Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
83 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Typologi |
Ett delområde inom lingvistiken där man söker efter språkuniversalier och klassificerar språk och språkliga drag efter delade egenskaper. Detta görs genom tvärspråkliga undersökningar |
|
|
Taxonomi |
Språk delas in i grupper efter ett visst lingvistiskt fenomen |
|
|
Typologisk modell |
En teoretisk modell inom funktionell lingvistik som säger att man bör ha en tvärspråklig bas för sitt resultat |
|
|
Genetisk klassifikation |
Baseras på släkte, språkträd |
|
|
Geografisk klassifikation |
Baseras på var språk talas |
|
|
Typologisk klassifikation |
Baseras på lingvistiska likheter, universalier |
|
|
Agglutinerande språk |
Där morfem kombineras enkelt och okomplicerat. T.ex. Swahili |
|
|
Flekterande språk |
Där orden har inbyggda morfologiska betydelser. T.ex. Svenskans sprang |
|
|
Inkorporerande språk |
Där nominalfraser ofta inkorporeras och blir en del av verbfrasen |
|
|
Isolerande språk |
Få morfem per ord Extremfall: Endast ett morfem per ord T.ex. kinesiska |
|
|
Syntetiska språk |
Flera morfem per ord T.ex. Swahili |
|
|
Axis of synthesis |
Isolerade ----------------------------Syntetiska |
|
|
Axis of fusion |
Agglutinerade--------------------------Flekterande |
|
|
Sprachbund |
Där en grupp språk har utvecklat likheter på grund av nära geografisk anslutning och därmed språkkontakt |
|
|
Ordklassbestämning efter: a) semantiska kriterier b) syntaktiska kriterier c) morfologiska kriterier d) diskursbetingade kriterier |
a) "substantiv är namn på ting, såsom..." b) Man kan sätta en/ett framför substantiv c) Adjektiv kompareras -, -are, -ast d) Eftersom semantiken ser olika ut inom olika språk, kan man istället mena att substantiv exempelvis används på ett visst sätt i en viss diskurs |
|
|
Grammatiska relationer |
Subjekt, Verb, Direkt objekt, Indirekt objekt |
|
|
Semantiska roller |
Agent, Patient, Dativ, Intrument, Mottagare, Sätt (etc) |
|
|
Ergativ kasus |
Kasusmarkör på subjekt i intransitiv sats och på objekt i transitiv sats i språk med ergativ-absolutivt kasusmarkeringssystem |
|
|
Absoluta Universalie |
Lingvistisk egenskap som alla språk delar |
|
|
Implikationell Universalie |
Lingvistisk egenskap hos ett språk är beroende av en annan egenskap hos samma språk. Om X så Y. |
|
|
Ekonomi |
Talares önskan att minimera uttryck inom språk så mycket som möjligt |
|
|
Ikonicitet |
En typ av extern förklaring. Språkstrukturen illustrerar det som sägs. T.ex "It goes on and on and on and oooon. Strangers.." |
|
|
Vanligaste ordföljderna |
SOV 45%, SVO 42%, VSO 10% |
|
|
3 stycken av Lehmanns ordföljdskorrelationer |
VO: Artikel Substantiv
Preposition Substantiv Substantiv Genitiv OV: Substantiv Artikel Substantiv Preposition Genitiv Substantiv |
|
|
Suprafix |
Betoning läggs på en annan stavelse för att ändra ordets betydelse |
|
|
Portmantaeu-morfem |
Ett morfem som innehåller info om två olika semantiska kategorier |
|
|
Reduplikation |
Upprepning av ordet eller av en del av ordet, vilket skapar en ny innebörd. T.ex. Orang-Orang = människa människa = Människor |
|
|
Avledningsaffix |
Bundet morfem som till på ett ord och skapar en ny rot. T.ex. government |
|
|
Böjningsaffix |
Morfem som läggs till på ett annat morfem för att ändra dess grammatiska betydelse. T.ex. Snails |
|
|
Absolut tempus |
Referenspunkten = talögonblicket T.ex. Jag gick till affären |
|
|
Relativt tempus |
Referenspunkten ≠ talögonblicket T.ex. Liggandes på soffan slängde Jacob en ölburk i papperskorgen. |
|
|
Absolutiv |
I ergativ-absolutiva kasusmarkeingssystem används detta för att markera subjektet i en in intransitiv sats och objektet i en transitiv sats |
|
|
Automization |
En ekonomisk process där vissa ord reduceras ner till en enklare form. T.ex. want to - wanna |
|
|
Pro-drop
|
En ekonomisk process där ett pronomen som upprepas i verbets form utelämnas.
