Fysiologi

Front 1

nervcellers olika typer, 3 st

Back 1

Multipolära, bipolära och unipolära osv

Front 2

astrocyt

Back 2

är en stjärnformad gliacell som ger mekaniskt stöd till neuron, har många utskott

Front 3

sensoriska neuron

Back 3

specialiserade för att motta signaler från omgivningen yttre och inre. t.ex lukt, smak, ljus, känsel och förmedla informationen till hjärnan för bearbetning. De är afferenta och skickar via dendriter sensoriska nervsignaler till cns

Front 4

motoriska neuron

Back 4

skickar signaler från cns till muskelfibrer som dom är i kontakt med. är efferenta

Front 5

projektionsceller

Back 5

De är nervceller som skickar infomation mellan olika nervcllskärnor (nivåer) i nervsystemet. osv

Front 6

interneuron

Back 6

länkar samman de afferenta med de efferenta nervcellerna. finns i cns, ryggmärgen

Front 7

Na2+ över cellmembranet

Back 7

intra: 140nM, extra 14mM, E +58mV

Front 8

k+

Back 8

intra: 5 mM
extra: 140 mM
E: -85 mV

Front 9

Ca2+

Back 9

??

Front 10

Cl-

Back 10

intra: 120 mM
extra: 5 mM
E: -79 mV

Front 11

Vad styr jontransporten över ett nervcellsmembran

Back 11

koncentrationsgradienten och spänningsgradienten

Front 12

Koncentrationsgradient

Back 12

skillnaden mellan hög och låg koncentration, är ett mått på hur snabb diffusionen är över ett membran. ?

Front 13

Spänningsgradienten

Back 13

elektrisk gradient (skillnad) över ett membran

Front 14

Vilka beståndsdelar består nervsystemet av

Back 14

x äkta nervceller eller neuroner
x gliaceller
x bindväv ( i hjärnhinnor, blodkärl och som stöd i det perifera nervsystemet)

Front 15

vart finns det centrala nervsystemet csn

Back 15

hjärnan och nedanför mitten av ryggraden

Front 16

Dendriter

Back 16

utskott som för impulser in mot nervcellen

Front 17

nervcellens olika delar

Back 17

x cellkärna i mitten
x cytoplasman runt heter perikaryon. tillsammans med cellkärnan bildar dom neuronens cellkropp eller soma.
x Dendriter som tar emot nervimpulser, har spines (taggar) på.

x axon som för bort nervimpulser

Front 18

axon hillock

Back 18

pyramidformade delen som leder ut till axonen på cellkroppen (soma)
Saknar nisslsubstans

Front 19

telodendron

Back 19

Slutet av axonens förgreningar till massa synapser

Front 20

nissl-substans

Back 20

kornigt endoplasmatiska retikel i en nervcell

Front 21

de olika nervcellstyperna

Back 21

x multipolär neuron, exempelcellen
x bipolär neuron, soma i mitten på utskottet.
x psedounipolär neuron: soma i en förgrening i mitten på utskottet.
x multipolär interneuron: bara soma och dendriter

Front 22

multipolär neuron

Back 22

vanligaste neuronen.

Front 23

Gliavävnad, neuroglia funktion

Back 23

runt neuronerna finns gliaceller, 10ggr fler glia än neuroner. gliavävnaden isolerar neuronerna från varandra, stödjer och förser dem med näring, påskyndar impulser

Front 24

de olika gliacellerna i csn (5st) och psn (2st)

Back 24

CNS:
Astrocyter
Oligodendrocyter
mikroglia
ependym-celler
plexus choroideus-celler

PNS:
Schwannceller
Sattellitceller

Front 25

axonal transport

Back 25

i nervceller sker proteinsyntesen endast i cellkroppen eller i dendriternas rötter. Detta ger ett behov av transport längs axonen som kallas axonal transport eller axonalt flöde

Front 26

axo-dendrit synaps

Back 26

synapsen mellan ett axon och en dendrit i en annan nercell

Front 27

axosomatisk synaps

Back 27

axon som bilar synaps mot cellkroppen (soma) i en annan nervcell

Front 28

axoaxonal synaps

Back 28

en synaps mellan två axoner

Front 29

astrocyters funktioner, 5st

Back 29

Delas in i protoplasmatiska (grå) och fibrillära (vit)
x De är stjärnformade celler, som har många cytoplasmatiska utskott som går från dennes soma till andra astrocyter, nervceller, synapser och hjärnyta eller blodkärlsväggar

x De deltar i regleringen av jonbalansen i neuronerna
x utgör en del av blod-härnbarriären (glia limitans)
x de ger mekaniskt stöd till neuronerna.
x vid nervvävnadsskada går astrocyterna dit och bildar ärrvävnad.
x producerar tillväxtfaktorer.

Front 30

Astrocyter terminerar på

Back 30

har många cytoplasmatiska utskott som går från dennes soma till andra astrocyter, nervceller, synapser och hjärnyta eller blodkärlsväggar

Front 31

protoplasmatiska och fibrillära astrocyter

Back 31

protoplasmatiska: Finns i ryggmärgens och hjärnans grå substans, har tjockare utskott än fibrillära.

