Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
89 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
Offentlig verksamhet |
Politiska beslut (ekonomi planeras) |
|
|
Privat verksamhet |
Styrs av marknaden (marknadsekonomi) Synonym =näringslivet |
|
|
Marknadsekonomi |
Ett system där rätt mängd av produkter till rätt pris bestäms av säljare och köpare - stort antal företag i stark konkurrens - stor valfrihet för kunder och konsumenter - "den osynliga handen" --> ingen myndighet eller någon annan som bestämmer utan besluten tas i ett samband mellan köpare och säljare |
|
|
Motsatsen till marknadsekonomi |
Planekonomi |
|
|
Planekonomi |
- ekonomin är planerad - pros, volym och produkter styrd av staten - stark statlig inblandning -ex: Nordkorea, kuba |
|
|
Inga helt fria marknader? |
Marknaden styrs av lagstiftning - centrala lagstiftningar: konkurrenslagar, miljölagar, konsumentlagar |
|
|
Marknadsplats |
-En plats där säljare och köpare möts - fysisk plats - ex: butiker, återförsäljare, torg |
|
|
Marknad |
-virituellt/ webb-baserat - ett system där säljare och köpare kan mötas --> webbhandel - aktiebörser - råvarumarknaden --> olja, metaller, kaffe |
|
|
Marknadslagar |
-konkurrenslagen ska se till så att konkurrensen inte hindras - konkurrenslagar, miljölagar, konsumentlagar |
|
|
Marknader förändras |
. |
|
|
Kundernas behov |
- snabbhet/tillgänglighet - ex1. Fast telefoni --> mobiltelefon (gick från bara att ringa till sms, spel osv -Ex2.stationära datorer --> laptops (smartphones) -ökad miljöhänsyn Ex; mer bränslesnåla
|
|
|
Tekniska förutsättningar |
-mobil Ex. första mobilen vs. Nu -Film Ex. Vido--> DVD--> streaming |
|
|
Konkurrensen |
- Desto högre konkurrens --> driver fram nyheter --> nya saker skapas - stark konkurrens driver fram förändringar |
|
|
Konjukturerna |
Kapitalvaror - bilar, tv, maskiner (kyl, frys, tvättmaskin) - dyrare saker --> nä soligare för låg konjunkturer Konsumtionsvaror - dagliga varor - mat, kläder, bio osv |
|
|
Marknadsekonomi positivt |
+stor valfrihet för kunderna + konsumenterna bestämmer vad som producerad; i vilken mängd och till vilket pris + bättre kvalitet pga konkurrens + lägre pris pga. Konkurrens + kundbehover styr utbudet + utveckling, innovation --> bättre varor och tjänster +öppna marknader (global handel) +fri företagsamhet ( vem som helst över 18 har rätt att starta företag) |
|
|
Marknadsekonomi negativt |
-Inkomst och förmögenhet fördelad ojämnt - arbetslöshet - tidspress--> låga löner, dåliga villkor - "enkla" jobb flyttar till låglöneländerna - vissa företag kanske "missbrukar" din frihet - risk för överproduktion - överutbud (man gör för mycket av något --> till att man måste ha rea - risk för rovdrift (hänsynslöshet |
|
|
Marknadsandel |
Ett företags eller varumärkes andel i % av totalmarknaden - värde i kr - volym (antal sålda enheter) |
|
|
Lyxprodukter |
Rolex, vill tjäna per klocka |
|
|
Massmarknadsproduktion |
Cocacola, vill nå så många som möjligt |
|
|
Ekonomi och resurser k2 |
. |
|
|
Ekonomi |
Hushåll med begränsade resurser |
|
|
Resurser av 3 (4) slag |
arbete/ arbetskraft Naturresurser/ råvaror Realkapital/investeringar (Pengar (kapital)) |
|
|
Arbete/arbetskraft |
-välutbildad - motiverad (bra lön, arbetsmiljö, bonus,intern marknadsföring, bra villkor som arbetstider och flex, frihet ) |
|
|
Naturresurser/ råvaror |
Sverige= - gott om skog --> papper, möbler, byggnader/hus - gott om järnmalm -->stål--> vapen, verktyg, fordon - gott om vattenkraft --> energi, el |
|
|
Realkapital/investeringar |
Fastigheter Fabriker Fordon Maskiner (samhällsnivå) infrastruktur |
|
|
Pengar (kapital) |
För att möjliggöra ideer |
|
|
Överskott |
En fråga om överlevnad |
|
|
Inkomster |
Ersättning för utförda presentationer |
|
|
Utgifter |
Pris för att anskaffa resurser |
|
|
X-y= resultat |
Inkomster-utgifter=resultat |
|
|
Överskott |
Vinst=olusresultat=svart (svarta siffror) |
|
|
Underskott |
Förlust= minusresultat = rött ( röda siffror |
|
|
Resultat/inkomst |
8% i Sverige i snitt Influensers= 50%
|
|
|
Mått på framgång? |
Relationen mellan inkomster & utgifter |
|
|
Input-output modellen |
|
|
|
Mixen av resurser |
=beroensr av affärside -bilfabrik vs. Reklambyrå -tjänster: inte mycket verktyg utan mer arbetskraft - mer komplexa, t.ex fabriker:behöver allt |
