Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
66 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Moral
|
De värderingar och normer som vi har och handlar efter, vad är rätt och fel?
|
|
|
Etik
|
Reflektioner och teorier som vägleder vår moral, säger vad vi bör göra.
|
|
|
Människovärde
|
Utgångspunkten är att alla människor har lika värde.
|
|
|
Empati
|
Att man kan känna med någon, har inte samma känsla men kan förstå hur de känner.
|
|
|
Sympati
|
Innebär att man får samma känslor som en annan människa. Ska undvikas i vården då det kan bli svårare att hjälpa.
|
|
|
Antipati
|
Innebär att man känner tvärtemot en annan människas känsla. En motkänsla.
|
|
|
Egoism
|
Innebär att det är personen själv som står i centrum och sätter sig själv först.
|
|
|
Altruism
|
Motsatsen till egoism, sätter andra människor först.
|
|
|
Sensibilitet
|
Innebär att vara lyhörd, kunna se sårbarheten i någon.
|
|
|
Fenomenologi
|
Fenomen och vår tillgång till världen, kunna sätta sig in i någons livsvärld. Hur vi upplever saker och ting.
|
|
|
Hermeneutik
|
Tolkningslära. Kunna tolka och reflektera över det vi ser i tex sensibiliteten.
|
|
|
Ontologi
|
Läran om varandet.
|
|
|
Holism
|
Helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext. En helhetssyn.
|
|
|
Reduktionism
|
Att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp. Man reducerar ner helheten till fragment och kan med hjälp av dessa fragment förstå helheten.
|
|
|
Induktion
|
Dra slutsatser utefter sina erfarenheter. Empiri.
|
|
|
Deduktion
|
Handlar efter det man tror är bäst. Teori.
|
|
|
Människa
|
Kropp och själ.
|
|
|
Dialektik
|
Att hitta motpoler.
|
|
|
Affirmation
|
Affirmationer utgår från tanken att man själv skapar sin verklighet och att ens tankar är det som orsakat ens nuvarande situation.
|
|
|
Nihilism
|
Förnekande av moralens existens.
|
|
|
Positivism
|
Grundar tänkandet på fakta, kartlägger saker och tings regelbundenhet för att kunna förutsäga, generalisera. Objektivisera.
|
|
|
Vad innebär det att handla egentligt?
|
Innebär att man handlar enligt sina egna åsikter och värderingar.
|
|
|
Analysera
|
Att analysera är att bryta ner en helhet, tex en text, och sedan se de olika delarna i förhållande till varandra och sedan skapa en ny helhet som ger ny kunskap.
|
|
|
Hypotes
|
Ett antagande.
|
|
|
Vad innebär det att ha ett vårdvetenskapligt förhållningssätt?
|
Omvårdnad ges med utgångspunkt från patientens upplevelse av sin sjukdom.
|
|
|
Beskriv olika typer av lidande och vad de innebär.
|
Livslidande - lidande i relation till det unika livet. Kan vara en förlust av en nära vän eller anhörig. Kan även vara tex arbetslöshet.
Sjukdomslidande - lidande i relation till sin sjukdom. Kan vara att ett brutet ben sätter stopp för saker man inte längre kan göra. Kan även vara att man mår dåligt efter exempelvis en cellgiftsbehandling. Vårdlidande - lidande i relation till vården och vårdsituationen. Kan vara att man känner att man har blivit illa behandlad eller inte har fått den vård man behöver. Kan även vara att man drabbats av en vårdrelaterad sjukdom. |
|
|
Vilka är de normativa principerna och vad innebär de?
|
Inte-skada-principen - innebär att inte utsätta patienten för skada.
Göra-gott-principen - förhindra/lindra något som skulle kunna utsätta patienten för skada samt främja hälsa. Rättviseprincipen - lika vård för alla, förutbestämda prioriteringar så att ingen känner sig kränkt. Autonomiprincipen - innebär att patienten ska vara självbestämmande och ska ha rätt att göra egna val. |
|
|
Vad innebär det att problematisera?
|
Tydliggöra och beskriva problemet.
Ställa frågor om problemet som breddar och fördjupar problemet. Med hjälp av frågorna beskriva (komplexa) samband. Argumentera för förslag till förändring utifrån de analyserade sambanden. |
|
|
Vad är evidensbaserad vård?
|
Bygger på en kombination av forskningsresultat (bevis, belägg) och klinisk erfarenhet (beprövad erfarenhet).