Fibrillära: finns i vit substans och har tunna utskott

Front 32

blod-hjärnbarriären

Back 32

Få substanser förutom glukos kan passera. Barriären beror på:
1, hjärnkapillärernas endotelceller
2, astrocytutskotten, som bildar ett skikt på hjärnkapillärernas utsida.
3, pericyter, innanför endotelcellerna

Front 33

pericyter

Back 33

Är celler i kapillärernas basalmembran med förmågan att dra sig samman och därmed hämma blodflödet genom kapillärenra

Front 34

oligodendrocyter

Back 34

Gliaceller som finns i den centrala nervsystemet i både den grå och vita substansen. Är mindre än astrocyter och har färre och kortare utskott, sköter myeliniseringen på nervcellerna i cns. Har node of ranvier

Front 35

mikroglia

Back 35

Är en gliacell som är mindre än astro- och oligodendrocyterna. Har lite cytoplasma och ett fåtal utskott. De förekommer i det centrala nervsystemet där de fungerar som en monocyt. Mikroglia aktiveras vid vävnadsskada/inflammation och kan då fagocyteras cellfragment, främmande kroppar och bakterier. Renhållningsarbetar i CNS dit vanliga vita blodkroppar inte når.
Bildar proinflammatoriska cytokiner

Front 36

CNS olika glicellers funktion

Back 36

Astrocyter: stjärnformade, ingår i blod-hjärnhinnebarriären. Delas in i protoplasmatiska (i grå substans) och fibrillär (i vit substans) vid nervvävnadsskada går astrocyterna dit och bildar ärrvävnad, producerar tillväxtfaktorer.

Oligodendoglia: Bildar myelinskidor i vit subsrans och finns även i grå substans. De är mindre än astrocyterna med färre utskott.

Mikroglia: Är minst av alla gliaceller, fungerar som monocyter och fagocyterar bakterier bl.a. Renhållningsarbetare. Finns i grå substans och ofta i anslutning till kapillärer.

Ependym-celler: Bildar vägglagret i ryggmärgens centralkanal och i hjärnans ventrikelsystem, ependymet sägs vara CNS's ursprunglia celltyp från ependymlagret.

plexus choroideus: Choroidala flätor, kärlrik 'körtel'vävnad som bildar hjärnryggmärgsvätska, likvor. Bildas ur ependymlagret

Front 37

PNS gliacellers funktioner

Back 37

Schwannceller: Omger axonen i PNS med en myelinskida

Satellitceller: Bildar ett avgränsande cellskikt direkt på utsidan av de nervcellskroppar som påträffas i de sensoriska/afferenta och de autonoma/visceromotoriska ganglierna. Satellitceller nära muckelceller kan hjälpa till att reparera skadade muskler genom att differentieras till muskelceller

Front 38

bipolära neuron

Back 38

Finns i ögats näthinna och är sensorisk

Front 39

hjärnbarken

Back 39

Cortex cerebri, den grå substansen. Består av nervcellskroppar medan den vita mest består av myelinserade axon som sköter kommunikationen mellan nervceller. Består av 6 olika lager

Front 40

sulcus

Back 40

själva vecket i hjärnan, utåbukningen heter gyri

Front 41

substantia alba

Back 41

Vit substans i hjärnan. består av neuronernas axondel som pg av myelinisering blir vit.

Front 42

Myelin

Back 42

bildas av ett tunt utskott från speciella gliaceller som virar sig runt nervecellernas axoner och bildar ett vitt fettlager av myelin, har en isolerande förmåga. Uppehållen mellan myelinskidorna kallas ranvierska noder som förkommer med jämna mellanrum längst axonet

Front 43

plexus choroideus

Back 43

Är en vävnad som finns i samtliga ventriklar och producerar cerebrospinalvätska, likvor. Är ett enkellt kubiskt epitel av ependymceller. CSF, likvor, är ett filtreringssystem som avlägsnar metaboliskt avfall, främmande substanser och överskott av neurotransmittorer.

Front 44

afferenta nerver

Back 44

sensoriska nerver, skickar signalerna från kroppen till hjärna eller ryggmärgen. Efferenta: motoriska

Front 45

effenta nerver

Back 45

motoriska nerver, skickar signaler från hjärna/ryggmärg till muskler eller andra organ

Front 46

perifera nervsystemets två grupper

Back 46

Autonoma nervsystemet: Styr funktioner i kroppens olika organ som inte är viljestyrda, t.ex hjärta, lever, mage, spottkörtlar m.m. (sympatiska, parasympatiska och enteriska)

Somatiska nervsystemet: Nerver som styr kropens viljestyrda muskler, motoriska nerver, t.ex rörelse. Och nerver som förmedlar känselimpulser till CNS, de sensoriska

Front 47

Autonoma nervsystemets grupper, 3st

Back 47

sympatiskt, parasympatiskt och enteriskt. Från ryggmärgen går det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet som arbetar mot varandra antagonistiskt. Det sympatiska styr energikrävande handlingar (kamp och flykt) ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket mm. medan det parasympatiska styr över energsparande handlingar (vila och matspjälkning) sänker hjärtfrekvens och blodtrycket. Det enteriska nervsystemet går längs magtarmkanalen och styr dess motorik

Front 48

motorändplatta

Back 48

Kopplingspunkten mellan nervsystemets nervände och muskelns enskilda muskelfiber, fungerar som en synaps men mellan muskel och nerv och inte nerv-nerv

Front 49

ganglion spinale

Back 49

en ansamling av nervcellskropparna till de sensoriska pseudounipolära nervcellerna, dessa nervceller har till uppgift att föra sensorisk information från periferin till CNS.