Logistik

Front 1

Vad är logistik?

Back 1

Logistik är läran om effektiva materialflöden.

Det är ettsamlingsnamn för alla verksamheter som ser till att material och produkterfinns på rätt plats i rätt tid, skapar plats och tidnytta. Syftar till attintressenter ska få ökad ekonomisk vinning genom högre intäkter, mindrekostnader och mindre arbetande kapital. Samhället har även miljörelaterade kravpå logistiken.

Front 2

Strukturfrågor

Back 2

handlar om hur produkt-,distributions-, produktions- och materialförsörjningssystemen bör utformas förspecifika förhållanden.

Front 3

Logistik som ettsystem

Back 3

* Öppetsystem

* Materialförsörjning, produktion, distribution

* Synenergier

* Total effektivitet nås när man ser hela kedjan istället för inviduella delar

Front 4

Effektivitetsvariabler

Back 4

Kundservice, kostnader, Kapitalbindning, Flexibilitet, tid

Front 5

Flexibilitet

Back 5

Leveransflexibilitet

Produktmixflexibilitet

Volymflexibilitet

Front 6

Logistiska målkonflikter

Back 6

Effektivitetsvariablarna är motstridiga

Inte optimera enskild variabel utan se till totalt bästa effektiviteten.

Front 7

Orderkvalificerare

Back 7

Dörr öppnare, gör så att kunden blir intresserad men leder ej till köp

Front 8

Ordervinnare

Back 8

Faktorer som gör att kunden väljer att köpa

Front 9

Logistikstrategin

Back 9

planer ellerhandlingsmönster som integrerar en organisations huvudsakliga mål, policyer ochverksamhet till en sammanhängande helhet, här i logistikstrategin avses materialflödet

Front 10

Hållbar logistikstrategi

Back 10

tre ben: Social prestation, miljömässig prestation, ekonomisk prestation

Triple bottom line

Front 11

Processer

Back 11

Kärnprocess

stödprocesser

ledningsprocesser

Front 12

De sju olika delar i kärnprocessen

Back 12

Produktutveckling

Försäljning

Order - till - leverans

Anskaffning

Tillverkning och service

Distribution

Efter leverans

Front 13

Funktioner

Back 13

Prognotisering

Kundorderbehandling

Material och produktionsstyrning

Transportplanering

Inköp ( Strategisk och operativ)

Materialhantering och interna transporter

Produktion, Lagring, Externa godstransporter

Front 14

Logistiksystemets flöden

Back 14

Materialflödet --->

Informationsflödet <-->

Monetärt flöde <---

Kunna modellen! Lev Kund

Front 15

Logistiken aktörer

Back 15

Kunden

Samhället

Varuägaren

Varuförflyttaren

Front 16

Tidsperspektiv

Back 16

Strategiskt

Taktiskt

Operativt

Front 17

Systemperspektiv

Back 17

Internt

Externt

Nätverk

Front 18

Logistikkostnader

Back 18

Transport och hanteringskostnader

Brist- och förseningskostnader

Kapacitetsrelaterade kostnader

Administrativa kostnader, emballagekostnader

Orderkostnader, lagringskostnader

Front 19

Lagerhållningskostnader 3 stycken

Back 19

Kapitalkostnaden

Förvaringskostnaden

Osäkerhetskostnaden

Front 20

Särkostnad

Back 20

kostnad som tillkommereller faller bort som ett resultat av ett beslut, i lagerhållningssyfte, ettbeslut om att öka eller minska de genomsnittliga lagervolymerna. Förvaringskostnaderoch inkuranskostnader kan vara särkostnader.

Front 21

Samkostnad

Back 21

lagerhållningskostnad sominte förändras när lagervolymerna varierar.

Front 22

Lagervärdering

Back 22

Standardpris

Medelpris

Pris enligt FIFU

Front 23

Standardpris

Back 23

pris som beräknas och fastställer att gällaunder ett år. Används för att undvika kortsiktiga pris- och kostnadsvariationersom påverkar produktkalkyler och därmed värdet.

Front 24

Medelpris

Back 24

används för inköpsartiklarnär man värderar.

