Parodontologi - Klinisk Registrering Och Parodontala Begrepp

Front 1

Vilka är de kliniska tecknen på parodontal sjukdom?

Back 1

X Gingival inflammation

X Gingival retraktion

X Ökat kliniskt fickdjup

X Alveolär benförlust

X Tandmobilitet

X Tandförflyttningar

X Tandförluster

Front 2

Kronisk och aggressiv parodontit:

Back 2

X Kan båda påverka olika delar av bettet

X Är progressiva om ej behandlade och om de ej
behandlas så kan tandförluster uppstå

X Processerna kan avstanna om korrekt terapi erhålls

Front 3

Vad är viktigt för att kunna ge god parodontal vård?

Back 3

Det krävs rätt terapiplan ---> vilket kräver korrekt diagnos ---> vilket bygger på adekvat och korrekt REGISTRERING

Front 4

Vad tittar man på vid en översiktlig undersökning?

Back 4

X Oral mucosa
-Slemhinneförändringar
- Färgförändringar

X Bettförhållande och belastningar

X Gingiva
- Rodnad
- Svullnad
- Sår
- Retraktioner

X Tänder
- Hårdvävnadsstrukturer
- Plackansamlingar (PLI)
- Restaurationer

Front 5

Vilka olika registreringsmetoder har man för de olika vävnaderna?

Back 5

X Gingiva
- Blödningsindex
- Gingivalindex

X Parodontalligament/cement
- Fickdjupsmätning/ Attachment level
- Furkationsinvolvering
- Tandmobilitet

X Alveolärt ben
- Röngten

Front 6

Hur tas blödningsindex/Inflammationsindex?

Back 6

Man kollar blödning vid sondering.

Antal blödande ytor/antalet ytor x 100

Front 7

Hur graderas gingivalindexet?

Back 7

Gi0 = Friskt

Gi1 = Lätt rodnad vid gingivalranden

Gi2 = Rodnad eller BVS

Gi3 = Spontanblödning

Front 8

Hur beräknar man plackindex?

Back 8

X Enligt Lenox-Kopczyk:

Antal infärgade ytor/ hela antalet ytor x 100.
0=inget plack
1=infärgat plack


X Enligt Silness &Löe

Poäng:
0) Inget plack
1) Osynligt men avkrapbart plack
2) Synligt, måttlig mängd
3) Stor mängd synligt plack

Antal poäng/Antal ytor =0-3

Front 9

Hur utför man ficksondering?

Back 9

X Man använder en trubbig sond, 0,20 Newton (25 g)

X Mäter djupet från gingivalranden till fickans botten

X Noggrann sondering kring varje tand…

X Det djupaste måttet/yta registreras 4 eller 6 ytor

X Fickdjup ≥ 4 mm registreras

Front 10

Om man mäter fickdjup på 6 mm kan man alltid säga att fästeförlust har skett?

Back 10

Nej. Det finns en del fällor då man mäter.

X Pseudofickor.
- Kan uppstå då man har ödematös och svullen gingiva tex.
- Man mäter fickdjupet till 6mm men egentligen kan det i vanliga fall endast ligga på 3mm och skall ej ens registreras då.

X Retraktioner kan lura en.
- Man mäter fickdjupet mellan gingivalrand och benet till 6 mm men har gingivan krypit ned kan det egentliga fickdjupet vara tex 9 mm.

Front 11

Vad kan vara försvårande omständigheter vid ficksondering?

Back 11

X ”Svåra” kontaktförhållanden

X Tandrestaurationer

X Tandsten

X Blödning

X Försämrad åtkomlighet och insyn

X Smärtreaktion

X Tandkontur och rotanatomi

Front 12

Hur graderas furkationsinvolvering?

Back 12

X Grad I
- Man känner hur sonden försvinner litegrann in i furkationen

X Grad II
- Sonden går in en bra bit i furkationen

X Grad III
- Sonden tar sig ut på andra sidan

Front 13

Hur graderas tandmobiliteten?

Back 13

X Grad 0
- < 0,2 mm i horisontalled

X Grad I
- > 0,2 -1mm i horisontalled

X Grad II
- > 1mm i horisontalled

X Grad III
- Rörlig i axialled (Åker upp och ned i alveolen)

Front 14

Vad ska man kolla efter på röntgen ur parodontal synvinkel?

Back 14

X Alveolär bennivå
- Horisontella och vertikala destruktioner
- Hur benet begränsas (antagligen skleros eller septatoppar osv)

X Furkationsinvolveringar, konkaviteter, fåror

X Breddökning periodontalspalt

X Tandsten

X Över/underskott restaurationer

Front 15

Vad ska man tänka på då man tar röntgen för parodontal analys?

Back 15

X Parallellteknik

X Avsaknad av lamina dura teckning behöver inte betyda ngt

X Ibland förekommer överskuggande strukturer då benvävnad eller tänder avbildas

X Vid mätning av marginell benförlust undervärderar man ofta enligt SBU (vilket gör det nödvändigt med klinisk kontroll också)

X Tillförlitligheten att med btw eller apikalbilder att upptäcka små förändringar över tid är låg…SBU

X Antalet rtg bilder kan minskas om man gör en klinisk undersökning först och sedan panorama eller bitewings…SBU

Front 16

Vad är CPITN och hur beräknas det?

Back 16

Community Periodontal Index for Treatment Neads.

Det är ett epidemiologiskt verktyg som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för utvärderingen av tandlossning i befolkningsundersökningar. Den kan användas för att rekommendera den typ av behandling som krävs för att förebygga tandlossning.

Tänder granskas:

1. Man delar upp tänderna i segment:
14- 17 är ett segment. 13-23 är ett annat och 24-27 ännu ett. Uppdelningen sker på samma sätt i uk.

2. Registrera fickdjup kring samtliga tänder i en
sextant

3. Varje sextant får en sifferbeteckning baserad på
den parodontalt sämsta tanden i området

Front 17

Hur graderas CPITN?

Back 17

X = Tänder saknas eller så finns bara en tand i sextanten

0 =Friskt parodontium

1 = Blödning vid ficksondering

2 = Sub- eller supragingival tandsten / defekt fyllning eller dålig kantanslutning

3 = 4-5 mm djup, patologisk ficka

4 = 6 mm djup ficka eller mer

* = Furkation ellerfästeförlust >/= 7 mm