|
|
Resultatrapport |
- ställer upp inkonster, utgifter och överskottet - inkomster minus utgifter = överskott -ex. På bild |
|
|
Rörliga kostnader |
Varierar med förändring i volym |
|
|
Fasta kostnader |
Varierar inte i relation till volymförändring |
|
|
Traditionella medier vs. Nya medier |
|
|
|
Kampanjprocessen |
1. Uppdraget (företag) 2. Reklambyrå (ambassadör branding, influencers) 3. Budskap 4. Mottagare/målgrupp |
|
|
Affärsidé kap.4 |
. |
|
|
Generellt om affärsidé |
- Alla företag har en affärsidé - Alla företagets anställd bör/skall känna till affärsidén -kärnan i företaget - Alla strategiska beslut utgår från affärsidé (ex: Nike kan knte ha kostymer och procce måste hålla de de tänkt o snitt) - 4 delar |
|
|
Affärsidéns 4 delar |
1. Kundbehov 2. Kundgrupp 3. Resurser 4. Produktide |
|
|
1. Kundbehov |
Vilka behov/ problem ska vi lösa |
|
|
2. Kundgrupp |
- målgrupp/segment = synonym till kundgrupp - ska vara specifikt - segmenteringsvariabler *ålder *kön *hobby/intressen *inkomst *livsstil *stad/landsbygd (var man bor) *kulturell bakgrund * utbildningsnivå |
|
|
3. Resurser |
- Hur vi producerar produktiden - Hur gör vi? - med vad? - arbete - kapital/pengar - råvaror - investeringar - vara unika eller annorlunda *teknik (Apple) *patent ( läkemedelsindustrin) * lägre (restauranger på A-läget) * recept (cocacola) |
|
|
4.produktide |
Vårt erbjudande Pris Förpackning Distribution |
|
|
Intressentmodellen |
- beskriver hur andra aktörer interagerar med företaget. Ex: andra företag, organisationer, konsumenter och myndigheter - intressent=någon som har relation till mitt företag |
|
|
Bild på intressentmodellen |
|
|
|
Ex på företag som använder sig av franchising |
Mcd Subway Ikea-vissa lager Pressbyrån 7-eleven Ica Burger King |
|
|
Vad är franchising |
Mcd i Chicago äger allt --> inte öppna upp tusentals ställen --> istället låter ex Malmös mcd öppna egen och drivs men att dem har en avgift son dem betalar till med Chicago som har gett dem tillstånd att ha en mcd |
|
|
Franchisegivare |
-äger konceptet - Hur ut detta till franchisetagare |
|
|
Franchisetagare |
-hyr och driver franchisetagarens koncept -tusentals enskilda aktörer som styr detta med en avgift Fördelar - färdigt koncept som är bevisat effektivt Nackdelar - hela investeringar - royalties (omsättningen man betalar) Övrigt: Mindre pengar att ha helt nytt, men man kan tjäna bättre om ditt egna lyckas |
|
|
Vad behövs för att starta franchising |
Licens Betala en andel av de som kommer i kassan till företaget varje år Avgifter så som lokal och lager |
|
|
Produkt |
|
|
|
Produkt |
Våra eller tjänst som sälja på marknad |
|
|
Design |
En produkt formgivning och konstruktur |
|
|
Förpackning |
Många faktorer - ska klara transport - se bra ut - praktiskt - reklam på förpackning |
|
|
Kärprofukt |
Produkten |
|
|
Kärprofukt |
Service kring produkt - transport, avbetalning, faktura, försäkring, leverans, montera osv |
|
|
Metaprodukt |
Känslodelen, vilka känslor får vi av att köpa produkten (Ex märke vs HM) |
|
|
Den utvidgade produkten |
Helhetsupplevelse av att köpa en produkt |
|
|
Produktutveckling kap 5 |
. |
|
|
Produktcykeln (PLC) |
Visar en produkt volymutveckling över tid Olika produkter har olika OCH - iphone: livscykel på 2 år Mjölk : 50+ år |
|
|
Stora företag? |
Oftast produkter i flera olika faser av PCL |
|
|
5 stadier |
1. Introduktion 2. Tillväxt 3. Mognad 4. Stagnation 5. Nedgång |
|
|
Bild |
|
|
|
Starta företag kap: 6 |
|
|
|
Vad ska man tänka på innan man gör sitt val? |
När man bildar ett företag måste man välja företagsform |
|
|
Vad man ska tänka på när man väljer företagsform |
- Vilket risktagande innebär verksamheten *hög risk= aktiebolag * lågt risk= handelsbolag - Hur många ägare ska vi vara - Hur stort är kapitalbehovet - vilka finansierningsmöjligheter har jag - vilka blir skattekonsekvenser har jag - vilka blir skattekonsekvenser |
|
|
Företagsformer |
-enskild firma - handelsbolag - kommanditbolag - aktiebolag - ekonomisk förening - ideell förening |
|
|
Juridisk person |
- du privat skriver på något= du bär ansvaret -skriver på för volvo (representerar volvo) = volvo bär ansvaret - volvo står i skuld? --> betalar hur mkt volvo har sen inte mer utan dom som investerade får skylla sig själva, du betalar inte ur din egen ficka |
