Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
77 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Alienation |
Att bli främmande inför något (Marx- kapitalism) |
|
|
Förfrämligat arbete |
Man bryr sig inte om arbetets resultat |
|
|
Från sig själv |
Kopplar bort sina egna känslor (flygvärdinna) |
|
|
Från sin art |
Människans kreativitet går förlorad |
|
|
Från varandra |
Konkurrens och falsk gemenskap. Typ arbetsmarknaden. |
|
|
Kapitalägare |
Någon som äger kapital, patent, produkt för att starta industri |
|
|
Varufetischism |
Process där varor äger oss. Marx kapitalism |
|
|
Lönearbetare |
Får lön av kapitalägaren, i beroendeställning |
|
|
Mervärde |
Lönearbetaren producerar en vara som är värd mer än det hen får i lön |
|
|
Klass |
Skapar ojämlikhet. Kapitalism |
|
|
Feodala samhällen och slaveri |
Vi är fria, nästan. Vissa grupper gör vinst av andras förtryck vise versa. |
|
|
Konfliktperspektiv |
Hur motsättningar leder till socialförändring. Ex överskott varit och hålla löner nere |
|
|
Sociala rörelser |
Människor har ingen makt, samlas istället i grupp för att påverka. Ex. Demonstration |
|
|
Självmordet |
(Durkheim) strukturell lagbundenhet som förklarar samband mellan sjmord och biografisk situation. |
|
|
Altruistiskt självmord |
Sker i samhällen med (för) stark social interaktion. Tex armén |
|
|
Anomi |
Frånvaro av tydliga regler och normer. Plötsligt rik eller plötsligt fattig. |
|
|
Modernitet |
Går från kollektiv till individ. Effektivt och nyfiket. Bryter sig fri från tradition och religion. Hög arbetsdelning |
|
|
Social sammanhållning |
(I det moderna samhället) beroende av varandra. Hög arbetsdelning. Skapar ett beroende typ polis el läkare |
|
|
Mekanisk solidaritet |
Trad samhället delar gemensamma erfarenheter och socialt nätverk. Starkt beroende av kollektivet. Låg arbetsdelning. |
|
|
Organisk solidaritet |
Modernt- olika erfarenheter och kunskaper. Abstrakt tillit (bilmek) |
|
|
Funktionalism/ socialisation |
Det som gör det möjligt för oss att leva med varandra. Hittar en gemenskap. Tv/ religion. |
|
|
Brott och straff |
Självklart och nödvändigt i samhället. Skapar normer att följa. Ett ”VI”. Tydliga tecken på samhällsproblem |
|
|
Frigörelse |
(Allför) starka kollektiv. Lägre chans till individuell utveckling. Modernt samhälle- lägre chans till gemenskap, större risk till självmord. |
|
|
Idealtyper |
Förenkling av för forskare att generalisera olika fenomen i forskningen. Mental konstruktion för att närma sig verkligheten. |
|
|
Trad/ vanehandling |
Tex fira påsk, oreflekterat |
|
|
Värderationell handling |
”det rätta att göra” tex källsortera. Reflekterat |
|
|
Målrationell handling |
Handlar inte om vägen dit utan målet. Effektiviserat och kalkylerat. |
|
|
Affektiv handling |
Känslobaserat. Ex skälla på någon i telefon. |
|
|
Traditionell organisation |
Outtalade regler, saker förblir det samma. Ex svenska akademien kungahuset. |
|
|
Karismatisk rörelse |
Styrs av känslor under en ledare. Känslomässig koppling till ledaren, inte alltid till rörelsen. Ex Trump el Jim Jones |
|
|
Byråkratisk organisation |
Styrs med regler och tydliga mål. Ex regeringen |
|
|
Social handling |
Handling mellan två individer med en mening bakom. Ex krock, skäller efteråt. |
|
|
Rationaliseringsprocess |
Samhällsutveckling Effektivisering Målrationella Styrs inte längre av känslor eller trad |
|
|
Går från (rationalisering) |
Kultur - standard Spontanitet - kalkyl Känslor - disciplin Ex lokal restaurang till McDonalds |
|
|
Avmystifiering |
Religiösa uppfattningar avslås. Tex sjukdomar pga osämja i andevärld/ kunskap virus och bakterier |
|
|
Byråkrati |
Formella regler Effektivt verkställande Hierarki Hög arbetsdelning Opersonligt handlande |
|
|
Rationalisering |
Standardisering Kalkylering Disciplin Målrationalitet |
|
|
Aktörsperspektiv |
(Adams) lyfter fram individen. Människan är social, söker gemenskap. Sammanlänkad i samhället. ex filantrop och fattig, vidareutveckla sitt eget tankesätt. |
|
|
Pragmatism |
