henrys lag: CB = kpb CB= molär konc. av upplöst gas k = Henrys konstant, beror av temperaturen pb = gasens partialtryck ovanför lösningen |
|
|
Nonjoniska ytaktiva ämnen & polymerer ger |
Ger sterisk stabilisering. |
|
|
Makromolekyler (polymerer och polyelektrolyter) kan användas vid |
Flockulering |
|
|
Komprimerar det elektriska dubbellagret |
Salttillsatser |
|
|
Om man har problem med kakning |
Flockulerar man med salt, joniskt ytaktivt ämne, polymer/polyelektrolyt eller så använder man sig av sterisk stabilisering (tillsats av nonjoniska ytaktiva ämnen eller polymerer) |
|
|
Om sedimentationshastigheten är för hög |
Tillsätt viskositetshöjare (polymer, t.ex. Tween/span) |
|
|
Generellt tillsatts ämnen i SUSPENSIONER |
Vätmedel - polymerer Isohydriskt medel - buffert, Steriliseringsmedel - konserveringamedel, Isotonimedel, Aptitretare - smakämnen och färgämnen. |
|
|
Emulgator underlättar emulgering genom att |
Sänka ytspänningen och ge mindre droppar vilket motverkar gräddsättning. |
|
|
Vilken emulgator som används bestäms av HLB. För o/w ska emulgatorn ha ____ och för w/o ska den ha ___ |
o/w = HLB 8-16 w/o = HLB 2-6 |
|
|
För att förhindra aggregatbildning och koalescens så: |
Förstärks de repulsiva krafterna mellan dropparna genom att tillsätta emulgator och undvika salt. |
|
|
Fasinvertering motverkas genom att |
-En emulgator med rätt HLB-värde väljs, -Volymsförhållandet mellan ytter- och innerfas justeras -Genom att PIT kontrolleras. |
|
|
Salvberedningar kan ha olika typer av salvbaser:
|
Fet bas - vaselin. Vattenlöslig bas - makrogoler, Emulsionsbas - stearatkräm Buffert - fosfatbuffert Antioxidantia - natriumpyrosulfit |
|
|
Exempel på lösningsmedel |
Vatten Etanol Propylenglykol Vegetabiliska oljor |
|
|
Isotonimedel |
NaCl Glycerol |
|
|
pH-justering |
HCl NaOH Buffertar |
|
|
Antioxidantia |
Natriumpyrosulfit |
|
|
Konserveringsmedel |
Bensylalkohol (till oljelösningar) Thimerosal (till sera & vaccin) Propylparahydroxibensoat Metylparahydroxibensoat |
|
|
Emulsioner/Suspensioner består av: |
Ytaktiva ämnen - Polysorbat/polymer (Tween), Span Viskositetshöjande ämnen - CMC |
|
|
Stabiliteten hos parenterala beredningar kan ökas genom |
• Tillsats av reduktionsmedel • Ersätta luft i förpackningen med inert gas • Användning av metallkomplexbildare, ex. EDTA • Tillsats av specifik stabilisator • pH-justering • Ändring av lösningsmedel • Frystorkning |
|
|
Exempel på fyllmedel: |
Mikrokristallin cellulosa (MCC)(1/3) Mannitol Laktosmonohydrat Stärkelse Laktos |
|
|
Exempel på smörjmedel |
Mg-stearat Stearinsyra Paraffin Talk |
|
|
Bindemedel |
Fyllmedel Stärkelse, Laktos och Mikrokristallin cellulosa |
|
|
Sprängmedel |
Stärkelse Citronsyra + natriumvätekarbonat Crosslinkade hydrofila polymerer • (Kros)karamellosNa • Krospovidon • Na+stärkelseglykolat |
|
|
Flytförbättrare |
Kiseldioxid Ger perfekt runda granuler |
|
|
Vätmedel |
Titandioxid Polysorbat |
|
|
Färgämne |
Titanoxid Järnoxid |
|
|
Konserveringsmedel |
Paraben |
|
|
Polysorbat |
Nonjonisk surfaktant, vätmedel. |
|
|
Propylenglykol |
Co-solvent |
|
|
HPMC |
Viskositetshöjjare |
|
|
Sorbitol |
Viskositetshöjare |
|
|
Bensalkonklorid |
Konserveringsmedel |
|
|
Avicel, Glukos |
Gelbildare |
|
|
Kaliumsorbat |
Konserveringsmedel |
|
|
Fosfatbuffert, NaOH, HCl |
Buffert |
|
|
Läkemedelsform |