Front 25

Pris enligt FIFU

Back 25

används för inköpsartiklar,och innebär att den först inlevererade kvantiteten av en artikel antaslevereras ut först.

Front 26

Olika orderkostnader

Back 26

Omställnings- och nedtagningskostnader

Kostnader för kapacitetsförlust

Materialhanteringskostnader

Orderhanteringskostnader

Front 27

Kapitalbindningsanalys 2 stycken analyser

Back 27

Kartläggning av kapitalbindning

Kapitalbindningsdiagram

Front 28

Totalkostnadsanalys

Back 28

Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att beaktaalla kostnader som påverkas vid genomförande av förändringar ilogistiksystemet. Därför gör man en totalkostnads-analys innan man väljermellan alternativa sätt att utforma eller förändra sitt logistiksystem.

Front 29

Godstransportens miljöpåverkan

Back 29

Växthuseffekt, klimatpåverkan, Försurning, Övergödning, Uttunning av ozonlagret, Marknära ozon, Påverkan av metaller,

Brutna kretslopp

Front 30

Miljöanpassad logistik

Back 30

Miljö, ekonomi, teknik och socialt

Front 31

Angreppsätt och miljöansvar, förklara och

beskriv modell

Back 31

Front 32

Handlingsalternativ för godstransporter

Back 32

Val avtrafikslag; bra med intermodala transporter, Tekniskaförbättringar av fordon och infrastruktur, Alternativabränslen,Efterbehandlingav avgaser, Anpassadtransport- och lastplanering, Förändratkörsätt

Front 33

Strategier att minska totala transportbehovet

Back 33

Grön avgång, tidsfasta leveransdagar, samdistribution, mjökrundor, lokala leverantörer

Front 34

Grön avgång

Back 34

innebär att distributören levererar gods tillkundföretaget först när det får plats på ett fordon som ska till den aktuellaplatsen.

Front 35

Tidsfasta leveransdagar

Back 35

Att leveranser endast är tillåtna på fastaleveransdagar.

Front 36

Samdistribution

Back 36

gods från olika avsändareoch oftast olika mottagare lastas på samma fordon.

Front 37

Mjölkrundor

Back 37

innebär att en slingbilsamlar upp mindre partier längs en fast transportslinga för leverans till enterminal.

Front 38

Lokala leverantörer

Back 38

anlitar en lokal leverantör för att minimeratransportavstånden.

Front 39

ISO 14000-standarden delasen livscykelanalys

in i fyra steg:

Back 39

Definition av analysens omfattning och ambition

Inventering

Utvärdering av inverkan

Värdering

Front 40

Single sourcing

Back 40

menar att man använder enleverantör för en viss artikel trots att det finns flera alternativaleverantörer att tillgå på marknaden

Front 41

Multiple sourcing

Back 41

innebär att man för varjeartikel använder flera alternativa leverantörer samtidigt och parallellt.

Front 42

Sole sourcing

Back 42

använder en leverantör perartikel. Vid Single sourcing väljer företaget att bara arbeta med en leverantörmen i Sole sourcing är det en nödvändighet eftersom det bara finns enleverantör på marknaden, ex om leverantören har patent på varan.

Front 43

Single group sourcing

Back 43

istället för att anskaffaendast en enskild artikel från en enda leverantör, anskaffar man en hel gruppartiklar med likartad karaktär från en exklusiv leverantör, ex artiklar medsamma råmaterial.

Front 44

Dual sourcing

Back 44

innebär att man användertvå leverantörer parallellt per artikel.

Front 45

Hybrid sourcing

Back 45

en kombination av singleoch multiple sourcing. Man kan använda multiple på artikelgruppsnivå och singleför de individuella artiklarna inom grupperna.

Front 46

Systemleverantörsstrategi

Back 46

Att företaget använder sig av systemleverantörer som i sin tur har kontakt med flera underleverantörer.

Front 47

Komponentleverantörsstrategi

Back 47

Företaget har flera komponentleverantörer

Front 48

Dimensioner av leverantörsavstånd

Back 48

Leverantörsavståndets rumdimension

Leverantörsavståndets tidsdimension

Leverantörsavståndets kulturella dimension

Front 49

Leveransmönster

Back 49

Leverans till lager eller produktion

Leverans via logistikcenter

Leverantörsstyrdalager(VMI)

Direktleverans till slutkund

Front 50

Traditionelltpartsförhållande ( leverantörsförhållande)

Back 50

Handlar om att kunden sökerleverantörer och försöker förhandla fram så gynnsamma villkor som möjligt.