T.ex. Spanskans yo quiero - quiero |
|
|
Externa förklaringar
|
Språkliga förklaringar som baseras på omvärlden kring språk
T.ex. Discourse, Economy, Process |
|
|
Interna förklaringar
|
Språkliga förklaringar som grundas i språkets grammatik. |
|
|
Språkgenera |
Dryers sätt att gruppera sitt urval. Han delade in språk inom geografiska områden i olika genera, dvs grupper med liknande egenskaper. Därefter testade han universalier på dessa genera. |
|
|
Diakron studie |
En studie som görs över tiden, och därmed ser förändringen i ett språk |
|
|
Synkron studie |
En studie som fokuserar på språk vid ett visst tidsögonblick |
|
|
Holistisk typologi |
Att se på och jämföra språken som hela enheter, istället för att dela upp dem och fokusera på språkliga enheter |
|
|
Partiell typologi |
Att fokusera på språkliga egenheter snarare än på språket som helhet |
|
|
Agent |
Den som orsakar verbhandlingen |
|
|
Mottagare/Recipient |
Den som mottar någonting |
|
|
Upplevare |
Den som upplever någonting |
|
|
Patient |
Den som påverkas av eller omedvetet orsakar verbhandlingen |
|
|
Lokativ |
Platsen där handlingen äger rum |
|
|
Källa |
Handlingens ursprung |
|
|
Tema |
Ett objekt som förflyttas genom verbhandlingen |
|
|
Instrument |
Verktyg med vars hjälp verbhandlingen utförs |
|
|
Time-stability |
Givóns teori om att ordklasser kan delas upp efter hur statiska de är. Substantiv är tid-statiska, verb är tid-elastiska |
|
|
Öppen klass |
En ordklass som ständigt utökas: substantiv, adjektiv |
|
|
Stängd klass |
En ordklass som är statisk och sällan utökas med nya ord: Pronomen, artiklar |
|
|
Referens |
Substantiv är referenser till den verkliga världen |
|
|
Kasus |
En grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen |
|
|
Heavy constituent principle |
Delar som innehåller en stor mängd grammatiska element. T.ex. Relativa satser, som kan bestå av flera fraser |
|
|
Cross-category harmony |
De flesta språk har samma proportion dependenter framför substantiv som framför verb och andra ordklasser |
|
|
Dependent |
De ord i en viss fras som inte är huvudordet |
|
|
Huvudordet |
Det mest väsentliga i en fras |
|
|
Left branching |
Språk som har dependenter framför huvudordet |
|
|
Right branching |
Språk som har dependenter efter huvudordet
|
|
|
Kriterier för grundläggande ordföljd |
Frekvens, pragmatiskt neutral kontext, markörer |
|
|
Bundet morfem |
Ett morfem som inte kan stå för sig självt. T.ex. -ar |
|
|
Cirkumfix |
Affix som omsluter roten. T.ex. Dubbelnegation i franska |
|
|
Avledningsaffix |
Affix som, när de läggs på en rot, skapar en helt ny rot. T.ex. -Ment > government |
|
|
Infix |
Affix som placeras inuti rotmorfemet |
|
|
Fria morfem |
Morfem som kan stå för sig själva |
|
|
Prefix |
Affix som placeras i början av ordet |
|
|
The Agreement Hierarchy |
Vilka satsdelar som överrensstämmer med verbet följer denna ordning: Subjekt>Direkt objekt>Indirekt objekt>Övrigt |
|
|
The Case Hierarchy |
Vilka satsdelar som får markeras med kasus följer denna ordning: Övrigt>Indirekt objekt>Direkt objekt>Övrigt |
|
|
Animacy |
Hur viktig, eller mer abstrakt sett "levande", en grammatisk komponent är i en sats. |
|
|
The animacy hierarchy |
1P o. 2P > 3P > Egen-/artnamn > Mänskliga nominalfraser > animata nominalfraser >inanimata nominalfraser Saker som spelar roll: Sociocentrisk orientation, species, empati |
|
|
bjlasbd |
labjlas |
|
|
Government |
När huvudordet bestämmer vilken kasusform som skall läggas på dependenten i en fras. T.ex Estniska Ma lähen majast väljas Väljas (= ut ur) gör att kasusmarkören (-st = ut ur) måste läggas på maja (= hus) |
|
|
Head marking |
När markörer läggs på huvudordet, och inte på dependenten som i svenskan |
|
|
Dependent marking |
När markörer läggs på dependenten, och inte på huvudordet. T.ex. Flickans boll. |
|
|
Double-marking |
När markörer läggs både på huvudord och dependent |
|
|
Dummy |
Ett opersonligt prononmen, som t.ex. det snöar. Påverkar verbets valens. |
|
|
Deixis |
När yttrande är baserade på "häret och nuet". T.ex. Ser du fågeln där uppe? Refererar till någonting i förhållande till platsen där talaren faktiskt befinner sig i talandets stund. |
|
|
Modus |
Talarens inställning till det som sägs. T.ex. Indikativ, imperativ, interrogativ |
|
|
Deontiskt modus |
Handlar om önskan "Ja må du leva" |
|
|
Epistemiskt modus
|
Handlar om hur troligt någonting anses vara "Jag tvivlar på att du kommer klara tentan" |
|
|
Evidentials |
Modus där man har bevis för verbet "Jag har sett att han smygröker" |
|
|
3 typer av negation |
1. Hjälpverb 2. Partikel 3. Affix |