Fysikaliskt system vars syfte är att tillföra en farmakologiskt aktiv kemisk förening till kroppen |
|
|
Galenisk farmaci |
Svarar för utformning och framställning av läkemedelsformer |
|
|
Administreringsvägar |
Oral - systemisk/lokal: i munhåla/svalg Rektal - systemisk och lokal: analgetika, antiemetika, Topikal - Lokal/systemisk, ex hormon/nikotinplåster Parenteral - systemisk/lokal: i leder, öga, hjärta Lungor (pulmonell) - systemisk/lokal, ex anestesigaser Nasal - systemisk/lokal, ex hormoner Öga - lokal Öra - lokalVaginell/intrautering - lokal |
|
|
Dosformer för oral administrering |
Lösning Sirap Suspensioner Emulsioner Geler Pulver Granulat Kapslar Tabletter |
|
|
Dosformer för rektal administrering |
Suppositorier Salva Kräm Pulver Lösning |
|
|
Dosformer för topikal administrering |
Salva Kräm Pasta Lotion Geler Lösning Topikala aerosoler |
|
|
Dosformer för parenteral administrering |
Injektioner (lösning, suspension, emulsion) ImplantatIrrigation (bevattnings-) och dialyslösningar |
|
|
Dosformer för administrering via lungor |
Aerosoler (lösning, suspension, emulsion, pulver) Inhalationer Sprej Gaser |
|
|
Dosformer för nasal administrering |
Lösningar Inhalationer |
|
|
Dosformer för administering via ögat |
Lösningar Salvor |
|
|
Dosformer för administrering via örat |
Lösningar Suspensioner Salvor |
|
|
Systemisk administrering |
Läkemedlet når målorganet via systemkretsloppet |
|
|
Lokal administrering |
LM tillförs och verkar på samma ställe i kroppen |
|
|
Hur når läkemedlet blodet vid systemisk administrering? |
Två steg: 1. -Läkemedelsfrisättning -Upplösning -Diffusion -Fördelning 2. Absorption Obs! Vid intravenös injektion sker endast steg 2 |
|
|
Biotillgänglighet |
Hur nycket effektivt läkemedel som når systemkretsloppet vid allt utom en intrevenös injektion, jämfört med en intravenös injektion (100%) |
|
|
AUC |
Står för area under kurvan. Är ett mått på biotillgänglighet Bilden visar oral administrering. I.v. har ingen absorptionsfas, linjen går ej uppåt bara nedåt |
|
|
Fördelar med lokal administrering |
Låg dos God läkemedelseffekt (Endast fysisk barriär att ta sig igenom, ingen FPM) Begränsade systemiska biverkningar |
|
|
Formuleringens mål |
-Att konstruera en beredning som möjliggör en effektiv administrering -Att konstruera en beredning som uppfyller kvalitetskraven (samma varje gång) -Att utforma en väldefinierad och robust process (samma resultat varje gång) -Att förpacka beredningen på ett ändamålsenligt sätt (tål lagring, lätt att få ut lm, mm. |
|
|
Skäl för formulering |
Att konstruera en beredning som:
-Möjliggör en effektiv administrering
-Uppfyller kvalitetskraven (samma varje gång) -Väldefinierad och robust process (samma resultat varje gång) -Beredningen förpackas på ett ändamålsenligt sätt(tål lagring, lätt att få ut lm, mm.) |
|
|
Faktorer som styr val av läkemedelsform |
Sjukdomstillstånd: -Vill man ha systemisk eller lokal effekt? -Självadministrering eller sjukhusvård? -Medvetslösa patienter -Konstant eller varierad plasmakoncentration? Snabb effekt? -Långsam magtömning -Barn (och gamla) Patient complience (följsamhet): -Enkelt läkemedelsintag -Få administeringstillfällen -Smakmaskering -Användarvänlig förpackning Läkemedelssubstansens kemiska egenskaper och absorption: -Löslighet -Pulveregenskaper -Hållbarhet -Vattenlöslig eller fettlöslig Farmakologi / farmakokinetik: -Målorgan -Terapeutisk plasmakoncentration -Snävt terapeutiskt intervall -Dos -Stor nedbrytning i lever? -Lämplig duration |