Front 51

Åtta typer av bindningar mellan kund- och

leverantörsföretag

Back 51

Tekniska, kunskapsmässiga, sociala, juridiska, ekonomiska, marknadsmässiga, Informationsteknologiska, tidsmässiga

Front 52

Relationsnivåer

Back 52

Front 53

Konventionella leverantörer

Back 53

karakteriseras av attleveranser sker mot enstaka order, att pris är avgörande för val och attföretaget har en egen kvalitetskontroll.

Front 54

Associerande leverantörer

Back 54

karakteriseras avlångsiktighet och att de periodiskt ses över. Leverantören garanterarkvaliteten i levererade produkter àkontroll behövs ej. Försöker tillsammans reducera lager och ledtider.

Front 55

Partnerskapsförhållande

Back 55

karakteriseras av samma som för associerande men inkluderarockså gemensam produktutveckling och frekvent informationsutbyte om processer,produkter och kvalitet.

Front 56

Kraljicmatrisen

Back 56

Front 57

Hävstångsartiklar

Back 57

stor betydelse förföretaget och för vilka tillgängligheten på marknaden är god. Omfattar enkombination av standard- och specialartiklar där de årliga inköpskostnadernautgör en betydande del av företagets totala inköpskostnader.

Front 58

Icke kritiska artiklar

Back 58

mindre betydelse för företaget och har för vilka tillgångenpå marknaden är god. Omfattar förnödenheter och billiga artiklar ex skruv ochmuttrar. Varken hävstångsartiklar och icke kritiska artiklar utgör någonmålgrupp för ett långtgående partnerskapsförhållande.

Front 59

Flaskhalsar och strategiska artiklar

Back 59

utgör låg tillgänglighet påleverantörer. Läge att skapa ett långt beroendeförhållande. Flaskhalsar kanvara ex vissa elektroniska komponenter, färgpigment, smakämnen för vilka detendast finns en leverantör. Syftet att utveckla ett partnerskap i dennasituation är att säkerställa enskilda leveranser så att materialbrist inteuppstår.

Front 60

Tre efterfråga mönster för att underlätta

prognoser

Back 60

Slumpmässig variation,trend och säsong.

Front 61

Oberoende efterfrågan

Back 61

innebär efterfrågan sominte har något direkt samband med efterfrågan på andraartiklar(standardartiklar).

Front 62

Härledd efterfrågan

Back 62

innebär att en artikelsefterfrågan kan härledas på en annan artikel. Det kan vara artiklar som ingårsom utgångsmaterial i andra artiklar(ekrar, cyklar).

Front 63

Pullbaserad materialstyrning

Back 63

behovssug. Materialstyrningär av pulltyp om produktion och materialförflyttning endast sker på initiativav och auktoriserat av den förbrukande aktören i materialflödet. Mottagaren avmaterialet måste beordra att aktiviteter ska ske, annars fårmaterialförflyttning inte ske.

Front 64

Pushbaserad materialstyrning

Back 64

planeringstryck.Materialstyrning är av pushtyp om produktion och materialförflyttning sker utanatt förbrukande aktör auktoriserat aktiviteterna, dvs. att de iställetinitierats av den producerande aktören själv eller av en utanförstående centralplaneringsinstans i form av planer eller direkta beordringar.

Front 65

Beställningspunktsystem

Back 65

Materialstyrningsmetodsom bygger på att man gör en jämförelse mellan den kvantitet som finnstillgänglig i lager och en referenskvantitet kallad beställningspunkt. När kvantitet underskrids sker beordring för återfyllnad av lagret. Kvantitetenär den förväntade efterfrågan under ledtider för återanskaffningen.

BP= SL + E * LT

Front 66

Beställningspunktsystem beslutsregel

Back 66

Planera in en ny order omdet redovisade lagersaldot plus ev. planerade inleveranser underskrider BP. Sätt leveranstidpunkten till dagensdatum plus artikelns ledtid.