“Teori utan praktik är tom, praktik utan teori är blind.” |
|
|
Vad innebär välbefinnande?
|
Innebär att man mår bra på lång eller kort sikt. Behöver inte nödvändigtvis innebära frånvaro av sjukdom utan det kan vara att man känner att man har en mening med livet eller att man lever i ett sammanhang man trivs bra i.
|
|
|
Vilka är vårdvetenskapens 4 konsensusbegrepp?
|
Vårdande
- Hälsa
- Miljö
- Människa
|
|
|
Vad innebär det att ha hälsa?
|
Hälsa är ett relativt begrepp och ser väldigt olika ut hos olika individer. Fenomenet hälsa är ett tillstånd som rör hela människan. Bara för att en person är helt frisk och fri från sjukdomar behöver det inte betyda att denne upplever ett tillstånd av hälsa. Det kan vara så att denna person helt saknar mening i sitt liv. Hälsa kan till och med vara förenligt med lidande. Välbefinnande, lidande, livskraft och livsrytm är exempel på begrepp som ingår i hälsa.
|
|
|
Vad är lidande?
|
Lidande kan ses som en kamp. Man kan exempelvis känna lidande vid avsaknad av meningsfulla relationer. Man kan dock känna välbefinnande samtidigt som man har ett lidande, förutsatt att lidandet är uthärdligt. Vid ett starkt lidande kan livslusten eller livskraften gå förlorad vilket kan leda till ohälsa.
|
|
|
Vad menas med att man har en holistisk syn på människans hälsa?
|
Att hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom.
|
|
|
Vad innebär det att ha ett vårdvetenskapligt förhållningssätt?
|
Att omvårdnad ges utifrån patientens upplevelse av sin sjukdom.
|
|
|
Hur förväntas en legitimerad sjuksköterska genomföra sitt arbete?
|
Med hjälp av vetenskap och beprövad erfarenhet.
|
|
|
Vad betyder begreppet patient?
|
Den lidande.
|
|
|
Transition
|
Övergång från ett tillstånd till ett annat.
|
|
|
Vad gör ett yrke till en profession?
|
Att det finns ett "eget" kunskapsområde inom utbildningen.
|
|
|
Vad gjorde Florence Nightingale?
|
Florence Nightingale - Känd som ”the lady with the lamp” och för sina insatser i Krimkriget. Hon pekade på att en sund och hälsosam miljö stod i centrum för att främja patientens hälsa och tillfrisknande. Genom små enkla medel såsom ren luft, rent vatten och bra ljus kunde tillfrisknande främjas. En sådan enkel sak som att en patient kan titta ut genom ett fönster eller har tavlor i sitt rum kan öka välbefinnandet.
|
|
|
Hälsa enligt Florence Nightingale?
|
”Hälsa är inte bara att må bra utan också att utnyttja alla resurser man har”
|
|
|
Hälsa enligt WHO?
|
Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom”
|
|
|
Hälsa enligt Katie Eriksson?
|
Hälsa är ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och välbefinnande (men inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom).”
|
|
|
Livsvärld
|
Varje individs livsvärld är unik. Livsvärlden omfattar allt i en persons liv. Det som varit, det som är och även det som komma skall. Livsvärlden omfattar exempelvis relationer, vardag, känslor. Det är även hur personen själv uppfattar omvärlden. Det är viktigt som vårdare att försöka ”ta sig in i” en persons livsvärld och försöka förstå den för att se exempelvis en sjukdom utifrån patientens eget perspektiv. Vi kan inte träda ur vår livsvärld men däremot så kan livsvärlden förändras.
|
|
|
Vad kännetecknar den balanserade människan?
|
- Filosofin den högsta dygden.
- En balans och harmoni mellan kropp och själ. - Balans i världsaltet. |
|
|
Vad kännetecknar den stoiska människan?
|
- Ett stoiskt lugn.
- Förnuftet står över affekterna. Känslor leder till irrationella val. - Allt är ödesbestämt. - Man ska kunna känna empati men inte sympati. |
|
|
Vad kännetecknar den mekaniska människan?
|
- Det man ser. Människan som en kropp. Något objektivt.
- Känslor (själen) skiljer oss från djuren. |
|
|
Vad kännetecknar den ekonomiska människan?
|
- En rationell handlande människa.
- Ekonomin i centrum (arbetsam och sparsam). - Nyttoprincipen = Människan eftersträvar största möjliga vinning och minsta möjliga pina. - Det som gynnar individen gangnar också samhället. |
|
|
Vad kännetecknar den arbetande människan?
|
- Hittar syftet genom arbetet. Det är fint att arbeta. Ett ideal.
- Strävan efter att göra sig nyttig. - Balans mellan arbete och fritid. |
|
|
Vad kännetecknar den biologiska människan?
|
- Organisk världssyn. Världsalltet ett stort system, en kedja. - Allt är ändamålsenligt.
- Genetisk determinering (arv, inte miljö). - Evolutionsteori (det naturliga urvalet). - Etologi = läran om människans och djurens beteende. - Samhället måste sätta upp gränser för människans driftstyrda natur. |
|
|
Vad kännetecknar den dionysiska människan?
|
- Polarisering – ett dynamiskt förhållande för t ex moral och drifterna.
- Den dionysiska människosynen strävar efter full utlevelse av inre krafter. |
|
|
Vad kännetecknar den symbolskapande människan?
|
- En längtan efter.
- Ett nytt språk växer fram (symboliken). - Ett sätt att försöka utforska det omedvetna genom tecken och symboler i konsthandlingar, tankar och drömmar etc. |
|
|
Vad kännetecknar den övergivna människan?
|
- “Människan är ingenting annat än vad hon gör sig till.”