|
|
Läkemedelsberedningens egenskaper är en funktion av: |
-Läkemedlets fysikaliska och kemiska egenskaper -Hjälpämnenas fysikaliska och kemiska egenskaper -Framställningsproceduren |
|
|
Bensoesyra, vattenfri etanol, propylenglykol, natriumbensoat, bensylalkohol, vatten. |
Sojaolja, monoglyceridacetylat, äggfosfolipid, glycerol, natriumhydroxid, vatten för injektionsvätskor. |
|
|
Albumin |
Stabiliseringsmedel i vissa injektionspreparat, bland annat vacciner |
|
|
Alginsyra |
Stabiliseringsmedel, bindemedel, påskyndar tablettsönderfall, viskositetshöjande medel |
|
|
Aspartam |
Sötningsmedel |
|
|
Askorbinsyra |
Antioxidant |
|
|
Butylhydroxitoluen |
Antioxidant |
|
|
Butylparahydroxibensoat |
Konserveringsmedel |
|
|
Butylparaben |
Konserveringsmedel |
|
|
Cellulosaacetataftalat |
Drageringsmedel |
|
|
Cetostearylalkohol |
Mjukgörande medel, emulgeringsmedel, viskositetshöjande medel |
|
|
Citronsyra |
Antioxidant |
|
|
Dinatriumfosfat |
Reglerar pH-värde |
|
|
Erytrosin |
Färgämne |
|
|
Etanol |
Lösningsmedel |
|
|
Etylcellulosa |
Drageringsmedel |
|
|
Gelatin |
Kapselskal |
|
|
Glukos |
Drageringsmedel, sötningsmedel, bindemedel |
|
|
Glukosmonohydrat |
Drageringsmedel, sötningsmedel, bindemedel |
|
|
Glycerol |
Mjukgörare, lösningsmedel, sötningsmedel |
|
|
Hydroxipropylcellulosa |
Drageringsmedel, Emulgeringsmedel, Stabiliseringsmedel, Bindemedel, Förtjockningsmedel, Viskositetshöjande medel |
|
|
Hypromellos |
Drageringsmedel, Emulgeringsmedel, Stabiliseringsmedel, Bindemedel, Förtjockningsmedel, Viskositetshöjande medel |
|
|
Hydroxipropylmetyl-cellulosa |
Drageringsmedel, Emulgeringsmedel, Stabiliseringsmedel, Bindemedel, Förtjockningsmedel, Viskositetshöjande medel |
|
|
Indigokarmin |
Färgämne |
|
|
Järnoxid |
Färgämne |
|
|
Kalciumvätefosfatdihydrat |
Fyllnadsmedel |
|
|
Karbomer |
Emulgeringsmedel, Bindemedel, Viskositetshöjande medel |
|
|
Karboxipolymetylen |
Emulgeringsmedel, Bindemedel, Viskositetshöjande medel |
|
|
Karnaubavax |
Poleringsmedel för tabletter och kapslar |
|
|
Karrageenan |
Geleringsmedel |
|
|
Kinolingult |
Färgämne |
|
|
Kiseldioxid |
Adsorberande medel, Klumpförebyggande medel, Påskyndar tablettsönderfall |
|
|
Klorkresol |
Konserveringsmedel |
|
|
Kopolyvidon |
Bindemedel, filmbildare |
|
|
Kopovidon |
Bindemedel, filmbildare |
|
|
Kresol |
Konserveringsmedel |
|
|
Kroskarmellosnatrium |
Påskyndar tablettsönderfall |
|
|
Krospovidon |
Påskyndar tablettsönderfall |
|
|
Laktos |
Fyllnadsmedel |
|
|
Laktosmonohydrat |
Fyllnadsmedel |
|
|
Lanolin |
Emulgeringsmedel, salvbas |
|
|
Magnesiumoxid |
Fyllnadsmedel |
|
|
Magnesiumstearat |
Smörjmedel |
|
|
Makrogol |
Salvbas, Lösningsmedel, Bas i stolpiller, Smörjmedel |
|
|
Metakresol |
Konserveringsmedel |
|
|
Metylparahydroxibensoat |
Konserveringsmedel |
|
|
Metylparaben |
Konserveringsmedel |
|
|
Mikrokristallin cellulosa |
Fyllnadsmedel, påskyndar tablettsönderfall, Adsorberande medel |
|
|
Natriumbensoat |
Konserveringsmedel |
|
|
Natriumbikarbonat |
Alkaliserande medel |
|
|
Natriumvätekarbonat |
Alkaliserande medel |
|
|
Natriumcitrat |
Reglerar pH-värde |
|
|
Natriumdokusat |
Ytaktivt ämne, Vätmedel |
|
|
Natriumfosfat |
Reglerar pH-värde |
|
|
Natriumglykolatstärkelse |
Påskyndar tablettsönderfall |