Front 67

Täcktidsplanering

Back 67

med täcktid menas den tidsom tillgängligt lager, dvs. innevarande fysiskt redovisat lager plus planeradeinleveranser, förväntas räcka. Beräknas genom att tillgängligt lager dividerasmed förväntad efterfrågan per tidsenhet.

Front 68

Täcktidsplanering beslutspunkt

Back 68

planera in en ny order om täcktiden r mindre änåteranskaffningstiden plus säkerhetstiden. Sätt leveranstidpunkten till dagensdatum plus artikelns ledtid.

Front 69

Kanban

Back 69

bygger på direktavrop. Det sker ett direktavrop frånförbrukande till försörjande enhet utan några order i traditionell mening.Metoden utgör därmed en tämligen renodlad form av pullsystem.

Front 70

Kanbans beslutsregel

Back 70

När en lastbärare blir tompå en förbrukande enhet frigörs ett kanbankort. Det skickas till denförsörjande enheten som via kortet auktorisera att börja tillverka denkvantitet som ryms i en standardlastbärare och att auktoriseras atttransportera en full standardlastbärare till den förbrukande enheten.Lastbäraren förses med det erhållna kortet.

Front 71

Materialbehovsplanering

Back 71

Metoden bygger på att tidpunkter för inplanering av nyainleveranser fastställs med utgångspunkt från när i tiden nettobehov avmaterial uppstår, dvs. när beräknad lagertillgång blir negativ. Gardering motosäkerhet i behov och tillgångar åstadkoms med säkerhetslager ellersäkerhetstid.

Front 72

Materialbehovsplanering beslutspunkt

Back 72

Planera in en ny order förinleverans vid första nettobehovet. Beräkna beordringstidpunkt somleveranstidpunkten minskad med artikelns ledtid.

Front 73

Bristkostnad

Back 73

alla kostnader som uppstårnär en efterfrågad artikel inte finns i lager, ex intäktsbortfall eller extratransporter. För att åstadkomma en avvägning mellan bristkostnader ochlagerhållningssärkostnader används servicenivåer.

Front 74

Planeringsnivåer

Back 74

Sälj- och verksamhetsplanering

Huvudplanering

Orderplanering

Detaljplanering

Front 75

Syfte medkapacitetsplanering är att uppnå överensstämmelse mellan kapacitetstillgång ochkapacitetsbehov, och det finns 4 sätt att göra det på

Back 75

öka/minska tillgången påkapacitet, omfördela den aktuella kapaciteten mellan olika avdelningar ochproduktionsgrupper, ökan/minska behovet av kapacitet och omfördelakapacitetsbehovet mellan olika perioder.

Front 76

Utlego

Back 76

man låter någon extern leverantöröverta en viss del av tillverkningen under kortare eller längre perioder.

Front 77

Detaljplaneringenstre huvuduppgifter

Back 77

Styrning av orderutsläpp

Körplanering

Återrapportering

Front 78

Strategiskt inköp

Back 78

långsiktigt ex val avanläggnings- och leverantörsstrategier

Front 79

Operativt inköp

Back 79

avser dentransaktionsorienterade delen av inköp ex lägga ut nya inköpsorder(materialanskaffningen)

Front 80

Materialanskaffningsprocessen ur ett

logistikperspektiv

Back 80

Specificering av inköpsbehov,Upphandling

Inköpsorder,Orderbekräftelse

Leveransbevakning, Leveransavisering

Leveransmottagning,Uppföljning och utvärdering

Front 81

4 typer av affärsförbindelser

Back 81

Anskaffning i direkt konkurrens

Anskaffning mot avtal i konkurrens

Anskaffning mot operativa avtal

Anskaffning mot strategiska avtal

Front 82

total cost of ownership

Back 82

Materialanskaffningen utgören stor självkostnad för produkten, vilket gör det vikigt att hänsyn tas föratt minska dessa. Är de bättre att köpa stora volymer och få rabatt påinköpspriset, och sedan få höga lagerhållningskostnader och inkuransrisker somföljd? Att ta hänsyn till detta är vad begreppet innebär.