- Följa strömmen eller göra egna medvetna val. - Etiken (göra egna val) före estetikern (följa strömmen). - Kvinnan (det andra könet) börjar få en mer betydande roll. -Fenomenologi – istället för att utgå från teorier eller förutfattade meningar beskrivs och analyseras fenomen som framträder i och för medvetandet. -Vänder sig alltså bort från abstrakta filosofiska resonemang om exsiterande. |
|
|
Vad kännetecknar den kännande människan?
|
- En kritik av flera andra människobilder.
- Känslornas renessans. - Människan som en klyvning mellan förnuft och känsla. Känslor, stämningar och sinnen bär insikter som inte låter sig fångas av det rena förnuftet. - Betonar känslornas betydelse för tänka, vara och handla. - Öppnar för subjektiv kunskap. |
|
|
Förklara begreppen livskraft, livslust och livsmod.
|
Livskraft är något vi behöver för att kunna utföra små och stora projekt här i livet. Vi måste även känna livslust, känna lust för livet och ha en vilja att leva detta liv.
Vi måste också äga någon form av livsmod för att klara av att välja hälsa och välbefinnande. Det krävs tex livsmod för att var och en ska klara av att välja sin egen form av egentlighet. Hur livskraft, livslust och livsmod stärks respektive försvagas ser olika ut hos olika människor och förändras också beroende på vilken situation man befinner sig i. Vissa känner att socialt umgänge med familj och vänner ger en ökat livskraft medan andra kanske tycker att vistelse i naturen ger dem en ökad livskraft och livslust. Att kunna utföra små och stora projekt kan ge en ökad livslust. |
|
|
Varför är det viktigt med rörelse?
|
För att uppleva hälsa måste det finnas en rörelse eller möjlighet till rörelse i livet. Grundläggande så måste det finnas en biologisk rörelse i tex hjärta, andning och hormonsystem.
Rent praktiskt måste vi kunna förflytta oss mellan olika platser för att tex träffa människor, gå till jobbet eller till affären. När vi är i hälsa och upplever välbefinnande så är vi i rörelse. Rörelsen kan rubbas om vi till exempel bryter ett ben eller upplever psykisk ohälsa. Vår kropp kan då bli ett hinder för att utföra det vi vill. |
|
|
Vad innebär stillhet?
|
Aktivitet och rörelse behöver följas av vila och stillhet. Stillhet och vila behöver inte innebära en inaktivitet utan kan vara aktiv och innebära rörelse.
Innebörden är väldigt relativ. För någon kan stillhet innebära att läsa en bok medan det för någon annan innebär att gå ut och springa. |
|
|
Mening och sammanhang
|
Mening innebär vad som är meningsfullt för en person. Det är väldigt individuellt. Det som är meningsfullt för någon kan kännas meningslöst för någon annan.
Vad som är meningsfullt kan växla med tiden, inte minst om man drabbas av sjukdom. Man kan klara stora påfrestningar om de innebär någon form av mening, dock är det svårt att ens klara av en enkel vardag om allt känns meningslöst. Behovet av mening relaterar till behovet av sammanhang. Vi finns hela tiden i ett sammanhang tillsammans med andra. Ett exempel på sammanhang kan vara att man lämnar sina barn på dagis och åker till jobbet för att sedan komma hem och umgås med familjen. En förlust av sitt sammanhang är ett hinder för att känna välbefinnande. Att bli svårt sjuk och inlagd på sjukhus kan vara ett exempel på att förlora sitt sammanhang. Det krävs då att man förstår sitt nya sammanhang och kanske också skapar sig en ny mening. |
|
|
Etiken genom framrutan
|
Man börjar reflektera innan man får ett dilemma. Ett konsekvens/framtidstänk.
|
|
|
Etiken i situationen
|
Man går på intuition. Handlar i situationen.
|
|
|
Etiken genom bakrutan
|
Eftertanke. Vad hände? Hur kunde/borde vi gjort?
|
|
|
Det etiska dilemmat
|
Ska - juridiska ramverk
Bör - etiska ramverk Kan - vad är tekniskt/praktiskt möjligt? Exempel: En mycket svårt sjuk patient som inte har någon livslust kvar. Patienten lider och vill få ett slut på det genom dödshjälp. Ska - De juridiska ramverken sätter stopp för att kunna erbjuda dödshjälp. Bör - Patienten lider så mycket och det finns inget hopp kvar. Vi bör erbjuda dödshjälp. Kan - Vi har tekniken för att kunna genomföra detta. |
|
|
Paradigmskifte
|
En grundläggande förändring i ett vetenskapligt synsätt. En vetenskaplig revolution.
|
|
|
Autonomi
|
Självbestämmande.
|
|
|
Paternalism
|
Motsatsen till autonomi, icke självbestämmande.
|
|
|
Problematisera!!
|
Kolla gamla tentor eller hitta på ett eget problem. Väv in vårdvetenskapliga begrepp och ordbajsa.
|