|
|
Natriumklorid (koksalt) |
Isotoniskt hjälpmedel |
|
|
Natriumlaurilsulfat |
Ytaktivt ämne, emulgeringsmedel, smörjmedel, vätmedel |
|
|
Natriummetabisulfit |
Konserveringsmedel, antioxidant |
|
|
Natriumstearylfumarat |
Smörjmedel |
|
|
Natriumstärkelseglykolat |
Påskyndar tablettsönderfall |
|
|
Paraffin |
Salvbas |
|
|
Polyetylenglykol |
Salvbas, Lösningsmedel, Bas i stolpiller, Smörjmedel |
|
|
Polyetylenoxid |
Bindemedel, Förtjockningsmedel, |
|
|
Polysorbat-80 |
Emulgeringsmedel, Ytaktivt ämne, Vätmedel |
|
|
Polyvidon |
Påskyndar tablettsönderfall, bindemedel |
|
|
Potatisstärkelse |
Fyllnadsmedel, påskyndar tablettsönderfall, bindemedel |
|
|
Povidon |
Påskyndar tablettsönderfall, bindemedel |
|
|
Propylparaben |
Konserveringsmedel |
|
|
Propylparahydroxibensoat |
Konserveringsmedel |
|
|
Ricinolja |
Smörjmedel |
|
|
Sackarin |
Sötningsmedel |
|
|
Sesamolja |
Lösningsmedel, bas för fettlösliga läkemedelssubstanser |
|
|
Shellack |
Drageringsmedel |
|
|
Sorbitol |
Sötningsmedel, fyllnadsmedel, mjukgörande medel |
|
|
Stearinsyra |
Emulgeringsmedel, smörjmedel |
|
|
Stärkelse |
Fyllnadsmedel, påskyndar tablettsönderfall, bindemedel |
|
|
Talk |
Klumpförebyggande medel, fyllnadsmedel, smörjmedel |
|
|
Titandioxid |
Färgämne |
|
|
Triacetin |
Drageringsmedel, mjukgörare, lösningsmedel |
|
|
Trietanolamin |
Emulgeringsmedel, alkaliseringsmedel (höjer pH-värde) |
|
|
Vatten |
Lösningsmedel |
|
|
Ullfett |
Emulgeringsmedel, salvbas |
|
|
Vitt vaselin |
Mjukgörande medel, salvbas |
|
|
Hjälpämnenas tre huvudfunktioner |
1. Underlätta/möjliggöra hantering och användning av en läkemedelsberedning (ex. lösningsmedel, fyllnadsmedel) 2. Underlätta/möjliggöra framställning av en läkemedelsberedning(ex. smörjmedel) 3. Tillföra beredningen önskade kvalitetsegenskaper (ex. läkemedelsfrisättning, hållbarhet) |
|
|
Krav på hjälpämnen |
Definierade och repeterbara egenskaper Sterila Isotona Isohydriska Icke reaktionsbenägna Kemiskt och fysikaliskt stabila Goda tekniska/processegenskaper Goda farmaceutiska funktionsegenskaper Användarvänliga Rimlig kostnad |
|
|
Vanligt förekommande hjälpämnesklasser för fasta beredningar: |
-Fyllnadsmedel -Vätmedel -Bindemedel -Frisättnings hjälpämnen -Smak- och färgämnen -Absorptionsförbättrare |
|
|
Vanligt förekommande hjälpämnesklasser för flytande & halvfasta beredningar: |
-Lösningsmedel eller vehikel -Löslighetsförbättrare -Konsistensgivare -Stabilisatorer -Konserveringsmedel -Smak- och färgämnen -Absorptionsförbättrare |
|
|
Injektionsvägar |
Intramuskulärt, i.m Subcutant (under huden), s.c Intravenöst, i.v I leder |
|
|
Depåeffekt |
Fördröjd frisättning av läkemedlet vilket medför långvarig effekt Kan ges: -oralt (begränsas av uppehållstid i tarmen) -injektion/implantat (dagar/veckor/månader/år) -i.m. oljelösningar (flera veckor) -i.m. suspensioner -via huden (plåster), (dagar/vecka) -Ögon (gel), (dag) |
|
|
Exempel på fasta orala läkemedelsformer (tabletter): |
Tabletter: -Dragerad tablett -Filmdragerad tablett -Brustablett -Frystorkad tablett -Munsönderfallande tablett -Enterotablett -Depåtablett -Tablett med modifierad frisättning -Tuggtabletter -Granuler |
|
|
Exempel på fasta orala läkemedelsformer (kapslar/pulver/granulat) |