Front 83

Utvärderingskriterier av leverantörer

Back 83

Affärens betydelse för företaget,Ekonomisk ställning,Kvalitets- och processutveckling ,

Miljöpolicy, Företagskultur, Anskaffnings-, tillverkning ochdistributionsprocessen,

Kundserviceprestation

Front 84

Gods itransportsystemet

Back 84

Från material till gods

Beställningstrafikoch linjetrafik

Konsolidering av gods

Leveranser till lager, Fasta leveransdagar

Samdistribution, Mjölkrundor

Transportoptimering

Front 85

Från material till gods

Back 85

Fulla laster ärstor kvantitet som fyller upp en lastbärares(lastbil) hela kapacitet. Partigods är också stora laster men intetillräcklig för att fylla kapaciteten.

Front 86

Beställningstrafik och linjetrafik

Back 86

köpta transporter.Beställningstrafik är en kundanpassad transport för en transportköpare, exsändning av en hel last mellan två anläggningar.

Front 87

Konsolidering av gods

Back 87

transport av gods gårdirekt från leverantör till kund order för order utan koppling till andrakunders eller leverantörers transporter. Transporttidpunkten kan väljas medutgångspunkt från den enskilda ordern àhåller leveranstider.

Front 88

Fasta leveransdagar

Back 88

genomför transporter på bestämda dagar. Man undvikerdå småleveranser till samma destination. Nackdelen är att leveranstiden iblandblir några dagar längre.

Front 89

Samdistribution

Back 89

små partier av gods frånflera olika leverantörer transporteras tillsammans i samma fordon. Innebär attgodsmängden per transporttillfälle kan bli mindre samtidigt som antaltransporttillfällen minskar.

Front 90

Mjölkrundor

Back 90

används för att möjliggörakonsolidering av mindre sändningar och därmed effektiva transporter byggstransportsystemet upp av ett antal terminaler för sortering och omlastning ochlinjetrafik av fulla laster mellan terminalerna.

Front 91

Tracking

Back 91

innebär att följa en fysiskenhet längs materialflödet

Front 92

tracing

Back 92

innebär att spåra en enhetsom försvunnit eller förlorats längs materialflödet

Front 93

Processanalysschema

Back 93

Används för att kartläggaoch dokumentera vilka aktiviteter som genomförs i en process och i vilkenordning de utförs

Front 94

Funktionsflödesschema

Back 94

I ett sånt här schema visasinte bara vilka aktiviteter som utförs i processen och i vilken ordning deutförs utan också vem som utgör dem.

Front 95

Zonindelning av lager

Back 95

Man delar upp lagret i flera mindre lager, zoner. Grundprincipen är att så långt som möjligt förenkla hanteringsarbetet för de artiklar som plockas mest frekvent. Det kan göras genom att automatisera plockningsaktiviteterna och att placera artiklarna i de mest tillgängliga lagringsutrymmena. Zoner kan också skapas med avseende på lagerförutsättningar orsakade av de lagerförda artiklarnas fysiska egenskaper, exempel kräver en produkt lägre lagertemperatur än en annan

Front 96

Artikelplacering i lager

Back 96

Fast eller flytande, Placering baserad på fysisk närhet, Golv- eller höjdplacering.

Front 97

Förvaringssystem

Back 97

Djup- och fristapling, Ställagerlagring, Automatlagring, Hyllfackslagring, Paternosterlagring.

Front 98

Materialuttag ur lager till tillverkning

Back 98

Satsning, Batchning, Kontinuerlig försörjning.

Front 99

Materialuttag till extern kund

Back 99

Material-till-man, man-till material.

Front 100

Trafikslagen

Back 100

Sjötransporter, Järnvägstransporter, Vägtransporter, Flygtransporter, Intermodala transporter (t.ex. containers sjö till järnväg)

Front 101

Kundservice i olika tidsfaser

Back 101

Kunderservice före order, från order till leverans, under själva leveransen, efter leveransen.

Front 102

Leveransserviceelement

Back 102

Lagerservicenivå, Leveransprecision, Leveranssäkerheten, Leveranstiden, Leveransflexibilitet, För att få en uppfattning om hur stor andel av alla kundorder för en speciell kundkategori eller produktgrupp som levererats perfekt kan man räkna ut ett leveransserviceindex genom att multiplicera procentsatserna för leveransprecisionen och leveranssäkerheten och ev. andra serviceelement.