|
|
Enskild firma |
-1 ägare - personligt ansvar för skulderna - bör ha litet startkapital - vinsten är din lön, beskattas som inkomstskatt -betalar inte bolagsskatt utan inkomstskatt - underskott? Du som enskild person får sälja allt tills du kan betala av skulden |
|
|
Handelsbolag |
- minst 2 ägare - ansvar för skulder är samma som enskild firma (du betalar allt) - stora pengar investerade (inte handelsbolag) - vinsten beskattas som lön hos delägarna - bör ha interna avtal (vad händer vid förlust/vinst) --> bör ha sammarbetsavatal - företaget är en juridisk person men ägarna står för skulder och får överskott som lön |
|
|
Aktiebolag |
- Alla företag som finns på börsen ( Ex. Stockholm, NY, AB) - aktiekapital: minst 50.000 kr - lämpligt vid högt risktagande - Juridisk person - en eller flera ägare - ägarna har inget personligt ansvar --> riskerar bara insatsen - ägare som arbetat i bolaget betraktas som anställda - om aktiebolaget är i skuld behöver inte aktieägare betala skulderna. Men de kan gå i konkurs - man prioriterar att betala tillbaka till banker först och privatpersoner kommer långt ner på listan - nackdelar: 50.000 kr, ägna mer tid på rapporter osv redogöra årsrapporter mer -börsintroduktion: 500.000 kr |
|
|
Kommanditbolag |
- en form av handelsbolag - en eller flera kommanditdelägare har begränsat ansvar - en eller flera har det fulla ansvaret för eventuella kunder - minst 1 ägare har obegränsat personligt ansvar - vissa delägare behöver alltså inte riskera mer än sin insats |
|
|
Ekonomisk förening |
-ägs av medlemmarna ( minst 3 st) - medlemmarna deltar i verksamheten, t.ex. coop, OKQ8, HSB - ägaransvarer begränsas till insatser, andelen -juridisk person - stora likheter med ett aktiebolag men kan inte t.ex börsintroduceras -bli medlem genom att betala medlemsavgift - som medlem i coop har du en mikroskopisk andel i företaget - varje medlem har en röst (rätt att rösta om ex bolagsstämmor i t.ex coop) - i H&M kan du bli medlem men det är inte ekonomisk förening utan du är med i kundgrupp, du kan rösta om du köper aktie ( mer aktier=mer röster) - ekonomiska föreningar är mindre kommersiella, vill göra det bra för den stora gruppen medans aktiebolag ska maximera vinsten - man vill vara medlem för den stora gruppen medans aktiebolag ska maximera vinsten - man vill vara medlem för att ha gemenskap och gemensamt ge bra varor - man har en VD som tar de dagliga stora besluten -ica är mycket sörre--> både aktiebolag och franchising--> mycket mer pengar då coop inte för mycket pengar - |
|
|
6 första punkterna på pappret |
|
|
|
Företagsregistrering |
- Alla företag (utan enskild firma) = registreras på bolagsverket - moms- och skatteregistrering ska göras hos skattemyndigheten (F-skattesedel) - firmanamnet ka och registreras som domännamn på Internet på www.iis.se - varumärket registreras hos PRV |
|
|
Vad ska man tänka på innan man startar eget? |
Marknad Konkurrenskraftig affärsidé Startkapital Jämn sysselsättning Behövs extra inkomster Ställer familjen upp Vad ska jag göra om företaget inte bär sig? Mål och visioner |
|
|
Marknad |
- branch - konkurrenterna - vad tillför vi - kobsumenter/ andra företag - B2C: business 2 consumers - B2B: business 2 business - idenfiera tillväxtpotentialen i marknaden |
|
|
Konkurrenskraftig affärsidé
|
- kundbehovet ( mest central)- kundgrupp - resurser -produktiden |
|
|
Startkapital |
- externa investerare (ex. Aktiekapital ) -egna tillgångar ( ex. Fordon, maskiner, fsdtigheter, pengar) -lån (bank) |
|
|
Jämn sysselsättning? |
Bara sälja bikinis eller något mer? Bara sälja skidor eller sälja vandrarkläder under sommaren |
|
|
Behövs extra inkomster |
Hur lång tid tar det innan ditt egna företag levererar pengar du kan leva på |
|
|
Var man kan få stöd och hjälp |
- kommunal närings sekreterare - business sweden= exportrådet --> rådgivning (alla) och finansiering (inte alla) - verksam.se |
|
|
Affärsplanen |
- tydlighet - plattform att samlas kring - mål - värderingar - stora beslut - externa intressen - t.ex banker eller kommuner |
|
|
Några punkter som ingår i affärsplanen |
- verksamhet, affärside och mål - produktegenskaper och konkurrensfördelar - branch/marknad: inriktning, indelning och storlek - marknadsföringen - resultat, kalkyler och kapitalbehov |
|