Kapslar: -Hårda och mjuka Enterokapslar: -Hårda och mjuka Depotkapslar: -Hårda och mjuka -Kapsel med modifierad frisättning, hårda och mjuka Pulver/granulat: -Oralt pulver -Bruspulver -Granulat -Brusgranulat -Enterogranulat -Depotgranulat -Granulat med modifierad frisättning |
|
|
Krav på fasta orala läkemedelsformer |
Mekaniskt hållbara Dosvariation Sönderfallstid Upplösningstid Stabilitet |
|
|
Kvalitetssäkrad tillverkning innebär |
Slutprodukten skall ha rätt kvalitet med hög reproducerbarhet (dos, terapeutisk effekt, kontamination etc.) Regelverk för tillverkning Good Manufacturing Practice (GMP) skall följas Höga krav på rutiner och dokumentation Inspektioner av tillverkning |
|
|
Hållbarhet - Ett läkemedel ska vara stabilt ur vilka aspekter? |
-Kemiskt -Fysikaliskt -Mikrobiologiskt: ej tillväxt av mikroorganismer Läkemedel måste vara hållbart under: -Tillverkning -Analys -Lagring |
|
|
Hållbarhetstid |
Förkortas t10% Kallas även shelf-life Används för att beskriva hållbarheten hos ett läkemedel. -Max 10% av deklarerad halt läkemedel har brutits ned -Läkemedlet har bibehållna egenskaper (ska inte ha skett några förändringar i biotillgänglighet, utseende, smak eller lukt) -Inga toxiska nedbrytningsprodukter har bildats -Ett preparat bör ej lagerhållas mer än 5 år |
|
|
Hållbarhetstiden för extemporeläkemedel |
Lika med förbrukningstiden |
|
|
Vilka kemiska reaktioner kan ske hos läkemedel (som påverkar stabiliteten)? |
-Hydrolys -Oxidation -Isomerisering (racemisering) -Fotokemisk nedbrytning -Polymerisering |
|
|
Vilka faktorer kan påverkas för att öka den kemiska stabiliteten i en beredning? |
Temperatur pH Koncentration av reaktanter Ljus Katalysatorer Tillsats av hjälpämnen |
|
|
Kemiska strukturer känsliga för hydrolys |
Derivat av karboxylsyror Estrar Amider Laktoner LaktamerImider Karbamater |
|
|
Vad är hydrolys? |
En kemisk process där en molekyl klyvs i två delar efter att en vattenmolekyl har adderats. |
|
|
Vilka faktorer påverkar hydrolys? |
Temperatur pH Lösningsmedel |
|
|
Hur kan man göra läkemedel mindre känsliga för hydrolys? |
pH-inställning / val av buffert Val av lösningsmedel Solubilisering Suspension Komplexbildning Kemisk substitution Frystorkning Förvaringsföreskrifter |
|
|
Vad händer med substanser som oxideras? Ge exempel på läkemedel och hjälpämnen som utsätts för oxidation |
Substanser som oxideras förlorar elektroner Oxidation kan ske i lösning och fast fas Exempel: Vitaminer Steroider Adrenalin Dopamin Morfin Oljor och fetter |
|
|
Vilka faktorer påverkar oxidation? |
Syre Metalljoner pH Temperatur Ljus |
|
|
Hur kan man gör läkemedel mindre känsliga för oxidation? |
Antioxidantia Metallkomplexbildare Förpackning Förvaringsinstruktioner Byt atmosfär |
|
|
Vilka faktorer påverkar isomerisering? |
pH Temperatur |
|
|
Hur gör man för att minska nedbrytning via isomerisering? |
pH-inställning Förvaringsföreskrifter |
|
|
Hur kan hållbarheten förutsägas? |
Genom att bestämma läkemedlets reaktionsordning |
|
|
Reaktionsordning, definition |
Hur reaktionshastigheten beror på koncentrationen av reaktanterna. |
|
|
0:te ordningens reaktionskinetik |
Nedbrytningshastigheten är oberoende av reaktanternas koncentration. (Beror istället på tex löslighet eller ljusabsorption). Koncentrationsminskningen är konstant. Gäller för tex: -Nedbrytning av läkemedel i suspensioner -Många nedbrytningsreaktioner i fasta beredningar Enhet för k = koncentration/tid |
|
|
t10% och t½ för 0:te ordningen |
