• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/36

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

36 Cards in this Set

  • Front
  • Back
Psychology (Psykologi)
Läran om minnet och beteende.
Basic research (Grundforskning)
Forskning utformad för att erhålla kunskap utan någon direkt koppling till något praktiskt.
Applied research (Tillämpad forskning)
Forskning som är utformad för att lösa eller undersöka specifika, praktiska eller ’världs-’ problem.
Mind-body dualism (Kropp och själ dualism)
Den filosofiska ståndpunkt att själen är en icke-fysisk enhet som inte omfattas av fysiska lagar och därför inte kan reduceras till fysiska processer: kropp och själ är separata enheter.
Monism (Monism)
En filosofisk ståndpunkt som säger att psykiska händelser kan reduceras till fysiska händelser i hjärnan, så att kropp och själ är ett och samma.
Empiricism (Empirism)
Teorin att all kunskap kommer från sinnesupplevelse. Stimulerad av ökningen av experimentell vetenskap, utvecklade det i den 17: e och 18-talen, som slogs fast i synnerhet genom John Locke, George Berkeley, och David Hume.
Structuralism (Strukturalism)
En tidig tysk lära inom psykologi som inrättades av Wundt som försökt att studera tankarnas struktur genom att bryta upp det i deras grundläggande komponenter, som ansågs vara förnimmelser.
Functionalism (Funktionalism)
En tidig lära inom amerikansk psykologi som fokuserade på medvetenhetens funktioner och beteende när det gäller att hjälpa organismer att anpassa sig till sin miljö och för att tillgodose deras behov.
Psychodynamic perspective (Psykodynamiskt perspektiv)
Ett psykologiskt perspektiv som fokuserar på hur personlighetsprocesser, inklusive omedvetna impulser, försvar, och konflikter, påverkar beteendet.
Psychoanalysis (Psykoanalys)
En psykologisk teori, ursprungligen utvecklad av Freud, som betonar inre och främst de omedvetna orsakerna till beteende.
Defence mechanisms (Försvarsmekanismer)
Omedvetna processer som hjälper oss att hantera ångesten och smärtan från traumatiska upplevelser. Försvarsmekanismer förhindrar känslan av ångestväckande impulser eller låta dem förekomma i förtäckta former.
Object relations theories (Objektrelationsteorier)
Teorier som anser att människor skapar bilder eller mentala representationer av sig själva och andra människor som ett resultat av tidiga erfarenheter med vårdnadshavare.
Behavioural perspective (Beteendeperspektiv)
En uppfattning som fokuserar på hur omgivning och inlärningserfarenheter formar och kontrollerar beteende.
Behaviourism (Beteendelära)
En lära inom psykologin som fokuserar på lärandets effekt och omgivningens kontroll på beteende, och som håller fast vid att fokusen inom psykologi ska vara iakttagbart beteende.
Cognitive behaviourism (Kognitiv beteendelära)
En beteendeterapi strategi som inbegriper kognitiva begrepp, som tyder på att miljön påverkar vårt beteende genom att påverka våra tankar och ger oss information.
Positive psychology movement (Positiv psykologirörelse)
En syn som betonar studier av mänskliga styrkor, utveckling, och optimalt levande.
Cognitive perspective (Kognitivt perspektiv)
En uppfattning som fokuserar på människan som rationella informationsprocessorer och problemlösare, och på de mentala processer som påverkar beteende.
Humanistic perspective (humanism)
Humanistiskt perspektiv (humanism)En psykologiskt synvinkel som understryker personlig frihet, valfrihet, och egenföretagande.
Gestalt psychology (Gestaltpsykologi)
Tysk lära inom psykologi som betonar den naturliga organisationen av perceptuella delar i helheter, eller mönster, liksom betydelsen av insikt i problemlösning
Cognitive psychology (Kognitiv psykologi)
En del av psykologi som specialiserar sig på att studera mentala processer såsom tänkandet, minnet, planering, resonemang, uppmärksamhet och perception.
Cognitive neuroscience (Kognitiv neurovetenskap)
En del av psykologi som är korsar kognitiv psykologi och fysiologisk psykologi och undersöker hjärnprocesserna som rör den mentala aktiviteten.
Social constructivism (Socialkonstruktivism)
Uppfattningen att människor bygger upp sin verklighet och övertygelse genom sina kognitioner.
Social structure theory (Teorin om social struktur)
Hävdar att män och kvinnor beter sig annorlunda eftersom samhället leder dem in i olika sociala och ekonomiska roller.
Culture (Kultur)
Uthärdiga värderingar, åsikter, beteenden och traditioner som delas av en stor grupp människor och gått från en generation till nästa.
Norms (Normer)
Något som är vanligt, typisk, eller standard.
Socialization (Socialisation) Den process där kultur överförs till nya medlemmar tas upp av dem.
Cultural psychology (Cross-cultural psychology) (Kulturell psykologi)
Ett område inom psykologi, ibland kallad tvärkulturell psykologi, som undersöker hur kultur överförs till dess medlemmar och undersöker psykologiska likheter och skillnader som uppstår mellan människor från olika kulturer.
Individualism (Individualism)
En kulturell inriktning, typisk för många västerländska nationer, som främjar förverkligandet av den enskilda individen över gruppens mål: självständig identitet bygger främst på ett eget attribut och resultat (jämför med kollektivism).
Individualistic (Individualistisk)
Som kännetecknas av individualism: oberoende och självständiga.
Collectivism (Kollektivism)
Ett kulturellt perspektiv som betonar gruppens framgångar till skillnad från individens, och där personlig identitet är till stor del definierad av samhörighet till en större social grupp. (Jämför med individualism)
Biological perspective (Biologiskt perspektiv)
En uppfattning som fokuserar på biologiska faktorers roll inom beteende, inklusive biokemiska processer och hjärnprocesser så väl som genetik och faktorer inom evolutionen.
Behavioural neuroscience (Beteende neurovetenskap)
Ett sidoområde till psykologi som undersöker hjärnans processer och andra fysiologiska funktioner som är grunden till vårt beteende, vøra sinnen, känslor och tankar.
Neurotransmitters (Signalsubstans)
Kemiska åmnen som frigörs från en nervcells axon och som resor över det synaptiska utrymmet och binder till speciella receptorer på en annan nervcell, där de producerar en kemisk reaktion som antingen är retande och hämmande.
Behaviour genetics (Beteendegenetik)
Vetenskapen om genetikens påverkan på beteende.
Natural selection (Naturligt urval)
Den evolutionära process där egenskaper som ökar sannolikheten för överlevnad och reproduktion bevaras i genpoolen och därmed bli mer vanligt förekommande med tiden.
Evolutionary psychology (Evolutionär psykologi)
Ett område inom forskning som fokuserar på betydelsen av evolutionära processer (särskilt naturligt urval) i utvecklingen av adaptiva psykologiska mekanismer och sociala beteenden hos människor.
Interaction (Interaktion)
Växelverkan eller inflytande.