4.4 Klinisk Registrering Och Parodontala Begrepp

Front 1

Vilka är de kliniska (termer) tecknen på parodontal sjukdom? 7st

Back 1

X Gingival inflammation
X Ökat kliniskt fickdjup
X Gingival retraktion

X Alveolär benförlust

X Tandmobilitet
X Tandförflyttningar
X Tandförluster

Kan det inte också vara bvs, svullnad, etc som tyder på gingivit?

Front 2

Kronisk och aggressiv parodontit (påverkar vad, vad sker vid terapi/ej terapi

Back 2

X Kan båda påverka olika delar av bettet


Terapi:
X Är progressiva om ej behandlade och om de ej
behandlas så kan tandförluster uppstå

X Processerna kan avstanna om korrekt terapi erhålls

Front 3

Vad är viktigt för att kunna ge god parodontal vård? 3steg

Back 3

Det krävs rätt terapiplan --->
vilket kräver korrekt diagnos --->
vilket bygger på adekvat och korrekt REGISTRERING

registrering-diagnos-terapiplan

Front 4

Vad tittar man på vid en översiktlig undersökning? Kliniskt 4 huvudgrupper enbart namn

Back 4

Oral mucosa
Bettförhllande och belastningar
Gingiva
Tänder

Front 5

Vad tittar man på vid en översiktlig undersökning? Kliniskt! (oral mucosa 2st, bettförhållande/belastning 0st, Gingiva 4st, tänder 3st)

Back 5

X Oral mucosa
-Slemhinneförändringar
- Färgförändringar

X Bettförhållande och belastningar

X Gingiva
- Rodnad
- Svullnad
- Sår
- Retraktioner

X Tänder
- Hårdvävnadsstrukturer
- Plackansamlingar (PLI)
- Restaurationer

Front 6

Vilka olika registreringsmetoder har man för de olika vävnaderna? 3st (gingiva, parodontalligament/cement, alveolärt ben)

Back 6

X Gingiva
- Blödningsindex (sondering efter bvs?)
- Gingivalindex (sondera efter bvs och kolla rodnad?)

X Parodontalligament/cement
- Fickdjupsmätning/ Attachment level
- Furkationsinvolvering
- Tandmobilitet

X Alveolärt ben
- Röngten

Front 7

Hur tas blödningsindex/Inflammationsindex? och hur räknas det ut

Back 7

x Man kollar blödning vid sondering.

x (Antal blödande ytor/antalet ytor) x 100

Front 8

Hur graderas gingivalindexet? 4st

Back 8

Gi 0 = Friskt

Gi 1 = Lätt rodnad vid gingivalranden

Gi 2 = Rodnad eller BVS

Gi 3 = Spontanblödning

Front 9

Hur beräknar man plackindex? 2st metoder (lenox och silness)

Back 9

Enligt Lenox-Kopczyk:

Antal infärgade ytor/ hela antalet ytor x 100.
0=inget plack
1=infärgat plack


Enligt Silness &Löe:

Poäng:
0) Inget plack
1) Osynligt men avkrapbart plack
2) Synligt, måttlig mängd
3) Stor mängd synligt plack

Antal poäng/Antal ytor =0-3

Front 10

Hur utför man ficksondering? 5st

Back 10

X Man använder en trubbig sond, 0,20 Newton (25 g)

X Mäter djupet från gingivalranden till fickans botten

X Noggrann sondering kring varje tand…

X Det djupaste måttet/yta registreras 4 eller 6 ytor

X Fickdjup ≥ 4 mm registreras

Front 11

Om man mäter fickdjup på 6 mm kan man alltid säga att fästeförlust har skett?

Back 11

Nej. Det finns en del fällor då man mäter, pseudofickor och retraktioner kan lura en.

Pseudofickor:
- Kan uppstå då man har ödematös och svullen gingiva tex.
- Man mäter fickdjupet till 6mm men egentligen kan det i vanliga fall endast ligga på 3mm och skall ej ens registreras då.

Retraktione:
- Man mäter fickdjupet mellan gingivalrand och benet till 6 mm men har gingivan krypit ned kan det egentliga fickdjupet vara tex 9 mm (räknar man då antalet mm från emaljcementgränsen?? +/- någon mm?)

Front 12

Vad kan vara försvårande omständigheter vid ficksondering? 7st

Back 12

x ”Svåra” kontaktförhållanden
x Tandrestaurationer
x Tandsten
x Blödning
x Försämrad åtkomlighet och insyn
x Smärtreaktion
x Tandkontur och rotanatomi

Front 13

Hur graderas furkationsinvolvering? 3 grader

Back 13

Grad I
- Man känner hur sonden försvinner litegrann in i furkationen

Grad II
- Sonden går in en bra bit i furkationen

Grad III
- Sonden tar sig ut på andra sidan

Front 14

Hur graderas tandmobiliteten? 4 grader

Back 14

Grad 0:
< 0,2 mm i horisontalled

Grad I:
> 0,2 -1mm i horisontalled

Grad II:
> 1mm i horisontalled

Grad III:
Rörlig i axialled (Åker upp och ned i alveolen)

Front 15

Vad ska man kolla efter på röntgen ur parodontal synvinkel? 5st

Back 15

X Alveolär bennivå
- Horisontella och vertikala destruktioner
- Hur benet begränsas (antagligen skleros eller septatoppar osv)

X Furkationsinvolveringar, konkaviteter, fåror
X Breddökning periodontalspalt
X Tandsten
X Över/underskott restaurationer

Front 16

Vad ska man tänka på då man tar röntgen för parodontal analys? 6st

Back 16

x Parallellteknik

x Lamina dura - Avsaknad av lamina dura teckning behöver inte betyda ngt

x Överskugga - Ibland förekommer överskuggande strukturer då benvävnad eller tänder avbildas

x Benförlust undervärdering - Vid mätning av marginell benförlust undervärderar man ofta enligt SBU (vilket gör det nödvändigt med klinisk kontroll också)

x Tillförlitligheten - Tillförlitligheten att med btw eller apikalbilder att upptäcka små förändringar över tid är låg…SBU

x Antalet bilder - Antalet rtg bilder kan minskas om man gör en klinisk undersökning först och sedan panorama eller bitewings…SBU

Front 17

Vad är CPITN

Back 17

Community Periodontal Index for Treatment Neads.

Det är ett epidemiologiskt verktyg som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för utvärderingen av tandlossning i befolkningsundersökningar.

Den kan användas för att rekommendera den typ av behandling som krävs för att förebygga tandlossning.

Front 18

Hur beräknas CPITN, 3 steg

Back 18

Tänder granskas:

1. Man delar upp tänderna i segment:
14- 17 är ett segment. 13-23 är ett annat och 24-27 ännu ett. Uppdelningen sker på samma sätt i uk.

2. Registrera fickdjup kring samtliga tänder i en
sextant

3. Varje sextant får en sifferbeteckning baserad på
den parodontalt sämsta tanden i området

Front 19

Hur graderas CPITN? X-4 (X012-34)

Back 19

X = Tänder saknas eller så finns bara en tand i sextanten

0 =Friskt parodontium

1 = Blödning vid ficksondering

2 = Sub- eller supragingival tandsten / defekt fyllning eller dålig kantanslutning

3 = 4-5 mm djup, patologisk ficka

4 = 6 mm djup ficka eller mer

* = Furkation ellerfästeförlust >/= 7 mm