C = C0 - k x t t10% = (0,1 x C0) / k t½ = (0,5 x C0) / k |
|
|
1:a ordningens reaktionskinetik |
Dosberoende, exponentiellt avtagande. Nedbrytningshastigheten är beroende av en reaktant. Koncentrationsminskningen är proportionell mot koncentrationen i varje ögonblick. Gäller för tex: -Läkemedel i vattenlösningar (hydrolys, pseudo 1:a ordningen) -Läkemedel som bryts ned via oxidation Enhet för k = tid^-1 |
|
|
t10% och t½ för 1:a ordningen |
ln C = ln C0 - k x t t10% = -ln0,9 / k t½ = - ln0,5 / k |
|
|
Vad innebär pseudo 1:a och pseudo 0:te ordningen? |
Om en reaktant har en koncentration som är konstant kan man förenkla och räkna med ekvationer av en lägre reaktionsordning. En reaktion som är av 2:a ordningen blir då en pseudo 1:a ordningen och en reaktion som är av 1:a ordningen kan förenklas till en pseudo 0:te ordningen |
|
|
Kemisk stabilitet i fasta system kan påverkas av: |
-Mängd vatten i systemet och omgivande fukthalt -Fastfasstruktur -Mängd och typ av hjälpämnen -Temperatur -Ljus -Syre |
|
|
Vad är accelererade hållbarhetsstudier? |
Hållbarhetsstudier vid förhöjd temperatur eller andra förhållanden som påskyndar nedbrytning |
|
|
Arrheniusekvationen |
ln k = ln A - (Ea / RT) Beskriver reaktioners temperaturberoende. Används för att förutsäga hållbarhet vid en annan temperatur än den som hållbarhetstestning utförts vid: ln (k2 / k1) = (Ea / R) x (1/T1 - 1/T2) |
|
|
Grundkrav för att Arrheniusekvationen ska gälla: |
Oförändrad kinetik Minst 4 punkter Ej för drastisk extrapolering |
|
|
Vilka grundkrav ställs på förpackingen? |
Kompatibel med läkemedlet Inte släppa igenom luft och vattenånga Skydda mot ljus Inte avge eller ta upp ämnen |
|
|
Dispersa system, deifinition |
Blandning av två faser. Den ena fasen (dispersa fasen) finfördelad i den andra (dispersionsmedium)§ |
|
|
Hur kan man skilja dispersa system från lösning? |
En lösning är alltid klar (kan vara färgad, men alltid klar) medan en dispersion är vit (ev. lite blå) pga stora partiklar som bryter (sprider) ljus. Ex. vispad äggvita jämfört med ovispad äggvita |
|
|
Aerosolt system består av |
Dispersionsmedium: gas Dispersa fasen: Vätska eller fast fas |
|
|
Skum består av |
Disperionsmedium: Vätska Dispersa fasen: Gas |
|
|
Fast skum består av |
Dispersionsmedium: fast fas Dispersa fasen: Gas |
|
|
Emulsion består av |
Dispersionsmedium: Vätska Dispersa fasen: Vätska |
|
|
Fast emulsion består av |
Dispersionsmedium: Fast fas Dispersa fasen: Vätska |
|
|
Suspension består av: |
Dispersionsmedium: Vätska Dispersa fasen: Fast fas |
|
|
Fast suspension består av: |
Dispensionsmedium: Fast fas Dispersa fasen: Fast fas |
|
|
Formuleringsaspekter specifikt för dispersa system |
-Dropp/partikelstorlek -Fysikalisk stabilitet |
|
|
Fysikaliska förändringar vid lagring |
-Sedimentering = sjunker till botten -Gräddsättning = flyter upp -Flockulering = fastnar ihop, till viss del (Glest aggregerade partiklar) -Kakning, koagulering = blir stora klumpar (Irreversibel aggregering) |
|
|
Vad bestämmer hur snabbt sedimentation sker? |
Vätskans viskositet, partikelstorlek, densitet |
|
|
Varför är gräddsättning vanligt för emulsioner? |
Pga att fett har lägre densitet än vatten |
|
|
Hur påverkar partikelstorleken de fysikaliska förändringarna i dispersa system? |