Förstår människan utifrån deras sociala sammanhang. Teori och praktik tätt sammankopplat. |
|
|
Kulturfeminism |
Kvinnors plats i akademien och politiken. Bidrar till positiv samhällsutveckling |
|
|
Tillämpad sociologi |
Skapa social förändring. Förändra utsatta gruppers situation |
|
|
Ståndpunktsteori |
Forska nära objektet. Utgå från egna erfarenheter och kunskap. (Ex kvinnor forskar om kvinnor) |
|
|
Bryderi |
Vikten av att bli förvånad och se nya människor som är annorlunda oss själva. Utveckla jaget. |
|
|
The caring society |
Frigörelse från individualistisk etik. Se bortom de nära relationerna. Andra människor. |
|
|
Politisk demokrati |
Lyssna till utsatta grupper. Ex. Kvinnlig rösträtt. |
|
|
Social demokrati |
Erkännande av immigranters kultur trots att de tillhör minoritet. |
|
|
Ekonomisk demokrati |
Utsatthet för lönearbetaren, dock inte klasskamp. |
|
|
Pacifism |
Skapa fred som måste göras i vardagen. Ökad intergration=färre krig |
|
|
Storstaden |
Mångkulturell marknad. Bryta sig loss från tradition. Träffar människor från hela världen. Bortser från uppenbara olikheter, ser gemensamma. |
|
|
Radikal sociologi |
Betonar att se olika sociala sammanhang ur olika perspektiv. |
|
|
Växelverkan |
(Simmel) = interaktion. Förklarar samhället utefter interaktion mellan individer. Knyter individen till samhället. |
|
|
Interaktiv form |
Återkommande fenomen, skapar mönster. Ex måltiden. |
|
|
Ensamhet |
Får sin mening av frånvaro av växelverkan. Självvald ensamhet får mening av att sakna minnen av relationer osv |
|
|
Dyaden |
Social interaktion mellan två individer. Allt eller inget, exklusivitet. |
|
|
Triaden |
Social interaktion mellan tre individer. Konflikt/ allians, inget starkt beroende. |
|
|
Opartisk medlare |
Ex barnet mellan bråkade föräldrar |
|
|
Jublande tredjepart |
Person som drar nytta av konflikt. |
|
|
Söndrande och härskande |
Person som drar in en kil mellan två för att få makt. Skapa osämja, förstöra relation. |
|
|
Främlingen |
Tillhör inte gruppen, objektiv. Tillför ny kunskap och erfarenhet. Potentiell vandrare. |
|
|
Smyckning |
Individen presenterar sig med fysiska ting. Blir tilldelad social status av andra. Social skiktning. Anpassar smyckning. |
|
|
Hemligheter |
Har ett socialt värde, en typ av smyckning. Ses som resurs. |
|
|
Skvaller |
Typ av interaktion. Tilldelar socialt värde. Skapar band mellan individer. |
|
|
Handling |
(Mead) Beroende av språket, möjliggör samhället. Vi kan reflektera över handlingar innan och efter. |
|
|
Handlingsprocess |
Impuls - stimuli blir handling Perception - hur ska jag agera vid handling Förberedelse - planerar handlingen Utförande - fullbordar handlingen |
|
|
Social handling |
Människan skickar ut stimuli till en annan människa. Förutsätter att båda förstår stimuli |
|
|
Gest |
När vi bjuder in samtalar och agerar med andra människor. Förklarar aktörens avsikt. |
|
|
Vokal/kroppslig gest |
Indikerar något till varandra genom tal eller rörelser |
|
|
Reflekterade gester |
Medveten handling. Vill framkalla samma känslor hos mottagaren som hos aktören. |
|
|
Biologisk gest |
Oreflekterad handling. Ex, hundar som bråkar. Reagerar på andras stimuli. |
|
|
Signifikant gest |
Vill framkalla samma känslor hos mottagaren som hos aktören. Medvetet |
|
|
Icke signifikant |
Ex Leende, man ler tillbaka utan att reflektera över varför. |
|
|
Jaget |
Något socialt skapat, har sitt ursprung i mänskliga möten. Samhället ”tränar” oss. |
|
|
Rollövertagande |
För aktören att veta hur mottagaren uppfattar hens gest. Objekt för sig själv, överta andres attityd. |
|
|
Leken |
Barnet som tränar på olika roller. Egocentriska lekar, mamma pappa eller polis utifrån olika förebilder. Förkroppsligar samhället. |
|
|
Generaliserande andre |
Abstraktion av samhällets normer och värderingar. Kollektivt medvetande, ex kösystem. (Sociala kunskapslagret?) |
|
|
I |
Förmåga som jaget behöver för att respondera på aktiviteter som sker nu |
|
|
Me |
Samhällets representant hos varje människa. (Ex gå mot rött I visar Me) |