Front 103

Leveransservice

Back 103

Front 104

Fastställande av total kundserviceåtagande

Back 104

1. Kundanalys(vilken kundservice är viktigast för kundens behov) 2. Analys av befintlig kundsericeprestation 3. Marknadsanalys(Kundbehovs vs egna kundserviceprestationen gentemot konkurrenternas) 4. Kostnads- och intäktsanalys 5. Fastställande av kundservicestrategi a. Differentisiering av kundservicedimensioner b. diff av kunder och produkter.

Front 105

Produkter, produktgrupper och produktsortiment

Back 105

Antalet produkter har en avsevärd effekt på resultatvariablerna som är av intresse att påverka genom logistikinsatser, ex kapitalbindning och leveransförmåga. Säljer inte en produkt bra, så kan det vara bättre att avveckla den utan att företagets konkurrensförmåga går förlorad. Valet av produktsortiment är viktigt, brett eller smal sortiment. Oavsett är det ofta en liten del av sortimentet som svarar för en stor del av täckningsbidragen. Dessa produkter ska i första hand finnas kvar. Att minska på produkterna ger en resultatpåverkan genom lägre kapitalbindning, effektivare resursutnyttjande och högre leveransservice. Färre produkter kan också medföra att man får skalfördelar i produktionen, mindre planerings- och uppföljningsarbete och kortare omställningstider. Den frigjorda kapaciteten kan användas till att öka produktionsvolymerna av de återstående produkterna.

Front 106

Produktstrukturer

Back 106

En produktionsstruktur specificerar hur en produkt är uppbyggd från råmaterial till den slutliga tillverkningen eller monteringen av en produkt. Specificerar också kvantiteten av varje ingående artikel i slutprodukten. Strukturer är en förutsättning för att man ska kunna använda materialplaneringsmetoder som bygger på härledda materialbehov från prognoser på slutprodukter. Produktionsstrukturen avgör hur komplex produkten är från logistiksynpunkt. Strukturdjup är antalet strukturnivåer från råmaterial och köpta komponenter till den färdiga slutprodukten. Ju djupare strukturer man har desto fler planeringspunkter. Med ett stort strukturdjup följer också längre ledtider. Ju fler komponenter som behövs desto mer komplicerad blir produktionen med tanke på lagerservicenivån, chansen att alla delar finns i lager vid produktionsstart minskar.  Lösning kan vara att man anlitar en systemleverantör som levererar hela delsystem.

Front 107

Standardprodukter, kundspecifika produkter och kundorderspecifika produkter

Back 107

• Konstruktion mot kundorder; innebär att företagets produkter i större eller mindre utsträckning utformas mot kundorderspecifikationer. • Tillverkning mot kundorder; produkterna är här helt konstruerade och tillverkningsförberedda innan kundorder erhålls.• Montering mot kundorder; • Tillverkning mot plan och tillverkning mot lager har minst samband mellan tillverkning och kundorder.

Front 108

Produktvarianter och varianthantering

Back 108

Ett produktsortiment kan karakteriseras med avseende på bredd och djup. Ett brett sortiment är där många av de ingående produkterna inte har speciellt mycket släktskap med varandra, medan ett djupt sortiment karakteriseras av att många produkter kan vara varianter av ett fåtal grundtyper

Front 109

Postponement/senareläggningsstrategi

Back 109

• Grundutförande med tillbehör, • Modularisering

Front 110

Produktlivscykeln

Back 110

Introduktionsfasen, Tillväxtfasen, Mognadsfasen, Nedgångsfasen

Front 111

Produktionsbegreppet

Back 111

med produktion menas en process för att skapa varor och tjänster genom att kombinera material, arbete och realkapital.