Kolloidal: -Den dispersa fasen har partiklar mindre än 1µm --> Risk för agglomerering/partikeltillväxt Grovdispers: -den dispersa fasen har partiklar större än 1µm--> risk för sedimentation/gräddsättning |
|
|
Vilka partikelinteraktioner kan ske i dispersa system? |
Lyofilicitet Ytladdning Steriska effekter Ostwaldmognad |
|
|
Vad innebär lyofilicitet |
Lyofilicitet för partiklar motsvarar hydrofilicitet för molekyler (om dispersionsmediet är vatten) |
|
|
Skillnad mellan lyofila och lyofoba partiklar? |
Lyofila: -Dispersa fasen "gillar" dispersionsmediet vilket innebär att det är liten risk för koagulation Lyofoba: -Dispersa fasen "ogillar dispersionsmediet och kräver därför stabilisering -Vanligare att partiklar är lyofoba |
|
|
Vätbarhet |
= ytenergi/ytspänning -Kontaktvinkel reflekterar dispergerbarhet --> hög kontaktvinkel = lyofob -Modifieras med vätmedel |
|
|
Varför uppstår ytladdning? |
Ytor blir laddade pga: Saltupplösning JonisationJon Adsorption |
|
|
Vad är DLVO-teori? |
Kollar på växelverkningsenergin. Partiklar attraherar varandra pga dispersionskrafter (van der Waals) Partiklar repellerar varandra om de har samma laddning vilket skapar elektriskt dubbellager Kan summera attraktion och repulsion vilket ger en DLVO-kurva. Om partiklar rör sig fritt har partiklarna hög rörelseenergi, om de då krockar kan de komma över repulsiva energibarriären --> stor risk för kakning. |
|
|
Vad är zeta-potentialen |
Skillnad i potentialen mellan det dispersa mediumet och det stationära dubbellagret av joner som fästs sig vid den disperserade partikeln. |
|
|
Hur kan man påverka elektriska dubbellagret? |
-Tillsatts av salter.
-Tillsats av specifikt adsorberande joner eller laddade ytaktiva ämnen som adsorberas i sternlagret eller det stagnanta vätskelagret |
|
|
Vilka effekter har tillsats av salt i dispersa system? |
-Komprimerar elektriska dubbellagret och minskar zeta-potentialen vilket ger mindre repulsion. -Primära maximat sänks, och det sekundär minimat fördjupas Om man tillsätter för mycket salt är det lätt att kakning bildas pga för mycket attraktion och för lite repulsion |
|
|
Vad innebär sterisk stabilisering? |
Man tillsätter nonjoniska ytaktiva ämnen eller polymerer som adsorberar till partiklarna |
|
|
Vilka två storleksfördelningar finns det? |
Monodispers = samma storlek på alla partiklar Polydispers = en fördelning av storlekar |
|
|
Formuleringskrav för suspensioner |
-Sedimenterar snabbt men hög och stabil och går att skaka upp) -Ska kunna erhålla reproducerbar dos (sedimentationshastighet, viskositet) -Kontrollerad partikelstorlek (homogenitet) -Relativt låg löslighet av fast fas i vätskefas -Snäv partikelstorleksfördelning (Helst vill man ha monodisperst system men det går inte i verkligheten) -Undvik metastabila kristallmodifikationer |
|
|
Generell formulering av suspensioner |
1. Findelning i kvarn (ev våtmalning), diameter <5µm2. 2. Tillsats av vätska (+ ev vätmedel) 3a. Om kakning: a. Flockulera med -salt -joniskt ytaktivt ämne -polymer/polyelektrolytb --> Sterisk stabilisering 3b. Om sedimentation sker för snabbt: -Tillsätt viskositetshöjare (plastiskt/pseudoplastisk) 4. Övriga tillsatser -Buffert -Konserveringsmedel -Isotonimedel -Smakämnen -Färg-m.m |
|
|
Vilka metoder finns för att utvärdera en suspensions fysikaliska stabilitet? |
1. Sedimentation -Hastighet -Redispegerbarhet -Sedimentets volym 2. Reologi 3. Partikelstorleksanalys |
|
|
