Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
15 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Varför är det bra med många stelningscentran?
|
Det ger
X Högre resttöjningsgräns X Fler korngränser som stoppar upp dislokation Många stelningscentran fås vid kornförfining och underkylning av metallsmältan vid gjutning. |
|
|
Hur skiljer sig strukturen för en legering med en fas resp. en som har flera faser?
|
En-fas-legeringar har fasetterade korn i sin struktur.
De med flera faser ger en dendritisk struktur. |
|
|
Vad är en enhetscell?
|
Minsta enhet som beskriver det kristallina mönstret i ett korn. En amorf struktur har inga enhetsceller.
De kan ha kristallina strukturer såsom hexagonal (beta-titan, beryllium, kobolt )och rymdcentrerad kubisk (alfa-titan, järn,krom, molybden) |
|
|
Vad är gemensamt för alla en-fas-legeringar?
|
De bildar en fast lösning vid alla sammansättningar, substitionell fast lösning. Förutsättningar är:
- Atomerna ska vara "lika som bär" - Storleken får max skilja med 15% - Samma kristallstruktur - Samma antal valenselektroner - Samma bindningsstyrka till andra atomer som till sig själv |
|
|
CP-titan delas in i fyra grader. Vad är det som avgör graden?
|
Syreinnehållet. Grad 4 har mer syreinnehåll än grad 1.
Syreatomer kan blockera dislokationer i interstituella fasta lösningar med titan och syre. De ger titanet högre resttöjningsgräns. |
|
|
Vad är ett glidsystem och vad gör antalet glidsystem i ett kristallsystem?
|
Glidsystem= Antal tätpackade plan x antalet glidriktningar.
System med många glidsystem har stor permanent deformation = Metallen är seg. |
|
|
Hur är egenskaper såsom hårdhet, resttöjningsgräns, elasticitetsmodul och töjning vid brott (%) mellan det olika graderna?
|
X Elasticitetsmodul: Samma
X Hårdhet: Grad 4 är hårdast. Grad 1 svagast X Resttöjningsgräns: Grad 4 högst gräns X Töjning i procent vid brott: Grad 1 har högst procentuell töjning innan brott. |
|
|
MK-metaller och partiella proteser innehåller framförallt 4 komponenter, vilka och vad gör de?
|
Mk- metaller har krom, kobolt och volfram
Partiella proteser har krom, kobolt och molybden. X Krom - Ger korrosionsresistens och ökar legeringens hårdhet X Kobolt - Ger hög elasticitetsmodul och styrka i legering med krom X Volfram - Ökar styrka och hårdhet - Ökar bindnigsstyrkan till keramen X Molybden - Ökar styrka och hårdhet - Ökar korrosionresistensen |
|
|
Vilka är de små tillsatserna i Kobolt/krom-legeringen i partiella proteser?
|
Ofta mindre än 1% tillsats av:
X Mangan - Påverkar gjutbarheten och oxidbildningen X Kisel - Påverkar gjutbarheten och korrosionsresistens X Kol - Ger karbider som påverkar de mekaniska egenskaperna X Kväve - Interstitiell --> Mekaniska egenskaper X Övrigt - Kan finnas små tillsatser av järn, väte och volfram |
|
|
Vilken är de små tillsatserna i kobolt/krom-legeringen i Mk-legeringar?
|
Oftast mindre än 1 % av:
X Kisel - Gjutbarhet och korrosionsresistens X Mangan - Gjutbarhet och oxidlager X Järn - Oxidlager X Kväve - Interstitiell --> Mekaniska egenskaper X Övrigt - Ibland förekommer kol, aluminium, niob, yttrium, zirkonium X Enstaka legeringar innehåller några procent av: - Rutenium, järn, gallium, vanadin |
|
|
Vilka är skillnader mellan mk-legeringarna, pp-legeringar (Partiell Protes) och titan (grad 1-4) gällande elasticitetsmodul, hårdhet, resttöjningsgräns, töjning vid brott?
|
X Elasticitetsmodul:
Titan - Lägst PP - 193 - 228 Mk - 200 - 223 X Hårdheten Titan - lägst PP- Hårdast möjligast Mk - mitten X Resttöjningsgränsen Titan - Lägst PP - Högsta möjliga Mk - mitten X Töjningsprocent Titan - Högst PP - 3,5 - 13 Mk - 3- 16 Inom de tre olika materialet kan det skilja väldigt mkt mellan PP med en viss sammansättning och en PP med en annan. Detta visar på hur mkt varje liten andel av varje komponenet och tillsats spelar roll. |
|
|
Vilka egenskaper ger hög hårdhet?
|
Materialet motstår bättre repor och nötning. Hög hårdhet gör det svårare att slipa och polera då det krävs mer energi
|
|
|
Vilka egenskaper ger hög resttöjbarhetsgräns?
|
Det krävs höga spänningar för att plastiskt deformation ska äga rum
|
|
|
VIlka egenskaper ger stor böjningsprocent innan brott?
|
Är ofta önskvärt på protesen med permanent deformation tex vid justering av protesen. Detta är svårt att utnyttja då en legering har hög resttöjningsgräns.
|
|
|
Vad ger ofta kol för egenskaper i legeringar?
|
De legeringar som har hög hårdhet, hög elasticitetsmodul och låg resttöjningsgräns innehåller oftast kol.
|