Front 112

Transformation

Back 112

• Genom uppdelning; en artikel som input och fler olika som output ur produktionssystemet.• Genom sammansättning; flera artiklar som input och en som output.• Genom frånskiljning; inputsartiklarna ändrar form genom bottagning av material.• Genom tillformning; inputsartikeln förändras genom omformning av materialmassan• Genom egenskapsanpassning; inputsartikelns egenskap förändras utan att dess form gör det

Front 113

Produktionsupplägg

Back 113

Funktionellt produktionsupplägg , Lineutformat produktionsupplägg, Grupporganiserat produktionsupplägg, Byggplatsupplägg

Front 114

Dimensionering av produktionskapacitet

Back 114

1. • Kapacitetsstrukturer i produktionen 2. • Funktionsflexibilitet för produktionsplatser 3. • Kapacitetsbalansering (o Theory of constrains )

Front 115

Strategier för kapacitetsanpassning

Back 115

• Leda-strategi , • Följa-strategi

Front 116

Distributionens nyttovärden

Back 116

Formnytta, Platsnytta, Tidsnytta, Ägandenytta (Dessa 4 måste tillgodoses för att en försörjningskedja ska kunna uppfylla målen att tillfredställa kund. )

Front 117

Distributionens gap

Back 117

Taktgap, Kvantitetsgap, Avståndsgap, Sortimentsgap, Variantgap

Front 118

Mellanhänders roller i distributionen

Back 118

• Aggregeringsrollen , • Spridningsrollen , • Kontaktrollen, • Konsolideringsrollen, • Variantskaparrollen ( distributionsfunktioner mellan det producerande företaget och den konsumerande kunden. )

Front 119

Transaktioner i distributionskanaler

Back 119

Transaktionskanaler för konsumentprodukter / Transaktionskanaler för industriprodukter / Materialflöden i distributionskanaler

Front 120

Separerad transaktions- och materialflödeskanal

Back 120

• Direktmaterialflödeskanal / • Direkt transaktionskanal

Front 121

Gemensam transaktions- och materialflödeskanal

Back 121

• Mellanhand med komplett distributionskanal, • Cross-docking med särsortering, • Direkt adresserad cross-docking

Front 122

Lagerstrukturer

Back 122

• Närhet till kunder • Låga transportkostnader • Korta leveranstider • Skalfördelar • Små kaskadeffekter • Reduktion av icke-värdeökande aktiviteter • Små inkuransrisker

Front 123

Låg centraliseringsgrad

Back 123

ger ökad närhet till kunder, speciellt för produkter som behöver säkra och korta leveranstider. De höga transportkostnaderna i förhållande till produkternas värde talar också för att välja låg centraliseringsgrad.

Front 124

Hög centraliseringsgrad

Back 124

ger skalfördelar i distributionen, med färre lagringspunkter blir då materialflödet större på enskilt lagerställe. Fördel är att de icke-värdeskapande aktiviteterna blir färre(slipper vissa lossningar och uppackningar). Även risker för inkurans och felsammansatta lager minskar.

Front 125

Senareläggnings- och spekulationsstrategi

Back 125

strategier att välja mellan vid utformning av distributionskanaler, speciellt för materialflödeskanalen.

Front 126

Spekulationsstrategi

Back 126

innebär ett risktagande dvs. risken att produkten i den variant som den tillverkats aldrig kommer efterfrågas. Resulterar i lageruppbyggnad hög kapitalbindning och lagerhållningskostnader. Ger möjlighet till stordriftsfördelar

Front 127

Senareläggningsstrategi

Back 127

Man väntar så länge som möjligt med att utföra värdeskapande och materialförflyttande aktiviteter, helst tills kundorder erhållits. Tillverkningsmässig senareläggning innebär att man sluttillverkar

Front 128

Värdeadderande distributör & verksamheten

Back 128

• Enklare montage; delar av montering senareläggs• Komplettering med tillbehör; komplettering av grundutförande för att skapa kundorderspecifik produktvariant senareläggs.• Blandning; den slutliga blandningsoperationen senareläggs ex målarfärg.• Satsning; sammanplockning av olika artiklar senareläggs• Sortering• Justering; inställningar av produktegenskaper senareläggs• Packning• Etikettering; påsättning av varumärke senareläggs.

Front 129

Terminalernas roll i distributionsprodukterna

Back 129

en terminal är en anläggning dit varor transporteras för att sammanställas och/eller delas upp i andra partier, tillföras värde genom annan aktivitet eller omlastas vidare till kund.