Varför väljer man att formulera ett läkemedel som en suspension? |
1. Som alternativ till lösning -Låg löslighet i vätskefas (ex ögondroppar, inhalationsberedningar, mixturer) -Hög nedbrytningshastighet i lösning -Obehaglig smak 2. Som alternativ till tablett -Hög finhetsgrad i mag-tarmkanalen (ex antacida) -Problem att svälja (oftast äldre och barn) 3. Annan anledning >-Depåpreparat för parenteral injektion |
|
|
Vad är en emulsion? |
Två icke blandbara vätskor Olja i vatten (o/v) eller vatten i olja (v/o) ex. salvor, krämer, mjölk |
|
|
Vilka typer av emulsioner finns det? |
1. Makroemulsioner -Vanligast -droppstorlek 0,1-100µm 2. Mikroemulsioner -Transparenta -Låg viskositet -Termodynamiskt stabila -Droppstorlek 5-140nm -Kräver cosurfaktant 3. Multipla emulsioner -(o/w/o) eller (w/o/w) -"delayed action preparat" -Stora stabilitetsproblem pga mycket yta (ytan är energetiskt ogynnsam) |
|
|
Vad gör emulgatorer? |
1. Underlättar emulgeringen genom att sänka ytspänningen vilket ger mindre droppar vilket motverkar gräddsättning 2. Stabiliserar emulsionen Motverkar aggregation och koalescens genom att: -sänka ytspänningen = minskar drivkraften -ge ytladdning på dropparna --> ökad repulsion (jonisk tensid, polyelektrolyt )-bilda barriär mellan dropparna --> sterisk stabilisering (nonjonisk tensid, polymer) -öka mekanisk styrka/voskositet på ytan |
|
|
Typer av emulgatorer |
Ytaktiva ämnen Hydrofila kolloider (protein och polysaccharider) Finfördelade fasta substanser (Pickering emulsions) |
|
|
Vad gör ytaktiva ämnen? |
Bildar monomolekylära filmer i gränsytan |
|
|
Vilka sorts ytaktiva ämnen finns det? |
1. Anjoniska -Billiga men relativt toxiska -används endast för kutana beredningar 2. Katjoniska -Toxiska och antiseptiska egenskaper -endast kutana beredningar 3. Nonjoniska -Minst toxiska |
|
|
Vad är HLB-metoden? |
Ett mått på ytaktiva ämnens hydrofil-lipofil balans. Används för att välja emulgator. Hydrofil / lipofil = HLB-värde HLB-värde kan vara 0-18 HLB 8-16 = vatten kontinuerlig fas --> olja i vatten (o/v) HLB 3-6 = olja kontinuerlig fas --> vatten i olja (v/o) |
|
|
Vad säger Bancrofts regel? |
Den vätska som tensiden löser sig bäst i blir kontinuerlig fas |
|
|
Är salva o/v eller v/o? |
Vatten i olja, v/o (fet bas, täcker mycket, ger en hinna) |
|
|
Är kräm o/v eller v/o? |
Olja i vatten, o/v, (med mycket polymerer som ger viskös vattenfas vilket leder till att det går in i huden) |
|
|
Hydrofila kolloider |
Ytaktivt ämne Bildar multimolekylära lager i gränsytan |
|
|
Finfördelade fasta ämnen (pickering emulsions) |
Ytaktivt ämne Mycket mindre än dropparna Kontaktvinkeln till de båda faserna avgör emulsionstyp. Kontaktvinkel mindre än 90 grader bildar kontinuerliga fasen |
|
|
Vad beror emulsionstyp på? |
1. Typ av emulgator -Beror av lösligheten hos tensiden i olja respektive vatten, bästa lösningsmedlet blir kontinuerlig fas. HLB 8-16 --> o/v HLB 3-6 --> v/o 2. Relativa volymen på de två faserna -större volym = större sannolikhet för kontinuerlig fas (dvs dispersionsmedium) |
|
|
Hur identifierar man emulsionstyp? |
1. Blandbarhet -emulsioner kan spädas med den kontinuerliga fasen (dispersionsmediet) 2. Konduktivitet -vattenkontinuerliga emulsioner leder ström 3. Färgning a. Makroskopiskt - Inre fas: svag färg - Yttre fas: tydlig färg b. I mikroskop - Inre fas: färgade droppar - Yttre fas: ofärgade droppar |
